Hedersbrottet innebär att hedersmotivet kan verka skärpande såväl vid bedömning av det konkreta straffvärdet i enlighet med bestämmelsen om straffvärde i 29 kap. 1 § BrB som i försvårande riktning enligt 29 kap. 2 § tionde punkten BrB. Det innebär i teorin att en person kan dömas för hedersbrott men också få straffskärpning på grund av hedersmotivet. Detta kan inte anses rättssäkert för den enskilde eftersom brottets objektiva rekvisit kommer flyta ihop med brottets subjektiva rekvisit. Lagstiftaren har löst en sådan situation genom att det inte är möjligt med så kallad dubbelräkning. Detta innebär att om hedersaspekten beaktas vid straffskärpningen ska den inte beaktats vid rubriceringsfrågan.271 Att införa hedersbrottet torde leda till att i det fall där det är möjligt att bevisa fler än tre gärningar med hedersmotiv och därmed döma för hedersbrottet leder till att straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 § tionde punkten BrB förlorar sin funktion. Detta då det inte går att beakta hedersmotivet såväl vid rubriceringen som vid påföljdsbestämningen.
Hedersbrottsutredningen uppskattade antalet hedersrelaterade brott i Sverige till 45 brott år 2020. Med ett särskilt hedersbrott uppskattades att åtminstone hälften av dessa skulle dömts för hedersbrott.272Som exempel kan nämnas en situation där ett barn blir slagen av sin vårdnadshavare vid ett tillfälle, hotad till livet vid ett annat tillfälle och ofredad vid det tredje. Samtliga handlingar täcks av hedersmotiv som går att bevisa. Den förstnämnda situationen föranleder att vårdnadshavaren skulle dömas för hedersbrott såsom det föreslås enligt 4 kap. 4 b § BrB. Ponera i stället att barnet vid ett tillfälle blir grovt misshandlad av sin vårdnadshavare, återigen med bevisat hedersmotiv. Den andra situationen föranleder i stället en tillämpning av 3 kap. 6 § BrB om grov misshandel i kombination med straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 § tionde punkten BrB. Det som skiljer situationerna åt är att den första aktualiserar upprepad brottslighet med hedersmotiv medan sistnämnda endast tar sikte på ett enstaka tillfälle.
Hovrätten för Västra Sverige framhöll i sitt remissyttrande att hedersbrottet snarare kan föranleda ett lindrigare straff eftersom det inte går att kombinera 29 kap. 2 § tionde punkten BrB med hedersbrottet. Det ger för handen att hedersbrottet potentiellt inte uppfyller syftet med utredningen vilket var att inta
271 Borgeke & Heidenborg, s. 45.
272 SOU 2020:57, s. 287 och SOU 2018:69, s. 272.
en skärpt syn.273 Rubriceras en gärning som grov fridskränkning kan hedersmotivet beaktas inom ramen för påföljdsbestämningen som försvårande omständighet vid straffvärdet, 29 kap. 2 § tionde punkten BrB. Detta torde i praktiken generera i ett längre straff än att beakta hedersmotivet endast vid rubriceringen. I praktiken är det därför möjligt att personen som döms för hedersbrott får ett fängelsestraff inom straffskalan 9 månader och sex år och att den som döms för grov misshandel med hedersmotiv vid ett enstaka tillfälle aktualiserar en straffskala på ett år och sex månader upp till sex år. Straffskalan för det enskilda brottet kan vara högre. Dessutom kan enskilda straffbestämmelser som nämnts kombineras med straffskärpningsgrunden.
Hedersbrottsutredningen syftade till att uttrycka en skärpt inställning till hedersrelaterad brottslighet.274 Med tanke på att hedersbrottets tillämpning utesluter att straffskärpningsgrunden tillämpas går det därmed att betvivla om utformningen kommer ge genomslag för en skärpt syn. Tillämpas straffskärpningsgrunden sker detta efter att straffvärdet har konstruerats och denna innebär ett tillägg. Detta torde i praktiken leda till strängare straff än att införa ett hedersbrott. Rent systematiskt får straffskärpningsgrunden därmed anses vara en bättre lösning.
