Barnfridsbrottet

Barn har rätt till ett liv fritt från våld^.200Barnfridsbrottet infördes därmed för att kriminalisera gärningen att utsätta barn för att bevittna brott som begås i en nära relation.²⁰¹ Vid samma tillfälle infördes barnäktenskapsbrottet.²⁰² 4 kap. 3 § BrB föreskriver att den som begår något av de brott som nämns i bestämmelsen framför ett barn gör sig skyldig till barnfridsbrott.²⁰³Ett rekvisit är att barnet ska bevittna våldet. Det krävs dessutom att barnet är närstående eller tidigare närstående till såväl gärningspersonen som brottsoffret. Barnfridsbrottet omfattar inte lika många självständiga brott som hedersbrottet.²⁰⁴

195 Det ska dock noteras att förtal och grovt förtal som regleras i 5 kap. 1–2 §§ BrB inkluderas i olaga förföljelse från och med 1 januari 2022, prop. 2020/21:217, s. 16 f. och lag (2021:1109) om ändring i brottsbalken.

196Åklagarmyndigheten, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:5), 2021-01-19, (dnr.

Ju2020/03640), s. 2 f.

197 Prop. 2010/11:45, s. 67 f.

198 NJA 2020 s. 216, elfte och sjuttonde punkten.

199 Jfr prop. 2010/11:45, s. 77 f.

200 Jfr barnkonventionens artikel 19 och prop. 2020/21:170, s. 10 f.

201 Prop. 2020/21:170, s. 17 f.

202 Prop. 2019/20:131, s. 39 f.

203 Även straffbara försöksbrott omfattas, 4 kap. 3 § femte punkten BrB.

204 Jfr prop. 2020/21:170, s. 25 ff.

Barnfridsbrottet infördes i syfte att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som utsätts för våldsamma situationer.²⁰⁵ Barn drabbas nämligen ofta av stark fysisk och psykisk ohälsa till följd av våldet som de utsätts för eller bevittnar.²⁰⁶ För att kunna dömas för barnfridsbrott krävs det att huvudbrottet kan bevisas.

Det straffrättsliga ansvaret för barnfridsbrottet är således beroende av huruvida huvudbrottet går att bevisa. Med utgångspunkt i Svea hovrätts dom i mål B 13221–20 kan sägas att om barnfridsbrottet funnits vid tidpunkten för mordförsöket hade mannen troligtvis dömts även för barnfridsbrott då mordförsöket skedde i närvaro av parternas barn.²⁰⁷ Vid tillfället hade barnfridsbrottet inte trätt i kraft. På senare tid har barns ställning därför förstärkts på straffrättens område, sannolikt som en konsekvens av att barnkonventionen gäller som svensk lag. Barn har ofta svårt att uppfatta att de befinner sig i en våldsam situation. Barnfridsbrottet ställer därför inte krav på att barnet ska förstå att det befinner sig i en våldsam situation utan det krävs endast att barnet på ett eller annat sätt har uppfattat detta.²⁰⁸

Vidare kan barnfridsbrottet gradindelas till ringa respektive grovt brott, något som inte gäller hedersbrottet. Det ska särskilt poängteras att det utmärkande för barnfridsbrottet är att bedömningen ska genomsyras av ett barnperspektiv.²⁰⁹ Barnombudsmannen påtalade att befintlig straffrättslig reglering avseende hedersrelaterad brottslighet tillgodoser barnets rättigheter i god utsträckning.²¹⁰ I relation till hedersbrottet menade Barnombudsmannen att det saknas en tydlig analys kring hur barns rättigheter tillgodoses i hedersrelaterat hänseende. Här påpekades att barnkonventionens genomslag inte blir fullständigt om det inte förtydligas hur barnkonventionens artiklar ska realiseras i och med hedersbrottet.²¹¹ Barn är inte sällan utsatta för hedersrelaterad brottslighet som tar sig uttryck genom begränsningar. Barnen hamnar i en icke önskvärd situation när de placeras mellan den ena föräldern som förövare och den andra som brottsoffer. I dessa situationer tillgodoses sällan barnets bästa. På så sätt kan även barnen vara brottsoffer. Barnombudsmannen påtalade att avsaknaden av analys avseende barnets bästa i sammanhanget kan leda till att barn hamnar i en ännu mer utsatt position.²¹² Det kan konstateras att barnets bästa inte torde få fullständigt genomslag genom hedersbrottets utformning.

