Observationerna har skett under förmiddagstimmarna både inne och ute. Ur etiskt hänseende har dokumentation ute begränsats eftersom barnens utevistelse på gården ofta var gemensam med de övriga avdelningarna. Observationerna ute har dokumenterats endast då Fjärilen och Sjöstjärnan enskilt förfogade över går-den. På de båda förskoleavdelningarna Fjärilen och Sjöstjärnan är de dagliga ak-tiviteterna organiserade med en dagsrutin där tidpunkter för när olika aktiviteter skall äga rum anges och i regel har följande dagsrutin följts:
x 8.15-9 frukost avslutas, lekaktiviteter inne x 9-9.30 samling och fruktstund
x 9.30-11 tambursituation och utevistelse x 11-11.45 dukning och lekaktiviteter
Miljön19 på de båda förskoleavdelningarna har betydelse för barnens menings-skapande och bestämmer exempelvis i vilken mån barnen ges möjligheter att kunna klara sig i olika situationer utan att behöva be en vuxen om hjälp. Miljöar-rangemang20 har del i hur makt i sociala sammanhang transformeras (Foucault, 1982, 1986, 1991, 1993, 2000, 2002b).
Nedan följer en närmare presentation av de båda förskoleavdelningarna som en bakgrund till de situationer som utspelar sig. Personalen består av både förskollä-rare och barnskötare. I exemplen namnges de oftast, annars används i studien benämningen lärare på samtliga som arbetar i barngruppen.
Förskoleavdelningen Fjärilen
Fjärilen är en av tre förskoleavdelningar i en förskola belägen i en fristående gammal villa. Villan är varsamt renoverad och har en stor öppen trädgård väl utrustad med olika slags lekytor, omgärdad av staket, buskar och träd. Verksam-heten i förskolan ordnades efter barnens ålder och barnen fördelades på tre olika avdelningar; småbarn i åldern 1–3 år, mellanbarn 3-4 år samt storabarn 4-5 år. Fjärilens hemvist var på det övre våningsplanet, där fanns 12 flickor och 12 poj-kar i åldern 4-5 år inskrivna. Där arbetade Veronika som är barnskötare och Ani-ta, Kamilla och Maria som alla tre är förskollärare.
På Fjärilen finns en minimal hall där klädförvaring är funktionellt arrangerad med krokar, skohyllor och hyllor för respektive barns extrakläder, vantar och mössor. Bakom en dörr som leder in till en av de andra avdelningarna finns en stor spegel och på väggen ovanför trappräcket hänger barnens teckningar och målningar tillsammans med en stor anslagstavla med information till föräldrarna. Under den spiralformade trappan som leder upp till förskoleavdelningen finns
19 Miljö och material på de båda förskoleavdelningarna är organiserad på ett traditionsenligt sätt med öppna ytor med plats för barngruppen samlad, samt funktionell inredning anpassad till barn. Dessutom innehåll av leksaker, interiör och utrustning som är vanligt förekommande i en miljö som förskolans.
20 Varken strukturer eller sociala miljöer finns utan de föreställningar om olika fenomen som männi-skor har, varför iscensättning av miljö och material arrangerar den sociala ramen inom vilken barns lärande och utveckling sker (Knorr-Cetina & Cicourel, 1981; Cicourel, 1981). Med utgångspunkt i maktrelationsteori i enlighet med Foucault (1982, 1986, 1991, 1993, 2000, 2002b) blir föreställningar och olika slags förväntningar materialiserade exempelvis i en pedagogisk miljö som förskolan. Olika tecken och signaler kan avläsas i miljön varför den har betydelse för hur makten tar form. Miljön har också betydelse för vad barnen dagligen möter av utmaningar och vad barnen lär sig av det som finns runt omkring dem (Sandberg (red.), 2008).
en upphängningsanordning för stövlar och barnens regnkläder. En trappa upp finns ett stort ljust allaktivitetsrum med en blandning av gammalt och nytt, där möbler och material har grupperats så att golvyta frigörs. Den gamla väggfasta interiören ger tillsammans olika slags ytor som är användbara till att ställa växter och olika slags pynt på. Pyntet är vid studiens inledning julinspirerat och består av barntillverkade alster.
I allaktivitetsrummet finns flera bord för olika aktiviteter utplacerade, som lego, pussel och skapande aktiviteter. Med hjälp av möblerna är rummet delat i tre sektioner. I den mittersta sektionen finns en soffgrupp placerad vid väggen. Intill soffan finns en boklåda, på den andra sidan finns ett runt bord och på en hylla ovanför finns en bärbar musikapparat. Framför soffbordet finns en öppen yta med ”bilmattor” och en ”hoppa-hage-matta”. I hyllor och i stora backar finns olika slags spel och konstruktionsmaterial utplacerade.
