Mot bakgrund av vad som anförts ovan är ett särskilt hedersbrott inte legitimt i svensk rätt. Kriminalisering är inte alltid rätt väg att gå, särskilt inte om problemet börjar långt innan straffbestämmelsen blir aktuell i det enskilda fallet.344 Straffrätten fungerar som ett instrument för att signalera vad som är rätt och fel samt används i de fall det krävs att en individ döms till straff för ett klandervärt beteende. Straffrätten ska emellertid inte användas för att kriminalisera ett visst motiv på ett sätt som tenderar att leda till en rättstillämpning i strid med grundläggande rättssäkerhetsgarantier om förutsebarhet och i strid med skuldprincipen. Samhällets syn på rätt och fel förändras dessutom kontinuerligt.
Att låta politiska, tillfälliga, influenser styra över vilka straffbestämmelser som ska införas ställer krav på straffrätten att följa samhällsutvecklingens takt, i annat fall riskeras en oönskad icke kontinuitet i förhållandet mellan straffrätt och politik.
Således är en brottsrubricering varken lämplig eller legitim för att åtgärda den hedersrelaterade brottsligheten. Med det sagt ska dock inte utsträckningen av samhällsproblemet på området underskattas. Straffrätten och politiken går ännu inte hand i hand på området för hur hedersrelaterat våld och förtryck bör konstrueras i svensk rätt. Kanske är detta ett resultat av att lagstiftningen på straffrättens område intagit en mer kasuistisk lagstiftningsteknik. I en situation där straffrättens system som präglas av en rättssäker och förutsebar systematik krockar med en politisk vilja bör det förstnämnda ges företräde.
Under uppsatsens slutskede skickades Hedersbrottsutredningens förslag emellertid på lagrådsremiss. Det får anses indikera att hedersbrottet är ytterligare ett exempel på att den svenska straffrättspolitiken fortsätter att inta en offensiv ställning med dubbelkriminaliseringar och skärpta straff. Det ska bli intressant att följa om Lagrådet landar i samma slutsatser som uppsatsen och således menar att vissa systematiska skäl kan invändas mot förslaget eller om lagförslaget passerar utan invändningar.
344 Se avsnitt 2.3 om vardagsheder och den gränsdragning som kan uppstå mellan brottsliga gärningar med hedersmotiv och begränsningar i vardagen utanför det straffbara området.
Strukturerna som ger upphov till hedersrelaterad brottslighet behöver hanteras när de uppstår.
Källförteckning
Offentligt tryck
Utskottsbetänkanden
Bet. 2017/18:JuU14 Straffrättsliga frågor.
Bet. 2020/21:JuU26 Kriminalvårdsfrågor.
Bet. 2021/22:UU1 Statens budget för 2022.
Propositioner
Prop. 1962/10 Förslag till brottsbalk, del B.
Prop. 1987/88:120 Om ändring i brottsbalken m.m. (straffmätning och påföljdsval m.m).
Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid.
Prop. 2010/11:45 Förbättrat skydd mot stalkning.
Prop. 2013/14:194 Skärpt straff för mord.
Prop. 2017/18:288 Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap.
Prop. 2019/20:131 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet.
Prop. 2020/21:74 En särskild straffbestämmelse för uppmaning till självmord.
Prop. 2020/21:170 Barn som bevittnar brott.
Prop. 2020/21:217 Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer.
Offentliga utredningar SOU 1995:60 Kvinnofrid.
SOU 2006:30 Är rättvisan rättvis?
SOU 2008:81 Stalkning – ett allvarligt brott.
SOU 2013:38 Vad bör straffas? [cit. Straffrättsanvändningsutredningen].
SOU 2014:49 Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete.
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
SOU 2017:96 Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap.
SOU 2018:69 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet.
SOU 2020:57 Ett särskilt hedersbrott. [cit. Hedersbrottsutredningen].
Lagrådet
Lagrådsremiss, Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-12-22.
Lagrådets yttrande, Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), 2020-02-24.
Kommittédirektiv
Dir. 2017:25 Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv.
Dir. 2019:49 Straffansvar för hedersrelaterat våld och förtryck.
Remiss och remissyttranden
Regeringskansliet, Remiss. Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2020-10-19, dnr.
Ju2020/03640.
Barnombudsmannen, yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-19, dnr. BO 2020-0291-1.
BRÅ, yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-19, dnr. 0389/20.
Helsingborgs tingsrätt, yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-18, dnr. Ju 2020/03640.
Hovrätten för Västra Sverige, yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-13, dnr. 2021/0003–2.
Hovrätten för Västra Sverige, yttrande över betänkandet Förstärkt skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), 2019-05-28, dnr. Ju2018/04195/L5.
Polismyndigheten, yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-15, dnr. A595.273/2020.
Socialstyrelsen, yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-12, dnr. 33688/2020.
Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-18, dnr. SU FV-1.1.3-3936-20.
Svea hovrätt, yttrande över betänkandet SOU 2020:57 Ett särskilt hedersbrott, 2021-01-19, dnr. 2020/1138.
Åklagarmyndighetens yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-19, Ju2020/03640.
Örebro universitetet, Juridiska fakulteten, yttrande över betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57), 2021-01-19, dnr. ORU 2020/05918.
Örebro universitet, Juridiska fakulteten, yttrande över betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), 2019-05-28, dnr. ORU 2019/01479.
Övrigt
Rskr. 2017/18:240.
Skr. 2007/08:39.
Skr. 2016/17:10.
Ju 2017:06.
Regeringsbeslut S2017/01011/FST.
Rättspraxis
Nytt juridiskt arkiv, avdelning 1 NJA 1999 s. 102.
NJA 2003 s. 144.
NJA 2004 s. 176.