Vad gäller barnfridsbrottets artvärde kan följande sägas. Med tanke på brottets skyddsintresse torde artvärdet vara högt. Göta hovrätt uttalade i mål B 3137–21 att brottslighetens art, till viss del, motiverar ett fängelsestraff.²¹³

205 Prop. 2020/21:170, s. 20.

206 Prop. 2020/21:170, s. 10.

207 Svea hovrätts dom meddelad den 26 januari 2021 i mål B 13221–20.

208 Prop. 2020/21:170, s. 24 f.

209 Prop. 2020/21:170, s. 46.

210 Barnombudsmannen, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-19, (dnr. BO 2020-0291-1), s. 3.

211 Barnombudsmannen, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-19, (dnr. BO 2020-0291-1), s. 2.

212 Barnombudsmannen, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-19, (dnr. BO 2020-0291-1), s. 2.

213 Göta hovrätts dom den 6 december 2021 i mål B 3137–21.

Hedersbrottsutredningen anförde som skäl för att införa hedersbrottet att hedersrelaterat våld och förtryck kan drabba barn. Anledningen till att barn kan drabbas särskilt är för att hederskontexten kan leda till att barnets rätt att vara med och bestämma över sitt eget liv åsidosätts.²¹⁴ Detta genom att barn ofta utsätts för påtryckningar och begränsningar i vardagen genom att fadern i familjen bestämmer hur barnet får bete sig och bör agera. Det finns därför särskilda regleringar avseende barn i förhållande till hedersrelaterad brottslighet, exempelvis förbud mot barnäktenskap respektive tvångsäktenskap. I grund och botten finns en omfattande reglering som skyddar barn när de själva utsätts för handlingar som begås med hedersmotiv. Vidare tillerkänner barnkonventionen ett starkt skydd. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet ansåg att hedersbrottet är särskilt önskvärt i förhållande till barn som ska skyddas från alla typer av våld.²¹⁵ Det understryks dock att en handling som förvisso är förkastlig och icke önskvärd inte nödvändigtvis bör hanteras på straffrättslig basis. Detta innebär att trots att barnets ställning lyfts fram är det tveksamt om förslaget i praktiken kommer innebära något reellt skydd för barn.²¹⁶

Enligt gällande rätt är det alltså möjligt att beakta barns ställning redan genom 29 kap. 2 § åttonde punkten BrB där det framgår som en försvårande omständighet vid straffmätningen om ett brott skett för att skada tryggheten och tilliten hos ett barn. Detta visar att barn har ett visst straffrättsligt skydd. Många av de straffbara gärningarna som omfattas av den särskilda rubriceringen omfattas även av andra straffbestämmelser som kan kombineras med straffskärpningsgrunden. Problematiken påminner därför om den som uppstår vid hedersmotivet. I NJA 2005 s. 712 betonade HD att barns närvaro i en våldsam situation som försvårande. Fallet handlade om en man som hade utsatt sin fru för våld flera gånger och stod därmed åtalad för grov kvinnofridskränkning. En del av våldet hade bevittnats av parets gemensamma barn. HD uttalade att det innebär en allvarlig påfrestning för barn att bevittna övergrepp mot den andra föräldern. Vidare menade HD att ett av skälen till att straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 § åttonde punkten BrB infördes är för att omfatta sådana situationer.²¹⁷ I ett fall från Göta hovrätt gjorde åklagaren gällande att handlingarna föregåtts av hedersmotiv.

Fadern hade flera gånger varit våldsam mot modern framför parets gemensamma barn. Ett motiv till brottet ska ha varit otrohet från moderns sida, vilket fadern menade stred mot familjens heder. I fallet lade hovrätten samt tingsrätten stor vikt vid att gärningarna företagits framför parets gemensamma barn. Straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 § åttonde punkten tillämpades därför. Domstolen fäste inget avseende vid det av åklagaren påstådda hedersmotivet.²¹⁸

214 Januariavtalet, punkt 42. Även genom dir. 2017:25 och Ju 2017:06 framkommer att barn ofta faller offer för hedersrelaterat våld och förtryck.

215 Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-18, (dnr. SU FV-1.1.3-3936-20), s. 3.

216 Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-18, (dnr. SU FV-1.1.3-3936-20), s. 4.

217 NJA 2005 s. 712.

218 Göta hovrätts dom den 6 april 2020 i mål B 1289–20.

Fallet är intressant av främst tre anledningar. Först och främst kan det dras en slutsats om att ett barns närvaro vid våldet utgör en försvårande omständighet för straffvärdet oavsett om det föregåtts med hedersmotiv eller inte. En annan slutsats är att just de omständigheter som förelåg i fallet är sådana att de träffas av barnfridsbrottets straffbara område enligt gällande rätt. Slutligen illustrerar fallet att såväl hedersbrottet som barnfridsbrottet torde ha en överlappande tillämpning i förhållande till respektive straffskärpningsgrund.