Barnen brukar själva ta fram material och ofta försiggår lek på den öppna ytan på golvet, men även vid de olika borden brukar barn sitta ensamma eller tillsam-mans för att rita, spela spel eller bygga med lego. Det mesta materialet finns till-gängligt för barnen, men om det skulle vara placerat onåbart för barnen så ber de personalen om hjälp. Den öppna ytan på golvet används också till att hålla till på vid samlingen. Allaktivitetsrummet innehåller också en sektion med matplats, där tre bord som används vid måltiderna är placerade. Borden kan även användas av barnen exempelvis till kojbygge eller att sitta och rita vid. Soffan är strategiskt placerad. Därifrån är det möjligt att hålla uppsikt över hela rummet. Mittemot soffan är dörren till ett ”kuddrum” där det förutom de stora galonklädda bygg-kuddarna också finns en ribbstol uppsatt på väggen. Intill kuddrummet finns ett litet rum utrustat med möjligheter till utklädning och docklek. Oftast är dörren till kuddrummet stängd, och lärarna är enbart där inne då de har uppmärksam-mat att barnens lek kräver det. Det gäller även för det lilla lekrummet intill kudd-rummet.
Förskoleavdelningen Sjöstjärnan
Sjöstjärnan är en av tre förskoleavdelningar i en förskola belägen i en fristående byggnad. De tre avdelningarna har var sin egen ingång, där fanns två syskonav-delningar och en småbarnsavdelning. Förskolans gård har en variationsrik miljö med gräsmattor och grönska omgärdat av ett staket. Gården är välutrustad med både tillrättalagda lekytor, och avgränsningar inom vilka det fanns klätterställ-ningar, rutschkanor, samt olika slags gungor. Andra lekytor utgörs av träddungar,
grässlänter, en grillplats samt olika stugor och förråd för förvaring. Sjöstjärnan är inrättad som en syskonavdelning där det fanns 20 barn, 11 flickor och 9 pojkar, mellan ca 3 - 6 år. Där arbetade Barbro och Harriet som är förskollärare, till-sammans med olika vikarier som varierade under tiden för studien.
På Sjöstjärnan finns en hall som är stor och ljus. I hallen fanns information om verksamheten placerad både i barnhöjd och i vuxenhöjd. Där fanns förvaring för stövlar och regnkläder samt en bänk och stolar att sitta på. De övre väggavsnit-ten i hallen är fönsterglas, och fönsterglas också i flera av interiörens väggavsnitt ger överblick och ett ljust intryck. I den rymliga hallen finns väggfasta krokar och hyllor runt om för respektive barns sko- och klädförvaring och på golvytan i mit-ten finns en låg bänk placerad. Barnens toalettrum finns i anslutning till hallen.
En korridor binder samman de tre avdelningarna med respektive hall. Sjöstjär-nans fyra rum är ”snicken”, ”sagorummet”, ”matrummet” och ”lekrummet”. ”Matrummet” har genomgång till ”lekrummet”. Matrummet är avdelat i två sek-tioner med en hylla emellan med spel, pussel, papper, pennor och kritor på. Bor-den används mestadels vid måltider eller för att pussla, spela spel och för att rita vid. I matrummet finns även böcker. Lekrummet har fria lekytor och det finns markeringar på golvet för barnens placering i samlingen. Lekrummet är för öv-rigt utrustat med stora galonklädda kuddar samt en stor tjock madrass och ribb-stol, där finns en upphängningsanordning för utklädningskläder samt utrustning för ”hem- och docklek”. De två andra rummen är ”sagorummet” och ”snicken”. I ”snicken” finns ett stort bord som används även vid måltider och andra aktivi-teter. Där finns skapande- och konstruktionsmaterial men också en snickarbänk, ett bord för lego samt en ”bilmatta” på golvet. Där finns tillgång till vatten samt färger och annat material. ”Sagorummet” har soffor utmed väggarna, där finns mattor, tyger och belysningar som ger en harmonisk och inspirerande sagomiljö samt en bokhylla som presenterar böckernas framsida. På avdelningen används många vägg- och fönsterbelysningar.
Dataproduktion
Forskning visar att barn som sociala aktörer äger väsentlig information och att etnografiska metoder leder till förståelse för sociala och kulturella villkor som barn lever under (Corsaro, 1985; Davies, 2003; Ivarsson, 2003; Markström, 2005). Etnografiska metoder som observationer och ljudinspelningar har främst varit de redskap som jag har använt för att fånga den komplexitet där barnens meningsskapande skedde. Deltagande observation har använts för att få
infor-mation om forskningsproblemet i sitt sammanhang. Samtidigt som jag har skrivit in mig i barnens specifika sammanhang har jag också skapat mig förståelse för de olika situationer som utspelar sig (Knorr-Cetina & Cicourel, 1981). På så vis har analysen påbörjats vid fältarbetet och i enlighet med en etnografisk ansats (Hammersley & Atkinson, 1995). Ljudinspelningar kompletterar observationerna och tillför annan slags information. De inspelade samtalen mellan barnen samt mellan barnen och läraren fördjupar informationen och ger en helhetsbild av situationerna i sitt sammanhang. Den ljudinspelade informationen ger tillgång till det specifika innehåll (bilaga 2) som skapas i olika situationer samt det menings-skapande som sker ur barnens perspektiv.