Med andra ord kan såväl förebyggande gärningar som gärningar i efterhand falla inom tillämpningsområdet.275Begreppet hedersmotiv kan orsaka problem såväl när det tillämpas som staffskärpningsgrund som ett eget brott eftersom problematiken ligger i hedersmotivets innebörd. Hedersmotivet kritiseras även för att vara ett för vagt begrepp för att kunna uppfylla de krav på tydlighet och precision som krävs av en straffrättslig reglering. Oaktat ett särskilt hedersbrott eller en straffskärpningsgrund kommer problematiken inte frångås. Frågan huruvida straffskärpningsgrunden avseende hedersmotiv är ett tillräckligt skydd och en effektiv reglering för den hedersrelaterade brottsligheten saknar ett entydigt svar. Inte minst på grund av att bestämmelsen varit i kraft endast i en kortare period. Oavsett om hedersmotivet införs som straffskärpningsgrund eller som en särskild straffbestämmelse torde svårigheterna kvarstå. Att införa ett särskilt hedersbrott medför endast att hedersmotivet förflyttas från att ha betydelse vid påföljdsbestämningen till att ha betydelse redan vid ansvarsfrågan.
Huruvida hedersmotivet ska tillmätas betydelse vid ansvarsfrågan eller påföljdsfrågan är därmed i princip endast en lagteknisk fråga.
273 Jfr Hovrätten för Västra Sverige, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-13, (dnr.
2021/0003–2), s. 3 f.
274 SOU 2020:57, s. 16 ff.
275 Prop. 2019/20:131 s. 105 och SOU 2020:57, s. 179.
5 Rättspolitiska överväganden bakom hedersbrottet
5.1 Inledande kommentar
Uppsatsen har visat att hedersbrottet kan orsaka systematiska problem som på tillämpningsnivå inte åtgärdas oaktat om hedersmotivet tillmäts betydelse som straffskärpningsgrund eller som en egen straffbestämmelse. Hur hedersmotivet konstrueras är därmed i princip endast en lagteknisk fråga. Därutöver kan hedersbrottet, som nämnts, orsaka gränsdragningsproblem i relation till rättsligt närliggande bestämmelser samt strider till viss del mot den systematik avseende uppsåt som finns i svensk rätt.
I detta kapitel utgår framställningen i stället från hedersbrottet som kriminalisering genom att åskådliggöra straffbestämmelsen i förhållande till rådande kriminaliseringsprinciper.276 Som berörts är kriminaliseringsprinciperna inte bindande för lagstiftaren men används som en ram vid införande av en straffbestämmelse.277Flera remissinstanser, bland annat Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, kritiserade Hedersbrottsutredningen för att sakna analys i förhållande till Straffrättsanvändningsutredningens kriminaliseringsprinciper.
Exempelvis framhölls att uppdraget saknade en avvägning angående huruvida ett straffrättsligt ingripande är nödvändigt eller om det går att åtgärda samhällsproblemet på annat sätt.278 Hedersbrottstutredningen innehåller vissa rättspolitiska överväganden, men det finns emellertid möjlighet att diskutera hedersbrottet i ett större samhälleligt sammanhang. Därmed innehåller kapitlet även en djupdykning i diskussionen om kulturella försvar samt hedersbrottets ställning som symbollagstiftning. I förlängningen ställer kapitlet således förhållandet mellan straffrätt och politik på sin spets. Det är därmed på sin plats att hedersbrottet som kriminalisering problematiseras utifrån rättspolitiska överväganden.279
276 Se avsnitt 2.5.
277 Se avsnitt 1.3 om kriminaliseringsprincipernas ställning i svensk rätt.
278 Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-18, (dnr. SU FV-1.1.3-3936-20), s. 2.
279 Se avsnitt 2.5 där dessa principer beskrivs.