För att uppnå hög vetenskaplig kvalitet på forskningen ställs höga etiska krav på forskaren. Kravet kommer från samhället, men också från individer. Det finns ett individskyddskrav som skyddar individen mot kränkande bemötande från forskarsamhället (Kvale &
Brinkmann, 2009). Forskningsetik innefattar forskarens personliga förhållningssätt under studiens gång. Det är oerhört viktigt att etiska principer aktualiseras i hela studien och i alla moment av undersökningsprocessen (Merriam, 1988; Holme & Solvang, 1997). Jag har under olika metodavsnitt resonerat kring etiska överväganden med målet att påvisa att etiska ställningstaganden har genomsyrat hela forskningsprocessen. Vetenskapsrådet har fyra forskningsetiska principer (2006): information, samtycke, konfidentialitet, nyttjande och användbarhet. Dessa har uppmärksammats i studien och tillämpningen presenteras i följande text.
Information betyder att forskaren ska informera deltagare i undersökningen om deras uppgift i undersökningen samt om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst under undersökningen. Alla deltagare har blivit informerade om undersökningens syfte och deras roll i undersökningen samt rätten att avbryta deltagandet när som helst under studien. Rätten att avbryta har även brukats i studien då Elevens syskon ändrade sitt beslut om deltagandet och valde att avstå från videokommunikation på skolan.
Samtycke betyder att deltagarna själva bestämmer över sitt deltagande i studien.
Forskaren ska skaffa deltagarnas samtycke och vårdnadshavarnas samtycke om deltagarna är under 15 år. Både Elevens föräldrar och assistent har undertecknat sina samtycken. Föräldrarnas samtycke omfattar deras barns deltagande. Jag har även pratat med barnen i studien om deras medverkande och rätten att avbryta det. De har alltid bekräftat deras frivilliga medverkan, men även använt rätten att avbryta, som framgår av ovanstående text.
Konfidentialitet betyder att alla deltagare kan vara säkra på att deras identitet inte på något sätt kan spåras av utomstående personer och att obehöriga inte kan ta del av känsliga
37
uppgifter. Det har gjorts genom avidentifiering och genom att en viss information anges eller uteslutas i studien. Merriam (1988) skriver att det nästan inte är möjligt att skydda identiteten i en fallundersökning. Jag har diskuterat konfidentialitet med Elevens föräldrar och de är införstådda med problematiken. De har även givit sitt samtycke till att använda foto och videosekvenser i studiepresentation under villkoren att de godkänner foto- respektive videoval i förväg. Det innefattar föräldrarnas insyn i videomaterialet.
Nyttjande och användbarhet betyder att insamlade uppgifter inte ska användas för något annat än forskningens ändamål. Alla deltagare är införstådda med att uppgifterna enbart kommer att hanteras för studiens syfte.
Ovanstående etiska principer är mycket viktiga, särskilt med tanke på videoinspelningar. Videoinspelningar återger människor på ett exakt sätt och kan avslöja beteenden som deltagarna själva inte är medvetna om och som sedan i forskningsprocessen kan blir analyserade och presenterade i rapporten (Anderson & Tvingstedt, 2009). Genom
föräldrarnas insyn i foto- respektive videoinspelningar kan negativa effekter minimeras och nya ställningar tas vid behov.
38
4 Resultat av intervjustudien
Syfte med intervjustudien har varit att få en utökad förståelse om Elevens kommunikation. I början av kapitlet presenteras Eleven. Vidare presenteras Elevens språk- och
kommunikationsutveckling, Elevens kommunikativa respektive digitala kompetens. Alla resultat som presenteras bygger på intervjuer med Elevens föräldrar och assistenten. Informanternas identitet anges i citat och i de situationer där det har betydelse för studien. En viss teoretisk anknytning till de utvalda teorierna eftersträvas där den övergripande rollen tilldelas det sociokulturella perspektivet. Bloom & Lahey (1978) och Light (1989) och deras aspekter kring kommunikation tillämpas.
De etiska övervägandena har varit ständigt närvarande under processen då detta kapitel skapades. Jag funderade på hur kritisk jag får vara i tolkningen och presentation av insamlat material. Inspiration har jag hittat hos Green och Dixon (i Anderson, 2002). Det innebär att negativ information som de flesta känner till inte behöver rapporteras. Däremot, negativ information som inte alla känner till kan redovisas och beskrivas. Positiv information som de flesta känner till behöver påvisas. Positiv information som inte alla känner till kan återges. Dessa tankar har jag tillämpat i mitt arbete.
4.1 Elevporträtt
Eleven är en pojke med Downs syndrom och han har en del svårigheter som följer med Downs syndrom som t.ex. låg muskeltonus och verbala svårigheter. Han använder talspråk, tecken som stöd (TSS), pictogram, bilder och föremål i sin kommunikation. Eleven är äldsta barnet i familjen. Eleven har två syskon, en syster och en bror. Familjen bor i en liten ort i södra Sverige. Eleven har haft sin förskoleomsorg på en förskola som organisatoriskt tillhör Elevens nuvarande grundskola. Eleven började på förskolan vid tre års ålder. Han hade samma assistent som han har nu i grundskolan. Han började grundsärskola i
närliggande stad vid sju års ålder. Där deltog han i undervisningen i tillhörande
träningsskola och följde träningsskolans läroplan. Föräldrarna har önskat att Eleven skulle bli självständig i sin närmiljö, där han bor med sin familj, att han skulle gå på samma grundskola som sina syskon samt att Eleven skulle vara inkluderad med övriga jämngamla elever. I samband med att grundskolan, där Elevens syskon har sin skolgång, har utökat sin verksamhet med grundsärskola och träningsskola, har föräldrarna tagit beslut om att placera
39
Eleven där. Eleven följer träningsskolans läroplan och har daglig hjälp av en assistent. Det pedagogiska ansvaret för eleven ligger hos en specialpedagog. Eleven är individinkluderad i sin grundskola. Hans individinkludering innebär att han tillhör en klass i år 8 på skolan samt att han har en del av undervisningen tillsammans med sina klasskamrater och en del individuellt. De ämnen som eleven har tillsammans med klasskompisar är: hemkunskap, idrott och hälsa, trä-, metall- och textil slöjd, musik samt bild. Han är delaktig i klassens sociala aktiviteter som utflykter, klassråd, klassens timme, vissa presentationer, samlingar mm. Eleven använder datorn i undervisning och för att lyssna på musik under rasten. Han kan använda Internet för att hitta vissa välbekanta sidor. Den dagliga kommunikationen mellan skolan och hemmet sker via loggboken där Eleven har sin dagsplanering som formuleras med hjälp av pictogram.