FN:s barnkonvention är ett internationellt dokument som formulerar barns rät-tigheter med hänsyn taget till ett nationellt perspektiv; varje lands kulturella per-spektiv är väsentligt att beakta för barns bästa (Utrikesdepartementet, 2006). Ett bärande begrepp är barnperspektiv som används som ett ideologiskt begrepp när politiska beslut skall fattas och verkställas och sålunda manar ett ideologiskt barnperspektiv samhället att försäkra att de villkor barn lever under är de bästa möjliga för deras utveckling. Grundläggande i barnkonventionen är också att man skall låta barns röster komma till tals i de sammanhang där de befinner sig för att barnets bästa skall kunna tillgodoses. En möjlig tolkning av barnperspek-tivet som ett ideologiskt instrument är att barnperspekbarnperspek-tivet i genomdrivandet av politiska beslut kan fungera politiskt enande.
Barnperspektiv och barns perspektiv betyder olika sätt att se på barn och ger oli-ka infallsvinklar då forskning bedrivs men det har också betydelse för hur barn bemöts (Halldén, 2003; Johansson, 2003). Om begreppen barnperspektiv och barns perspektiv har betydelse för vilket bemötande barn får i olika sammanhang kan det vara väsentligt att resonera om huruvida åtskillnad mellan barnperspektiv och barns perspektiv kan göras. För att kunna urskilja villkor som barn lever un-der i praktiker där barn också är sociala aktörer unun-dersöks i studien barnens agens i relationen mellan barnperspektivet som ideologiskt begrepp och som be-grepp i ett vetenskapligt sammanhang. Förskolans läroplan (Skolverket, 2006) är formulerad i överensstämmelse med FN:s barnkonvention (Utrikesdepartemen-tet, 2006a) vilket betyder att begreppet barnperspektiv och barnets rättigheter är grundläggande i läroplanen.
Bartley (2002) skriver att begreppet barnperspektiv bär på flera dimensioner som kan presenteras som barnets synvinkel på sig själv och varandra, barnets synvin-kel på vuxna och barnets synvinsynvin-kel på samhället. Den fjärde dimensionen inne-bär vuxnas syn på barnet och den sista inneinne-bär samhällets syn på barnet. De fem dimensionerna är viktiga för förståelsen av förskolans pedagogiska praktik vilka gör att det bildas ett institutionellt fält. Förskolans miljö med lokaler, material och lärarnas förhållningssätt gentemot barn bildar ett pedagogiskt barnperspektiv
som i vardagslag möter barnets syn på sig själv och varandra, på vuxna och på samhället och som också kan beskrivas som barnens ståndpunkter (Alanen, 1999).
I mitt arbete använder jag barns perspektiv på ett sätt som är i linje med stånd-punktsteori där utgångspunkten är att studera villkor som barn lever under, ge-nom att studera vardagligt förekommande situationer av barnens meningsska-pande. Studier om barns barndom har betydelse på samma sätt som studier om kvinnors sociala livsprocesser (Smith, 1987). Min tolkning av Smith innebär att det i vardagens sociala livsprocess finns erfarenheter och kunskapsfält som det är väsentligt att studera. Genom att undersöka och problematisera med utgångs-punkt i människors specifika perspektiv kan forskning få inblick i hur maktstruk-turer arbetar och verkar.
I studier med fokus på barns perspektiv, deras erfaranden och erfarenheter finns anledning att lyfta fram begrepp som ”human beings” och ”human becomings” (James, Jenks & Prout, 1998). Om vi betraktar barn som ”human beings” inne-bär det att se barn som viktiga informanter med den kunskap som de själva har och kan ge om olika sociala förhållanden. Däremot om vi betraktar barn enbart som ”human becomings” framträder barn i en process som innebär att utveckla sina förmågor stegvis till vuxenblivande för att bli tillräkneliga och fullvärdiga individer först som vuxna; barn och barndom ses i ett bristperspektiv i relation till vuxna (Johansson, 2003). Att vara kompetent och tillräknelig såsom ”human being” och att vara i en process såsom ”human becoming” bildar sammantaget ett för studien användbart synsätt som säger att både barn och vuxna befinner sig i utvecklingsprocesser där lärande och utveckling sker i vardagens olika sam-manhang.
Meningen med ett ståndpunktsteoriskt perspektiv är att undersöka hur barnens praktiska kunskapande och erfaranden villkoras; ett ståndpunktsteoretiskt per-spektiv säger att kunskap alltid har sitt ursprung i olika situationer som samver-kar med ideologier och maktstrukturer. Alanen (1999) poängterar att olika per-spektiv har betydelse för vad som blir synliggjort som kunskap och vidare att kunskap som sådan är situerad och konstrueras i specifika sammanhang på ett intersubjektivt sätt, i en ömsesidig förståelse för olika fenomen. Det innebär att ståndpunktsteori förordar att problematisera de processer som barn är delaktiga i med de olika situationer där de aktivt deltar speciellt med tanke på att processer-na också återverkar på barnens synsätt på sig själva och på det sammanhang som
de befinner sig i. Den tolkning jag gör av ståndpunktsteorin innebär att i sociala livsprocesser har återverkningarna betydelse för den tröghet med vilken utveck-ling och institutionella förändringar sker samt att ståndpunktsteori ger möjlighe-ter att problematisera maktrelationer i enlighet med Foucault (2000).
Sammanfattning
Under traditionens framväxt präglar en stark könskodning förskoleverksamheten samt grundläggs könsideologier och särartstänkande med stöd i kvinnans och mannens olika specifika egenskaper och förmågor. Särartstänkande om att kvin-nor och män utvecklade olika kunskaper som skulle komma till användning inom olika områden gav tillsammans med en hegemonisk samhällsordning upp-hov till en samhällsstruktur där kvinnor och män bidrog på olika sätt. Förskole-verksamhetens framväxt gav kvinnor möjligheter att delta i samhällets offentlig-het och de fick också genom verksamoffentlig-heten tidigt tillträde till studier. Förskolans verksamhet har vuxit fram ur olika spår där omsorgen om alla barns rätt till ett värdigt liv har varit grundläggande samtidigt med forskning och beprövad erfa-renhet. Synen på barnet var en väsentlig utgångspunkt för hur barnpedagogisk verksamhet anordnades. Barnpedagogisk forskning har bidragit till olika synsätt på barn, lärande och utveckling. Studier har på senare tid bidragit till att pedago-giska frågor om hur barn kan fostras till goda samhällsmedborgare ersatts med frågor om vilka villkor barn lever under och hur barnen själva bidrar till samhäl-lets utveckling.