Beskrivning av inspelningar i hemmet

De första Skype - samtalen från hösten 2011 innehåller mycket kroppsspråk och gester. Vid flera tillfällen härmar Eleven sitt syskons rörelse och de skrattar och har roligt tillsammans.

47

Hela familjen är involverad i dessa Skype - samtal. Kommunikativt innehåll i dessa första videosamtal kan anges som lek där varken det talade språket, tecken som stöd eller någon annan kommunikativ form tas på allvar.

Under de första videoinspelningar i Elevens hem präglades den kommunikativa formen med talat språk följd av tecken som stöd. Elevens händer hamnade ofta utanför

kommunikationsrutan. Hans samtalspartner såg inte vad han skulle säga med tecken som stöd. Ett exempel är ett samtal när Eleven, tillsammans med sitt fritidshem, åkte på utflykt till närliggande stad. När Elevens mor frågade honom om de åkte buss till staden svarade han bekräftande och nickade. Därför förväntade hon sig inte att han skulle berätta något annat om transporten till staden, nämligen att de åkte tåg. Dessutom såg hon inte hans händer och det som han visade med tecken som stöd.

Vid nästa Skypekommunikation mellan Eleven och hans syskon, förstärkte syskonet sitt talade språk med tecken som stöd och med pictogram. Då blev responsen från Eleven betydligt tydligare eftersom pictogrambilder underlättade Elevens förståelse. Vid flera videoinspelningar hemma visade Elevens syskon och mor hur Eleven skulle göra för att hans händer skulle vara synliga i kommunikationsrutan. Om och om igen gav de

instruktioner hur han skulle göra. De visade konkret med sina egna rörelser hur Eleven skulle göra. Målet med instruktionsangivning var att lyckas med tecken som stöd. Här kommer ett exempel där Elevens syskon ger honom instruktioner som han följer.

S: men du gör så här (S backar och visar hur han ska göra) E tittar på henne

S: du, E du ska göra så här (backar igen) E backar enligt instruktionerna!

S: och så så (visar med rörelser hur han ska sitta rakt fram så att han syns i kamerarutan) E ler och sitter i samma position, lutad mot en arm

S: nej E gör så och så (visar med sina rörelser) E gör precis som S visar

S: så ja, bra, stanna så!

Vid ett tillfälle, i början av undersökningen, hämtade Eleven sina pictogram för att förklara för sitt syskon vad han menade. Men hans försök att visa upp pictogram misslyckades eftersom de hamnade utanför kamerarutan. Därför satte sig Elevens mor intill honom och visade hur han skulle göra och varför. Eleven uppfattade det snabbt och vid samma inspelningstillfälle tog han eget initiativ och frågade sin mor om han skulle kunna ta med sig filmen ”Bilar II” till fritids.

48

Exempel på hur Elevens mor hjälpte honom att förstå det som hans samtalspartner ser.

M tar hela schemat från kylskåpet och lägger det på bordet framför E

M: S ser inte nu. Ska du hålla upp den så. Då får du göra så. ( M tar upp en pictogram bild och visar för E var han ska ha bilden så att S ser den). Kolla!

S: ha, ha

M: vilken dag är det? Är det… M: det är onsdag idag.

E pekar på onsdag på schemat

M (tar upp hela schemat och visar upp för S): Men titta här. S måste se. Titta här.(M pekar på den rutan som finns i den högra hörnan och som visar det som syskonet ser)

E följer mammas rörelse och det hon pekar på. S: oo, vad bra, nu ser jag! Vad fint!

Det är ett exempel på hur Eleven tar initiativ för att förmedla sitt kommunikativa budkap. Samtalets tema var filmen ”Bilar II” Elevens mor och syskonet hjälptes åt att tolka Elevens budskap.

E (tar upp pictogram med bilen): Bilar 2 E : med (visar upp pictogram med filmen) M: vill du ha filmen med dig till fritids? E (nickar): Bilar 2

M: inte Bilar 2 spelet? S: filmen?

E: filmen Bilar 2 fritids

S: Vill du ta med dig filmen Bilar 2 till fritids? E: ja, ja (mycket glad)

En fungerande kommunikativ form som Eleven gärna återkom till var att skriva

meddelande till sin samtalspartner. Det användes då Eleven upplevde att hans talade språk, tecken som stöd och pictogram inte räckte till. Eleven och hans syskon pratade om musiken och Eleven försökte förklara vilken låt han menade. Han blev mycket glad när han lyckades få syskonet att uppfatta låten.

S: kan du skriva vad den heter? E hittar låten på sin IPod

E tittar på sin IPod och sedan skriver likadant på tangentbordet på Skype S: vad duktig du är E som försöker skriva!

E skriver

S: går det bra E?

E: schh… E fortsätter att skriva S: ska du skicka det mig? E: mmm

S: då trycker du på den blå knappen så E: ja, jaaa (glad) E skickar meddelande till S

49

S: bra E! S läser det som E skickat: Sweet kissing in the moonlight E: ja (ler, glad)

S: ja, ska vi lyssna på den då? E: ja! (Glad, ler)

Avslutningsvis kan jag konstatera att Eleven använde sig av talat språk, tecken som stöd (TSS), pictogram, bilder och föremål (t.ex. CD- skivor) under sin Skype kommunikation i hemmet. Tecken som stöd (TSS) användes av samtliga samtalsdeltagare. Pictogrambilder användes av syskonet för att underlätta Elevens förståelse, men också av Eleven för sin budskapsförmedling. Under nästan alla inspelningar i hemmet har både Elevens syskon och mor varit närvarande. Den som var bredvid Eleven hjälpte Elevens samtalspartner att tolka Elevens kommunikativa signaler. Kommunikativt innehåll berodde på vem Eleven

samtalade med. Musik, film, fritidsaktiviteter och spel var återkommande tema i

Skypekommunikation då Elevens samtalspartner var hans syskon. Det som har hänt under dagen eller det som kommer att hända under dagen eller veckan är återkommande tema i Skype - samtal då Elevens samtalspartner var hans mor. Det är påtagligt att

Skypekommunikation var en gemensam aktivitet för hela familjen där Eleven tillsammans med sina familjemedlemmar fick erfara och lära sig hur man använder Skype för

videosamtal. Den mikrosociala kontexten som familjelivet skapat och där Eleven befinner sig, har en betydande roll för alla aspekter av Elevens kommunikativa användning och utveckling, något som jag återkommer till i diskussions kapitlet.