NJA 2004 s. 437.
NJA 2005 s. 712.
NJA 2013 s. 1227.
NJA 2014 s. 559.
NJA 2016 s. 540.
NJA 2016 s. 702.
NJA 2020 s. 216.
Publicerade rättsfall från hovrätterna RH 1990:125.
RH 1998:8.
Opublicerade rättsfall från hovrätterna
Svea hovrätts dom meddelad den 11 april 2000 i mål B 4073–99.
Göta hovrätts dom meddelad den 6 juli 2011 i mål B 1338–11.
Göta hovrätts dom den 6 april 2020 i mål B 1289–20.
Hovrätten över Skåne och Blekinges dom meddelad den 4 november 2020 i mål B 1504–20.
Svea hovrätts dom meddelad den 26 januari 2021 i mål B 13221–20.
Hovrätten för Övre Norrlands dom meddelad den 3 mars 2021 i mål B 1254–20.
Svea hovrätts dom meddelad den 1 juni 2021 i mål B 8049–20.
Göta hovrätts dom meddelad den 22 juni 2021 i mål B 1341–21.
Hovrätten för Övre Norrlands dom meddelad den 23 augusti 2021 i mål B 726–21.
Göta hovrätts dom den 6 december 2021 i mål B 3137–21.
Kammarrätterna
Kammarrätten i Jönköpings dom den 19 juni 2019 i mål nr 2374–19.
Litteratur
Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2:4 u., Författarna
& Iustus Förlag AB, Uppsala 2013 [cit. Asp, Ulväng & Jareborg].
Bengtsson, Bertil, SOU som rättskälla, i SvJT 2011 s. 777–785 [cit. Bengtsson].
Borgeke, Martin & Heidenborg, Mari, Att bestämma påföljd för brott, 3 u., Norstedts juridik, Stockholm 2016 [cit. Borgeke & Heidenborg].
Elholm, Tomas, ”Rimer signal på kriminal? – Om symbol- og signallovgining i dansk kriminalpolitisk perspektiv”. I: Andersson, Ulrika, Wong, Christoffer & Arnemark Hansen, Helén (red.), Festskrift till Per Ole Träskman, 1 u., Norstedts juridik, Stockholm 2011 [cit. Elholm].
Jareborg, Nils, Allmän kriminalrätt, 4 u., Iustus Förlag AB, Västerås 2009 [cit. Jareborg, 2009].
Jareborg, Nils, Straffrättens gärningslära, Fritez förlag, Malmö 1995 [cit. Jareborg, 1995].
Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, 6 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm 2020 [cit. Jareborg & Zila].
Jareborg, Nils, Uppsåt och klander, SvJT 1988 s. 722 [cit. Jareborg, 1988].
Jareborg, Nils, Vad är en princip, i Festskrift till Åke Frändberg, Iustus, Uppsala 2003 [cit.
Jareborg, 2003].
Kaldal, Anna & Emelie, Kankaanpää, Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga, del I: En kränkning av barn och ungas rätt till integritet? [cit. Kaldal & Kankaanpää, del 1].
Kaldal, Anna & Emelie, Kankaanpää, Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga, del II: Samhällets ansvar och förutsättningar att utreda och beivra brott [cit. Kaldal &
Kankaanpää, del 2].
Lernestedt, Claes, Kriminalisering – problem och principer, Iustus förlag, Uppsala 2003 [cit.
Lernestedt, 2009].
Lernestedt, Claes, ”Kulturella försvar”, likhet och diskriminering, från Lernestedt, Claes, Straffrättens karta och landskap. Uppsatser i straffrätt och straffrättsfilosofi, Norstedts juridik, Stockholm 2013 [cit. Lernestedt].
Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, kap. 2, Rättsdogmatisk metod, Kleineman, Jan, 2 u., Studentlitteratur AB, Lund 2018 [cit. Kleineman].
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattaren: Ämne, material, metod och argumentation, 4 u., Norstedts juridik, Stockholm 2018 [cit. Sandgren].
Strömholm, Stig, Rätt, rättstillämpning och rättskällor – en lärobok i allmän rättslära, 1 u., Norstedts juridik, Lund 1981 [cit. Strömholm].
Ulväng, Magnus ”Den straffrättsliga doktrinen som rättskälla: Om dogmatik, vetenskap och gällande rätt”, i Bylander, Eric (red.), De Lege, Juridiska fakulteten i Uppsala årsbok 2013: Doktrinen i praxis, Iustus, Uppsala 2013 [cit. Ulväng].
Wikan, Unni, Om heder, 1 u., Bokförlaget Daidalos, Göteborg 2020 [cit. Wikan].
Övrigt
Rapporter
BRÅ, Polisens utredningar av hedersrelaterat våld, Rapport 2012:1 [cit. BRÅ, 2012].
BRÅ, Grov kvinnofridskränkning. Brottets hantering och utveckling i rättskedjan 1998–2017, Rapport 2019:8 [cit. BRÅ, 2019].
Elektroniskt material
Rights Of Women, Coercive control and the law, 2016, https://rightsofwomen.org.uk/wp- content/uploads/2016/03/ROW-%C2%AD-Legal-Guide-Coercive-control-final.pdf, lydelse 2021-12-17.
Socialdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Utkast till sakpolitisk överenskommelse, 2019-01-11,
https://www.socialdemokraterna.se/download/18.1f5c787116e356cdd25a4c/1573 213453963/Januariavtalet.pdf?TSPD_101_R0=088d4528d9ab2000888e300443984 ca652b55f8c5344d5a6391acd5f50585afee2296c0f7db73eb90830e03717143000421f 089f4b6527744a6cd63322be25f11148065436802, lydelse 2021-10-09 [cit.
januariavtalet].