Vidare är en likhet mellan hedersbrottet och barnfridsbrottet att båda konstrueras med tämligen oklara begrepp, såsom heder respektive bevittna. Det finns ingenting som talar för att bevittna våld skulle skada barnet mindre än att uppleva våldet. Vad som omfattas av termen är därmed öppet för tolkning, precis som begreppet heder. Således innehåller såväl barnfridsbrottets som hedersbrottets ordalydelser vaga begrepp som kan leda till ett extensivt tillämpningsområde av straffbestämmelsen på ett sätt som möjligtvis skulle stå i strid med legalitetsprincipen.

Ur ett straffrättsligt perspektiv är föräldrars vårdnadsansvar enligt 6 kap. 1–2

§§ FB i relation till det straffbara området för hedersbrottet intressant.

Vårdnadshavare har ett ansvar för barnets personliga förhållanden samt att barnets omvårdnad, trygghet och god uppfostran tillgodoses. Vårdnadsansvarets ramar varierar beroende på barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.

Inom vårdnadsansvar faller även rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Denna intresseavvägning har uppmärksammats av rättsvetenskapsforskarna Kaldal & Kankaanpää som underströk att det är svårt att dra en gräns mellan rimlig kontroll inom ramen för vårdnadsansvar och vad som faktiskt utgör hedersförtryck.²¹⁹Gränsdragningen kan leda till att barnets bästa så som det följer av artikel 3 barnkonventionen inte beaktas vid avgöranden avseende hedersmotivet.²²⁰ Med anledning av denna gränsdragningsproblematik kan hedersbrottet potentiellt hamna i konflikt med vårdnadshavarnas uppfostran. Som exempel kan nämnas att vårdnadshavare inte får använda sig av kroppslig bestraffning för att uppfostra barnet, något som kallas för agaförbudet.²²¹ Hedersbrottet är inte problematiskt på denna punkt.

Problematiken uppstår snarare när barnets bästa ska få genomslag i rättstillämpningen i förhållande till brott med hedersmotiv. Således torde såväl barnfridsbrottet som hedersbrottet omfatta situationer där förebyggande insatser, såsom utbildning eller placering enligt lagen om vård av unga, spelar en central roll. Barn i hederskontexten behöver fångas upp innan gärningarna går från vardagliga begränsningar till brott.

En fråga som uppkommer är barnfridsbrottets signalverkan, något som också blir aktuellt vid hedersbrottet. Barnfridsbrottet sänder en signal att våld mot barn inte tolereras i svensk rätt. På samma sätt som att hedersbrottet torde medföra att hedersrelaterade våldet och förtryckets förkastlighet betonas. En tänkbar följd

219 Jfr Kaldal & Kankaanpää, del 2, s. 356 f.

220 Jfr Kaldal & Kankaanpää, del 1, s. 776 f.

221 Jfr b.la. 6 kap. 1 § FB, 3 kap. 5 § BrB, 4 kap. 7 § BrB och SOU 2016:19.

av detta är att båda straffbestämmelserna kommer fylla en moralbildande funktion för barn och skapa intrycket av att hedersrelaterad brottslighet och våld är fel.

Barnfridsbrottet ska även ställas mot hedersrelaterade brottslighetens kollektiva prägel. Det ska observeras att barnfridsbrottet främst riktar sig till våld i nära relationer och därmed inte direkt till hedersrelaterat våld. Den kollektiva prägel som är ett av de största problemen med hedersrelaterad brottslighet, åtgärdas inte genom barnfridsbrottet. Ett barn påverkas mycket av sin omgivning och förstår inte heller alltid att det befinner sig i en våldsam situation.²²² En kontext där hedersnormer tolereras och ett barns medbestämmanderätt inte tillgodoses i vardagen kan innebära att barnet påverkas negativt av den hederskontexten inom kollektivet snarare än bildar sig en egen uppfattning om vad som är rätt och fel.

Det är också svårt för barnet att förstå vad som är en naturlig del av uppfostran.

Även tystnadskulturen är problematisk i detta avseende. Detta på grund av att brott sällan anmäls inom hederskontexten. Barnfridsbrottet förutsätter dessutom att huvudbrottet, exempelvis en misshandel, anmäls vilket sällan kan ske i en nära relation. Således torde inte barnfridsbrottet få önskat genomslag när våldet förekommer i hederskontext.