Studiens resultat visar att det finns ett fungerande kommunikativt nätverk kring Eleven och hans skol- och fritidsaktiviteter som präglas av samarbete mellan alla involverade
människor och där Elevens behov och utveckling står i centrum. Det har också möjliggjort identifiering av Elevens behov av nya kommunikativa former som skulle kompensera kommunikativa svårigheter som Eleven möter i samspelet med omgivningen. Eleven har haft en utvecklad digital kompetens redan i början av studien. Genom
Skypekommunikation har Elevens digitala kompetens utökats till Skypeanvändning.
61
sammankoppla Elevens behov av nya kommunikativa former med hans digitala kompetens och intresse kommer jag fram till slutsatsen att iPad kvalificeras för detta ändamål.
Samstämmighet mellan intervju- och videoskildringar, Elevens individinkludering på grundskolan och anpassningar enligt hans individuella behov, resursstarka och
målmedvetna föräldrar, närheten mellan föräldrar och pedagoger tolkar jag som faktorer som bygger upp goda förutsättningar för Elevens utveckling och inlärning och därigenom för Skypekommunikation.
Elevens sociokulturella arena (Säljö, 2000, 2006) skapas av hans skola, fritids och familj. Det kan betraktas som ett mikrosamhälle där reglerna från det stora omgivande samhället gör sig påminda och gällande för alla mikrosamhällets medlemmar. Den ömsesidiga påverkan mellan Eleven och hans familjemedlemmar speglar sig i Skype - samtal. Elevens familjemedlemmar och assistenten har agerat i enighet med Elevens utvecklingszoner under videokommunikation via Skype. Det har skapat möjligheter för Eleven att lära sig hantera Skype program och kommunicera via Skype genom att använda sina fungerande kommunikativa former. De sammanhang som Eleven har uppfattat som meningsfulla, har stimulerat och påverkat hans deltagande och agerande. Det betyder att Elevens sociokulturella verklighet har återgivits i videokommunikation via Skype och slutledningen är att det sociokulturella perspektivet är giltig för studien.
Avslutningsvis kan jag konstatera att studiens syfte, nämligen att beskriva, analysera och tolka videokommunikation via Skype mellan Eleven och hans familjemedlemmar är
uppnått och att alla frågeställningar är besvarade i ovanstående text.
6.4 Metoddiskussion
Avsnittet består av diskussion av intervjuer och videoobservationen samt specialpedagogiska implikationer och vidare forskning.
6.4.1 Diskussion av intervjustudien
Jag har genomfört en semistrukturerad intervju som har skaffat mig möjligeter att uppnå en djupare förståelse för Elevens kommunikativa utveckling och kommunikativ samt digital kompetens. Dessa ämnen har varit tema för samtliga intervjuer. Jag har genomfört tre intervjuer och alla har fungerat bra. Jag kunde notera en gradvis utveckling hos mig själv. För varje intervju jag genomförde blev jag säkrare i min roll. Mina frågor blev mer precisa
62
och jag förbättrade mina uppföljningsfrågor så att informanternas skildringar blev mer detaljrika och fylliga. Eftersom mina frågeställningar inte var förutbestämda varierade de mellan informanter och anpassades efter varje enskild person. Det uppfattade jag som en fördel med semistrukturerad intervju. Om jag skulle göra om min studie, skulle jag göra minst två pilotstudier, där jag skulle få möjlighet att träna upp min förmåga att genomföra intervjuer.
6.4.2 Diskussion av videostudien
Videoobservation har varit en lämplig metod för studiens syfte och frågeställningar. Alla fördelar med videoobservationen, som presenteras av Björndal (2005), har visat sig i studien: möjligheter till upprepad inspelning, att uppfatta subtila detaljer i studien och komplexitet i interaktionen mellan Eleven och hans samtalspartner. Däremot har
transkriberingen varit tidskrävande, men meningsfull. Genom att jämföra videoinspelningar och transkriberingarna har jag erfarit att de kompletterar varandra, något som stöds av Anderson (2002).
Min studie är en fallstudie som beskriver Eleven i gynnsamma omständigheter: individinkludering, fungerande samarbete mellan alla människor som finns omkring honom, resursstarka och målmedvetna föräldrar samt bemötande och attityder som främjar Elevens utveckling. Det är viktigt att tänka på att alla elever i träningskola inte har sådana omständigheter i sin skol- och familjesituation. Trotts detta visar studien att Eleven är i behov av nya kommunikativa former som skulle kompensera hans kommunikativa svårigheter.
