Att planera, genomföra, analysera, tolka, dra slutsatser och uttrycka mig skriftligt och samtidigt enligt de angivna reglerna för uppsatsskrivande, har varit en spännande resa.
Inför resan, trodde jag, att min resväska var full med kunskaper beträffande Elevens språk-, och kommunikationsutveckling. Så snart som resan var bokad, översköljdes jag av en ny värld av olika begrepp, definitioner och teorier som handlade om kommunikation. Samtidigt kände jag mig privilegierad eftersom studien är en pilotstudie inom ett nytt och aktuellt område. En stor ansvarskänsla väcktes till liv, både inför forskningsvärlden och inför alla människor som möjliggjort denna exkursion.
Min resväskas innehåll visade sig ganska nyttig under studiens gång. Där hade jag under de senaste tre åren sparat alla kunskaper som jag vunnit genom olika kurser i mina
pågående studier till specialpedagog. Dessa kunskaper har varit en trygghet, en grund och en tröst under resans gång. Det senaste lagret av kunskaper har varit mina nyvunna kunskaper om vetenskapsteori och metod. Under dessa kunskaper fanns mina gamla utbildningar, erfarenheter, kunskaper, upplevelser av goda och onda sorter, allt detta som hittills format mig som människa, till den jag är idag.
Med kunskapstörst, nyfikenhet och entusiasmen i ena handen och med resväskan, med det beskrivna innehållet, i den andra handen gav jag mig i väg. Jag hade ingen given väg att gå utan den visades sig genom handledning, läsning och studiens genomförande. Jag
65
brottades med mig själv i korsningen mellan olika vägar, jag funderade på hur jag skulle göra och varför.
Ett stort dilemma har varit metodval. Eftersom det är en fallstudie var det viktigt att uppnå transparens och därigenom öka studiens giltighet. Videoobservationer med
medföljande metoder som t.ex. fältanteckningar och återkopplande samtal lämpade sig bäst för en studie om kommunikation och försäkrade mig om studiens validitet gällande
fallstudien. Samtidigt har jag försökt att begränsa mig, att uttrycka mig koncist och exakt. Naturligtvis har min ringa erfarenhet av vetenskaplig skrivning gjort sig påmind och resultatet är föreliggande arbete.
Ett annat dilemma har varit min närhet till Eleven i studien. Min resväskas innehåll beträffande Elevens kunskaper, förmågor och egenskaper har varit både till fördel och till nackdel i studien. Gamla kunskaper har fått nya namn och vetenskapliga definitioner samtidigt som jag fått möjlighet att tänka om, tänka till och modifiera mina gamla uppfattningar med nya fräscha idéer och nyvunna kunskaper. Under processen hade jag möjlighet att återkomma till inspelat videomaterial, något som visade sig mycket användbart. Utan den möjligheten skulle mitt arbete ha flera felaktiga bedömningar.
Jag har inspirerats av Alvesson och Sköldberg (2008) och deras reflekterande forskning där reflektion kan definieras som tolkning av sin egen tolkning. Det innebär en distans till sig själv och sina egna antaganden med meningen att förstå sig själv och sin tolkning som tillhörande en viss kultur och gällande paradigm. Reflekterande forskning har varit min ledstjärna i mina tankegångar och överväganden lika mycket som under studiens genomförande och under analysen som under tolkningsprocessen. En annan
inspirationskälla har varit Andersons avhandling (2002). Denna studie har väckt ett stort intresse för videoobservation som metod och till kommunikation som essensen för utveckling och välmående.
Resan närmar sig sin slutstation och den har varit lärorik, rolig och spännande. Den har väckt ett nytt intresse som pekar på en ny resa där kommunikation och iPad användning i träningsskola ingår.
7 Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur. Andersson, Lotta (2002). Interpersonell kommunikation: En studie av elever med
hörselnedsättning i särskolan. Malmö: Lärarutbildningen. (doktorsavhandling)
Andersson, Lotta & Tvingstedt Anna-Lena (2009). Med fokus på samspel: Att använda
video i specialpedagogisk forskning. I Educare - vetenskapliga skrifter, 2009:4 Malmö:
Lärarutbildningen. Malmö högskola.
Annerén, Göran; Johansson, Iréne; Kristiansson, Inga-Lill & Lööv, Lars (1996). Downs
syndrom: En bok för föräldrar och personal. Stockholm. Liber AB.
Bengtsson, Karin (2006). Talandet som levd erfarenhet – En studie av fyra barn med
Downs syndrom. Karlstad. Karlstad University Studies 2006:45. (doktorsavhandling)
Burgstahler, Sheryl (2001). Real Connections: Making Distance Learning Accessible to
Everyone. Washington University, Seattle. Office of Post secondary Education,
Washington, DC (doktorsavhandling)
Bernergård, Elin (2011). Mobilapplikationer som planeringshjälpmedel för personer med
psykiska funktionsnedsättningar. Stockholm. KTH. Hjälpmedelinstitution. (examensarbete)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, Cato R. P.(2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB.
