Avsnittet består av tre delar. Den första delen är diskussion av kommunikationsprocessen. Den andra delen är diskussion över Elevens kommunikativa och digitala kompetens. Avslutningsvis presenteras sammanfattande kommentarer.
6.1.1 Diskussion av kommunikationsprocessen
Samtliga informanter är överens om hur Elevens språk- och kommunikation har utvecklats. Föräldrarna har låtit Eleven visa sina kommunikativa behov och därefter har de handlat i enskilda situationer. Samtidigt har de kunnat dra generella slutsatser om hans språk- och kommunikativa behov som till exempel har resulterat i skolbyte eller skaffandet av kommunikationsplatta.
Resultatet visar att alla informanter har utvecklat fungerande arbetssätt, metoder och bemötande som stödjer Elevens vardagliga kommunikation. Elevens kommunikativa former, det vill säga talat språk, tecken som stöd, skrivna meddelanden, pictogram, schema och loggbok, används på skolan, fritids och hemma. Enligt min tolkning blir
kommunikation kring och genom dessa kommunikativa former en aktivitet för Eleven inom ramen för varje enskild institution. Dessa institutioner binds samman med Eleven och i växelverkan sinsemellan. Kommunikativ form, innehåll och användning i detta fall fungerar som en fungerande treenighet, precis som Bloom och Lahey (1978) beskriver.
Elevens användning av kommunikationsplatta kan kopplas till hemmets sociala sammanhang, där aktiviteten ”att spela Play Station” hörde till, och dessutom var hans omtyckta syssla. Därför kan jag konstatera att aktiviteten ”att spela Play Station” är en meningsfull aktivitet för Eleven. Med utgångspunkt från Elevens erfarenhet att stanna hemma när han är sjuk och hans meningsfulla aktivitet ”att spela Play Station” gör jag tolkningen att Eleven tänkte på följande sätt: – om jag var sjuk, skulle jag få stanna hemma
och då skulle jag spela Play Station. Alltså, Elevens tankegång bestod av en tankekedja
57
6.1.2 Diskussion av Elevens kommunikativa och digitala kompetens
Resultatet visar att Eleven har uppnått en viss nivå av kommunikativ kompetens men att han är beroende av omgivningens tolkningsmöjligheter, kunskaper och bemötande. Elevens kommunikation påverkas av hans motivation, intresse och av hans upplevelse av det
kommunikativa sammanhanget. Eleven hamnar i en svår kommunikationssituation när han är högmotiverad och intresserad av att förmedla ett budskap till omgivningen och bemöts av omgivningens oförmåga att tolka hans kommunikativa signaler, något som påvisas av flera forskare (Anderson, 2002; Bengtsson, 2006; Brodin, 2008; Sundqvist, 2010). Samtliga informanter hänvisar till sådana situationer, som t.ex. när han berättar att och han vill spela Play Station eller när han vill byta ”samlingsdag” på fritids. Elevens digitala kompetens är stor med tanke på hans medfödda förutsättningar. Att använda dator för spel, film, musik och inlärning är meningsfulla aktiviteter för Eleven.
6.1.3 Sammanfattande kommentarer till intervjustudien
Föräldrarnas och assistentens skildringar av Elevens kommunikation överensstämmer med varandra. Det tolkar jag som en bekräftelse på fungerande samarbete mellan dessa parter. Elevens dagliga kommunikation mellan skolan, fritids och hemmet fungerar via Elevens loggbok. Deras samspel visar hur kommunikativ form, innehåll och användning i praktiska situationer sammanflätas med varandra till en social kontext (Halliday, 2004; Brodin, 2008). Eftersom Eleven tillbringar sin vakna tid i skolan, på fritids och i hemmet kan dessa institutioner betraktas som Elevens sociala arenor. Det är i ömsesidig interaktion mellan de människor som finns på dessa institutioner och Eleven som Eleven tar till sig språket, beteende, vanor och kulturen (Säljö, 2000, 2006).
Elevens användning av kommunikationsplattan visar att Eleven, med ett anpassat kompensationshjälpmedel, kunde samordna sina erfarenheter och tänka abstrakt. Min slutsats är också att begåvning utvecklas hela tiden, något som påpekas av Heister Trygg och Andersson (2009). Resultat av intervjustudien påvisar Elevens svåra kommunikativa situationer. Utifrån det gör jag tolkningen att Eleven är i behov av nya kommunikativa former som skulle kunna tillfredsställa hans kommunikativa behov. Elevens befintliga digitala kompetens tolkar jag som en användbar grund för Skypekommunikation.
58
6.2 Diskussion av videostudien
Avsnittet består av: Skype kommunikationsprocess, Elevens kommunikativa och digitala kompetens under Skype kommunikation och dess faktorer samt sammanfattning.
6.2.1 Diskussion av Skype kommunikationsprocess
När videostudien betraktats ur en holistisk synvinkel uppfattas en process. Processen börjar redan vid det första Skype - samtalet och avslutas vid de sista videoupptagningarna i
skolan. Under processen förändras Elevens kommunikativa form, innehåll, funktionalitet, tillräcklighet och färdighet. Från att använda talat språk och tecken som stöd, berikas den kommunikativa formen med pictogram, saker, den gamla loggboken från förra läsåret och nuvarande loggbok. Från att delta i en kommunikation som präglas av obalans, där
syskonet och mor har kunskaper om hur man kommunicerar via Skype, förändras det så småningom till att Eleven är en jämbördig samtalspartner som deltar i samtalet och tar eget initiativ och påverkar det kommunikativa innehållet och formen. Det som har möjliggjort dessa stora förändringar är bemötande och attityder från Elevens omgivning. Elevens samtalspartner och andra närvarande har visat honom hur man gör, har genomfört
Skypekommunikation tillsammans med honom, har funnits bredvid honom för att vägleda och hjälpa honom vid behov. Samtidigt har Elevens samtalspartner förväntat sig att han kan, att han ska lyckas och att han kan uppnå kraven som ställts på honom. Efter att han lyckats har han bemöts med beröm och glädje över hans framgång. Detta går hand i hand både med Brodins (2005) tankar om hur kommunikativ kompetens kan utvecklas på ett positivt sätt och med Säljös (2000) tankar om kommunikation som förmedlaren mellan lärande och utveckling.
