I de tidiga läsningarna av materialet har jag använt positioneringsteori (Harré & van Langenhove, 1999). I fokus för denna första analys var barnens relationer och de samspelsmönster som bildades med de olika positioner de använde. I analysen urskiljdes hur barnen grupperade sig på sätt som antyder att de gör val i enlighet med personliga intressen och val i enlighet med att tillhöra en viss ge-menskap. De första teman som jag mer ingående urskiljde och beskriver handlar om hur barnen gör könsåtskillnad och hur individuella val inverkar på barnens samspel och deltagande i gruppgemenskapen och hur barnen gör då de använder den valfrihet som erbjuds i vardagliga aktiviteter.
23Läsaren hänvisas till kapitel 4 och 5 för en genomgång av den förförståelse som är grundläggande för studien.
I analysens första fas växer frågor fram som jag sedan arbetar vidare med. De bildar arbetsfrågor som ligger till grund för analysens växelverkan mellan del och helhet. Frågorna handlar om vilken betydelse det har för hur värden visar sig, om det är flickor eller pojkar som ger uttryck för dem; Vilken betydelse har barnper-spektiv och barns perbarnper-spektiv för hur värden gestaltas? Vad betyder individualitet i relation till gemenskap? Vilken betydelse har traditioner för reglerande ramar? Vilka maktpositioner finns som har betydelse för hur värden gestaltas?
Nyckelbegreppen ansvar, omsorg och respekt avgränsar studien och normativt formulerade värden och empiriskt grundade värden möts. Värdebegreppen har en normativ grund så som de är framskrivna i förskolans värdegrundstext i läro-planen, Lpfö 98 (Skolverket, 2006), med en positiv karakteristik som något efter-strävansvärt att uppnå, de kan betraktas som egenvärden som talar om hur något bör vara för att vara gott (Bardesten, 2007). Det möte som sker i studien innebär att använda benämningarna ansvar, omsorg och respekt med sina normativa konnotationer i ett specifikt sammanhang, från vilket de får sina definitioner.
Analysen av det empiriska materialet har skett i en växelverkan med de olika teo-retiska läsningarna, vilket har inneburit att gå mellan del och helhet för att finna mönster med gemensamma nämnare i materialet. Begreppen är för studiens vid-kommande definierade med utgångspunkt i det vardagssammanhang där de em-piriskt finns och används i analysen enligt nedanstående definitioner som har grund i en domänteoretisk förståelse.
Steg två
I steg två användes en domänteoretisk ansats vilken gör åtskillnad mellan morali-tet, sociala konventioner och personliga preferenser (Nucci och Weber, 1991; Colnerud och Thornberg, 2003). Den forskning som har bedrivits på området visar att barn och unga gör skillnad mellan moralitet och social konvention: ”Moralitet försvaras av de tillfrågade i termer av smärta/skada eller orättvisa som en handling orsakar, medan konventioner försvaras i termer av normer och för-väntningar” (Colnerud & Thornberg, 2003, s. 73).
Den domänteoretiska förståelsen används som ett tankeverktyg för att förstå och förklara hur värden, värderingar och värdegemenskap kan urskiljas och sorteras (Nucci och Weber, 1991). Studiens nyckelbegrepp definieras på följande sätt.
x Ansvar; att aktivt ställa sig som företrädare för åsikt, annan person eller social konvention.
x Omsorg; att aktivt visa omvårdnad och medkänsla om annan person eller aktivt värna om annans välmående i psykiskt eller fysiskt hänseende. x Respekt; att aktivt visa hänsyn, att förändra sin situationella position till
förmån för annan person, annans åsikt eller social konvention.
Med detta teoretiska angreppssätt och den förståelse som kommer till använd-ning i studien anses värden utvecklas i sitt sammanhang inom olika sociala do-mäner som överlappar varandra i det komplexa vardagslivet. Ansvar, omsorg och respekt utvecklas inom en moralisk domän, vilket innebär att värden sätts i samband med en förståelse för rättigheter, rättvisa och andras väl i olika avseen-den. Mitt resultat vilar framförallt mot de moraliska värdena samtidigt som socia-la konventioner och personliga preferenser har betydelse för hur ansvar, omsorg och respekt framträder. Studien definierar inte specifika värden som relateras till den konventionella och personliga domänen utan sociala konventioner och per-sonliga preferenser skiftar beroende på vilka interaktioner som uppstår i olika situationer. Sociala konventioner och personliga preferenser kommer i studien till uttryck i enlighet med följande definitioner.
x Sociala konventioner; att aktivt göra ställningstaganden om att tillhöra ett visst situationellt sammanhang genom val av position i förhållande till an-nan person, anan-nans åsikt eller anan-nan situation.
x Personliga preferenser; att aktivt ge uttryck för egna val som speglar ett personligt intresse för åsikt, annan person, situation eller social konven-tion.
Sociala konventioner handlar om att barnen i handling och verbalt visar sitt val av position och/eller situation för att göra det rätta, för att följa gemensamma normer och förväntningar. Det kan handla om att barnen i samspel med var-andra eller lärare agerar eller ger uttryck för en åsikt som är i överensstämmelse med vad som verkar vara normalt och tillåtet i en specifik situation.
De personliga preferenserna i studien handlar om att individuella intressen visar sig i barnens handlingar och språk. Definitionsmässigt innebär det att barnens personliga övertygelser och förutsättningar ligger utanför sociala normer och moraliska ställningstaganden. Inom den personliga domänen gör barnen egna
subjektiva överväganden utan att ifrågasätta om det är rätt eller fel i förhållande till någon annan. Det handlar om att göra val i enlighet med sitt eget intresse och sina egna förutsättningar.