Bloom, L. & Lahey, M. (1978). Language development and language disorders. New York: John Wiley.
Brodin, Jane (2005). Kommunikativ kompetens – begrepp och definitioner. Stockholm. Lärarhögskolan i Stockholm. (doktorsavhandling)
Brodin, Jane (2008). Att tolka barns signaler. Malmö: Gleerups förlag.
Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Annette Sandberg. Med sikte på
förskolan – barn i behov av stöd, s 55-74. Lund: Studentlitteratur.
Buckley, Sue & Rondal Jean (2004). Speech and Language Intervention in Down
syndrome. London, England. Whurr Publishers Ltd.
Dimbleby, Richard & Burton, Graeme (2003). Kommunikation är mer än ord. Lund. Studentlitteratur.
Douglas, Karen. H; Ayers, Kevin. K. & Langone, John (2011).The effectiveness of electronic text and pictorial graphic organizers to improve comprehension related to
functional skills. Journal of Special Education Technology, Volume 26, Number 1, s. 43-56. Dyste, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund. Studentlitteratur .
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur .
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Florens, Margaret, Musgrove, Kate; Renner, Scott; Hinton, Vanessa; Strozier, Shaunita; Franklin, Susan; Hil, Doris. (2012) A comparison of communication using the Apple iPad and a picture-based system. Augmentative and Alternative Communication, 2012, 1–11, Early Online.
Funktionsnedsättning. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/funktionsnedsättning, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-02-04.
Halliday, M.A.K, Webster, Jonathan J. (2004) Collected Works of M.A.K. Halliday. The
Language of Science. London. Continuum International Publishing.
Harrison, Matthey & Robertson, Zoe (2009). Skype Network for Communication Aid Users. Communication Matters Journal, Volume 23, Number 2, s. 9-12.
Heister Trygg, Boel (2010). TAKK. Tecken som Alternativ och Kompletterande
Kommunikation. Malmö. Södra kommunikationscentrum, SÖK.
Heister Trygg, Boel & Andersson, Ida (2009). Alternativ och kompletterande
kommunikation (AKK) i teori och praktik. Ljungby. Hjälpmedelsinstitutet och SÖK.
Holme, Idar- Magne & Kron- Solvang, Bernt (1997). Forskningsmetodik - om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur .
iPad. http://www.apple.com/ipad , hämtad 2012-02-02.
Jackson, Valery L. (2003). Technology and Special Education: Bridging the Most recent
Digital Divide, Auburn University, Harris County High School, Hamilton,
Georgia.(doktorsavhandling)
Johansson, Iréne (1993). Språkutveckling hos handikappade barn. Lund. Studentlitteratur. Johansson, Iréne (1996). Utanförskap och delaktighet. Arbetsrapport 1.Högskolan i Karlstad: Handikapp och Språk.
Kommunikation. http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/kommunikation, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-02-04.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Light, J. (1989). Towards a definition of communicative competence for individuals using augmentative and alternative communication systems. Augmentative and Alternative
Communication,5 s.137-144.
Merriam, Sharan, B. (1988). Fallstudien som forskningsmetod. Lund. Studentlitteratur. Möllås, Gunvie (2009). Detta ideliga mötande – En studie av hur kommunikation och
samspel konstruerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping. School of Education and
Communication. Jönköping University. Dissertation Series No 8.2009.
Riddersprore, Bim (2003). Att möta det oväntade: Tidigt föräldraskap till barn med Downs
syndrom. Lund. Lunds universitet. Institutionen för psykologi. (doktorsavhandling).
Schery, Teris & O’ Connor, Lisa (1997). Language intervention: computer training for young children with special needs. British Journal of Educational Technology, Vol. 28, No
4, s. 271-279.
Skolverket. (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet – Lgr 11. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Kursplaner för obligatoriska särskolan. Stockholm: Fritzes. Skype. http://www.skype.com, hämtad 2012-02-02.
SOU 2006:29 Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskap - och forskningsöversikt. Stockholm. 2006.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010). Pictogram – för dem som behöver
kommunicera med bilder. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011). It i lärandet för att nå målen. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Alternativa verktyg. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Strömqvist, Sven (2010). Barns tidiga språkutveckling. I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red). Barn utvecklar sitt språk, s.57-72. Lund. Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sundqvist, Annette (2010). Knowing you, knowing me: Mentalization Abilities of Children
who use Augmentative and Alternative Communication. Linköping. Linköping University.
(doktorsavhandling).
Svensson, Ann- Katrin. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Göteborg: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2006). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Göteborg: Nordstedts akademiska förlag.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, Lev Semenovic (1978). Mind in society. London: Harvard University Press.
Vygotskij, Lev Semenovic (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Bilaga 1
Malmö Högskola
Fakulteten för Lärande och samhälle Specialpedagogprogrammet