Under videoinspelningar uppfattade jag en viss komplikation när kameramannen bytte position i rummet. Då hade Eleven visat en tendens att följa kameramannens rörelser och tappa fokus från Skypekommunikation. Om jag skulle göra om min studie, skulle
kameramannens rörelser minimeras eller uteslutas.
Anteckningar som fältarbetet skapade har krävt efterarbete i nära anslutning till dess skapande, något som för det mesta fungerade mycket bra, men som ibland påverkades av oförutsedda omständigheter som t.ex. sjukdom bland skolpersonalen. Syftet med fältarbetet har varit att komplettera videoobservationer, precis som det har gjorts i studien.
Jag har definierat min egen roll som deltagande observatör med en varierad grad av delaktighet (Eliasson, 2006; Möllås, 2009). Däremot presenterar jag i resultatdelen en
63
videosekvens där jag träder fram som en aktiv deltagare. Annorlunda agerande skulle inte vara etisk försvarbart, särskilt med tanke på den nära relation som finns mellan mig och Eleven. Jag är medveten om att jag i stunden lämnade min forskarroll och trädde fram som lärare som hjälper en elev i behov.
6.5 Specialpedagogiska implikationer
Studieresultatet visar att kommunikationen utvecklas genom samspelet mellan Eleven och hans omgivning i de aktiviteter som Eleven upplever som meningsfulla. Elevers
kommunikativa utveckling är ett gemensamt uppdrag för hemmet, skolan och fritids. Det är viktigt att föräldrarna är engagerade och känner sig delaktiga i sina barns skolgång och vistelse på fritidshemmet. Specialpedagogen måste ta ett stort ansvar för att samarbete kring elevens kommunikativa utveckling fungerar mellan dessa olika institutioner samt ett särskilt ansvar för elevers kommunikativa utveckling på skolan.
Videoobservation kan användas i specialpedagogens arbete som utgångspunkt för att kartlägga elevernas och lärarnas kommunikativa kompetens, behov, utvecklingsmöjligheter och interaktion i olika skolsammanhang. Det kan medfölja en kompetensutveckling hos lärarna och skapa nya kommunikativa möjligheter för elever.
Studien visar att en elev i träningsskola har lärt sig, genom en successiv bemästring av sina utvecklingszoner och med hjälp av sin omgivning (Vygotskij, 1978), att använda Skype för videokommunikation samt att använda iPad som den digitala plattformen. Min ambition är att studien kommer att inspirera till vidare forskning om videokommunikation och iPad användning inom träningsskolan. Min förhoppning är, att det successivt kommer att leda till integration av dessa digitala kommunikativa former i träningsskolans arbete.
6.6 Förslag till fortsatt forskning
Studien är situerad i en specifik kontext: ett fall, videokommunikation via Skype och iPad användning, samtalspartner är familjemedlemmar och tiden är reducerad till några få veckor. Genom att utvidga eller ändra en av dessa parametrar, kan man få ett skiljaktigt perspektiv och en vidare forskning.
I avsnittet 2.3 diskuterar jag iPads användning i kompensatoriskt syfte och påvisar behov av vetenskaplig granskning. Det skulle också kunna vara en vidare fortsättning på studien.
64
Det skulle vara mycket intressant att göra om min studie om ett år och sedan jämföra studieresultat med föreliggande arbete. Då skulle man kunna se om Skype - samtal har införlivats med Elevens vanor. Det skulle också vara möjligt att göra några fallstudier och sedan göra en korsanalys av information från flera håll (Merriam, 1988). I avsnittet 6.3 benämner jag Elevens sociokulturella sfär som ett mikrosamhälle. Begreppet
mikrosamhälle kan betraktas utifrån Bronfenbrenners modell (Anderson, 2002) och användas i en efterföljande studie.
Avslutningsvis kan jag konstatera att det finns många forskningsmöjligheter som inkluderar videoobservation och/eller iPad användning i grund-, och grundsärskola eftersom området är oexploaterat ur ett vetenskapsforskningsperspektiv.