Elevens individuella förutsättningar, samtalspartners förmåga att tolka Elevens kommunikativa signaler, samtalspartners attityder och bemötande av Eleven och hans förutsättningar, kommunikativ jämbördighet hör till faktorer som påverkar
Skypekommunikation. Dessa faktorer är kontextbundna till Skypekommunikation och samtidigt är dessa faktorer exakt samma faktorer som påverkar den fysiska
kommunikationen, något som Brodin (2008) samt Sundqvist (2010) pekar på. Om någon av faktorerna brister hamnar Eleven i en situation utan utväg eller i situationer som leder till missuppfattningar och misstolkningar. Eftersom videostudien visar situationer då Eleven kommer in i sådana situationer kommer jag till slutsatsen att Eleven är i behov av nya
59
kommunikativa former. Däremot fungerar Elevens intresse och motivation som drivkraft för hans initiativtagande och delaktighet i samtalet.
6.2.2 Diskussion av Elevens kommunikativa och digitala kompetens under Skypekommunikation och dess faktorer
Elevens intresse för datoranvändning, hans nyfikenhet för Skypekommunikation och hans befintliga digitala kompetens har bidragit till att Skype - samtal har utvecklats till en meningsfull aktivitet för Eleven. Elevens datoranvändning och studiens Skypeanvändning kan betraktats som artefakter som Eleven använder för att anpassas till sin omgivning, till den sociokulturella kontexten som han lever i (Säljö, 2000, 2006). Det betyder att Eleven har fått möjligheten att utveckla sig själv genom Skype -, och iPad -användning. Genom användning av dessa artefakter har Eleven lärt sig en del abstrakta begrepp som han hanterar lika självklart som sin loggbok eller pictogram. Det är begreppen som att ”ladda ner musik” eller att ”hitta låtar ”. Vygotskij (1978) säger att barn med utvecklingsstörning bör möta abstrakt tänkande för att kunna utveckla sitt abstrakta tänkande, något som Eleven har bemött och utvecklat, enligt min tolkning. Eftersom Skype används via datorn, i detta fall via iPad, kan man konstatera att Skypeanvändning bidrar till Elevens ökade digitala kompetens.
Anpassningar till individuella behov, att ge barn med funktionsnedsättning tillräckligt med tid, kommunikativt utrymme, att användas av alternativ och kompletterande
kommunikationssätt (AKK) kan tillämpas på Skype - samtal (Brodin, 2008; Dimbleby & Burton, 2003; Sundqvist, 2010). Min tolkning av Elevens kommunikativa kompetens i Skype - samtal är att Eleven är mer beroende av samtalspartners kunskaper, bemötande och attityder än i de samtal som förs med samtalspartnernas fysiska närvaro. Anledningarna är begränsningar i Skype program, något som finns beskrivet under 5.3.2 samt 5.3.3. Detta begränsar synfältet, marginaliserar omgivningens påverkan och försvårar därigenom tolkningen av subtila signaler.
Brodin (2008) skriver om vikten av att barn med funktionsnedsättningar får möjlighet till upplevelser som kan fungera som samtalsämne med andra. Det är precis den funktion som både Elevens schema med pictogram och loggboken har. Loggboken är redskap eller artefakt som Eleven använder för att agera i de sociala sammanhang som han befinner sig i
60
och i den kultur som omger honom. Därigenom blir han medlem av den omgivande sociokulturella kontexten (Vygotskij, 1978; Säljö, 2006).
6.2.3 Sammanfattande kommentarer av videostudien
Den beskrivna processen i vilken Elevens kommunikation och Skype användning förändras successivt förklaras med Vygotskijs syn på lärande och utveckling (1978). Min tolkning är att omgivningen har handlat i enlighet med Elevens närmaste utvecklingszon (ZOPED eller ZPD) som enligt Vygotskij (1978) definieras som avstånd mellan det som ett barn kan göra själv och det som barnet klarar av att göra med vuxens vägledning eller tillsammans med andra. Dessa ord kan tillämpas i studien. Ett exempel är att Elevens mor och syskonet visar honom hur man håller sina händer så att de blir synliga för samtalspartner och sedan när Eleven gör enligt anvisningarna, berömmer de honom och går vidare till hans nästa utvecklingszon, som t.ex. att visa pictogram i kamerarutan.
Eleven har tillgång till artefakter som hör till dagens samhälle och kultur. Användning av dessa artefakter har bidragit till utveckling av de kompetenser som Eleven visar i
videostudien, nämligen den digitala kompetensen och intresset för TV- spel, Play Station. Elevens kommunikativa framgång i Skypekommunikation är beroende av samtalspartners tolkningsförmågor, kunskaper, attityder och bemötande i större proportion än i den fysiska kommunikationen på grund av ovannämnda Skype begränsningar. Meningsfulla
sammanhang hör till avgörande faktorer för kommunikationsframgång, inlärning och utveckling är min tolkning angående Skypekommunikation. Det bekräftas av Dysthe (2003) som skriver att meningsfulla sammanhang är en avgörande faktor för lärande.