Detta avsnitt består av två delar. I den första delen redovisas bearbetning av följande: videoobservation, fältanteckningar och återkopplande samtal. Det är datamaterial som är insamlat i nära anslutning till videokommunikation via Skype, det vill säga från fältet. I den andra delen redovisas bearbetning av intervjuerna.
32
3.4.1 Bearbetning av data från fältet
Alla videoobservationer följdes av fältanteckningar och återkopplande samtal. Samma dag bearbetade jag och analyserade videoinspelning och anteckningar som var skrivna under videoinspelning samt efter videoinspelning, nämligen under medföljande återkopplande samtal. Det innebär att datainsamling och tolkning har varit en parallell process samtidigt som de skapade en grund för de kommande analyserna och tolkningarna (Fejes &
Thornberg, 2009; Möllås, 2009). Bearbetningen av nytt material gjordes alltid på samma sätt. Först tittade jag på videoinspelningen i sin helhet och sedan tittade jag på inspelningen igen och förde anteckningar. Jag noterade tid, plats, händelser och deltagare, samt
identifierade relevanta och icke relevanta delar för undersökningen. Därefter läste jag det jag skrev under observation, renskrev det och gav nya kommentarer och idéer till analys och tolkningar. Det första steget pågick under hela undersökningsprocessen med
nyinkommen data. Så småningom växte det till en sammanställning av inspelat
videomaterial (Tabell 2). Det omfattar 14 videoinspelningar av vilka de två första är gjorda under hösten 2011. Dessa videoinspelningar innehåller 32 min och 26 s inspelad tid. Eftersom jag inte var närvarande vid dessa videoinspelningar saknas det fältanteckningar och återkopplande samtal kring inspelningarna. Därför hanteras dessa inspelningar som informationskälla men utan djupare analys. Videoinspelningar i Elevens hemmiljö består av sex inspelningar och sammanlagt 1h 41 min 25s av inspelad tid. Samtliga upptagningar gjordes av Elevens mor utom två då hon var samtalspartner i videokommunikation och som jag filmade. Videoinspelningarna i skolan består av sex upptagningar och 1h 50 min. 41s inspelad tid. Vid de första tre inspelningarna var Elevens assistent närvarande. I samtliga inspelningar var Elevens mor hans samtalspartner och jag filmade videokommunikation. Sammanlagt finns det 3h 32min och 7 s av inspelat videomaterial där jag var närvarande.
Nedan redovisas tid, plats, deltagare samt vem som hanterar kameran i samtliga videoinspelningar
Tabell 2. Översikt över sammanställning av videoinspelat material Antal
inspelningar
Observationens plats
Inspelad tid Deltagare Kamerahantering/antal
gånger 6 Elevens hem 1h 41 min 25 s Syskon, mor Mor – 4 gånger
Observatör – 2 gånger 6 Elevens skola 1h 50min 41s Elevens mor Observatör – 6 gånger
33
Parallellt med det första steget som hanterade nytt material, gjorde jag en grov
transkribering av materialet (ett exempel på transkribering finns som bilaga 4). Jag tittade några sekunder på filmen, stoppade den, skrev ner det som jag uppfattade och sedan tittade jag på samma sekvens igen för att kontrollera mig själv. Vid behov ändrade jag mina anteckningar och gick sedan vidare. När jag var klar med transkribering av en
videoinspelning tittade jag på den igen samtidigt som jag kontrollerade mina anteckningar. Även här gjorde jag nödvändiga ändringar i mina anteckningar. Transkriberingen innehåller anteckningar om vad som händer under inspelningen, vad som sägs, stora kroppsliga
rörelser och påtagliga emotionella utryck. Transkriberingen, mina fältanteckningar och den första analysen skapade förutsättningarna för en djupare analys av materialet. Jag tittade på alla videoinspelningar om och om igen samtidigt som jag kontrollerade mina
transkriberingar och anteckningar. Upprepande analys av videomaterial gjordes eftersom transkribering är en konstruktion som även omfattar antaganden. Det är hjälpmedel som kan bidra till att uppfatta det som ska analyseras (Anderson & Tvingstedt, 2009). Jag noterade likheter, skillnader, möjligheter och hinder samt de olika teman som uppstod under videokommunikation. Nytt material medförde nya grupperingar men också
omplaceringar i de redan existerande grupperna. Så småningom skapades kategorier och de situationer som jag ville titta närmare på och analysera mera noggrant utkristalliserades. I dessa situationer, där jag ansåg att det var betydelsefullt för analys och tolkning, förfinades den redan existerande transkriberingen med nya tillägg och subtila detaljer som blev uteslutna från början. Enligt Anderson & Tvingstedt (2009) är transkribering och analys en parallell process som innefattar en växling mellan observation, transkribering och analys i relation till teoretiskt perspektiv. Utifrån kategorier skapades idéer till analys och tolkning av den aktuella kommunikationsprocessen. Det blev möjligt att skapa en förståelse på ett djupare plan, samt att sätta delar i rätt kontext. Under hela processen växlade jag perspektiv mellan små subtila detaljer och hela inspelningstillfällen, mellan grupper av likadana detaljer och hela videomaterialet. Hela tiden granskade jag insatsen av den som hanterade kamera, min deltagareroll, mina reaktioner på vissa företeelser samtidigt som jag hade fokus på undersökningssyfte och frågeställningar.
34
3.4.2 Bearbetning av intervjuerna
Samma dag som en intervju genomfördes påbörjade jag bearbetning och analys av inspelat material. Jag lyssnade på hela intervjun. Det skapade en uppfattning om intervjun. Eftersom tolkningsprocessen påbörjas redan under intervju (Kvale & Brinkmann, 2009; Möllås, 2010) fick jag en möjlighet att ifrågasätta mina första tankar om intervjun och fundera vidare över inspelat material. Sedan gjorde jag transkribering. Jag lyssnade på det som informanten sa i några sekunder och skrev ner det. Efteråt kontrollerade jag mig själv genom att lyssna på det igen samtidigt som jag kontrollerade mina anteckningar. När en transkribering var klar jämförde jag mina anteckningar med hela intervjun och därefter gjorde jag ändringar i mina anteckningar. På så sätt transkriberades alla intervjuer.
Eftersom intervjuerna behandlade tre teman, använde jag dessa som de första kategorierna och placerade material därefter. När alla intervjuer var klara började jag analysera
materialet genom att jämföra informanternas svar och hitta likheter och skillnader i deras svar. Jag återvände ofta till inspelat material och lyssnade på det innan jag bestämde mig för en viss placering eller kategorisering av ett uttalande. Hur forskaren utvecklar
kategorier beror på undersökningens syfte, forskarens vetenskapliga inriktning och kunskaper, informanternas formulering av begrepp samt forskarens intuition (Merriam, 1988).