Befrielserörelser i södra Afrika i olika sammanhang politiskt stöd svenskt Vårt land ger även materiellt till dessa rörelser. Malet för befrielserörel- sernas verksamhet kan sammanfattas som majoritetsstyre. Man verkar med andra ord för långtgående sociala och politiska förändringar i Sydafrika, Angola,
que, Namibia (sydvästafrika) och Rhodesia. Medlet i denna kamp ar numera främst gerillaverksamhet, väpnad kamp. För att malet - majoritetsstyre
-
ge- nomför rörelserna hall en politisk mobilisering av befolkningen. Tilltänkt eller faktiskt förekommande gerillaaktivitet förutsätter den lokala befolkningens medverkan och aktiva stöd.Den växande kraftmätningen i södra Afrika oroar Sydafrika. sydafri- kanskt håll har ett militärt samarbete inletts med Rhodesia och Portugal. M a n räk- nar med en vidgad konfrontation i framtiden.
Det svenska stödet till befrielserörelser i regionen södra Afrika ar en inte oväsentlig aspekt på relationen mellan vårt land och Sydafrika. Sverige tar, o m an kanske en- dast indirekt, genom till befrielserörelserna en stallning i en militär kraft- matning i södra Afrika. Därest kriget tilltar i styrka, vilket synes troligt, kan bistandet komma att påverka de svenska relationerna till Sydafrika.
Biståndet
Det svenska biståndet till befrielserörelser i södra Afrika ges både direkt och in- direkt. En del av biståndet utgår i form av utbildningsstipendier och i sådana fall ka- naliseras hjalpen via internationella organsiationer. Det bistånd som direkt till rorelserna beskriver SIDA på följande sätt:
"Sverige stoder de afrikanska frihetsrörelserna genom att naturabidrag, inte pengar. Naturabidragen på grundval av varulistor, som frihetsrörelserna sarnmanstäl- ler. Varorna på dessa listor upphandlas av inköpssektion, som har så fördelaktiga och transportforbindelser att pengarna ofta räcker till 2 á 3 gdnger så mycket varor som om kontantbidrag till frihetsrorelserna for inkop lokalt eller på annat håll. De varor som står på listorna t ex inom undervisningen - pennor, suddgum- min, kritor, skrivhaften, tavlor till AV-utrustning som filmprojektorer och over-head- projektorer. Vidare ar det medicin och medicinsk utrustning, t ex enkel utrustning för sjuk- och halsovård for primitiva forhållanden i falt.
Dessutom behovs livsmedel for civilbefolkningen, vars normala forsorjningsmojligheter of- tast omintetfors av krigforingen. SIDA skickar torkad mat, barnmat, torrmjolk, pulversoppor mm, ofta också enkla jordbruksredskap. Härutover har SIDA i fall aven lamnat trans-
då Sverige inte vapenhjalp till Svaret ar att sådan hjalp skul- le strida mot folkrattsliga regler som mot den svenska neutralitetspolitiken. Till detta kommer att riktlinjerna for export av militär utrustning från Sverige hindrar att vapen sands till områden dar krig råder eller dar laget ar sådant att fara for krigshandlingar ar
Sverige ger således sitt direkta bistånd till befrielserörelser i form av varor, dock med den viktiga inskrankningen att krigsmateriel inte kan komma ifråga. Motivet för
"Utskottet erinrar om att svenskt humanitart stod eller utbildningsstod till med- lemmar av vissa befrielserorelser i södra Afrika redan dels genom bidrag oli- ka FN-program, dels genom anslag till Mocarnbique Institute i Tanzania. Utskottet kan i princip tillstyrka ytterligare insatser av detta slag med beaktande av att ut- formningen av svenskt statligt ej kan tillåtas komma i konflikt med den folk- rattsliga regeln att ingen stat har ratt att ingripa i en annan stats inre angelagenheter. Vad avser befrielserorelser i Afrika torde humanitärt och utbildningsstod inte komma i konflikt med den folkrattsliga regeln i de fall FN entydigt tagit stallning mot av folk, som efterstravar nationell frihet. Detta kan anses vara fallet betraffande Sydvastafrika, Rhodesia och de under Portugals overhoghet stående områdena i Afrika. Vad avser hjalp till apartheidpolitikens offer kan
motiveras bl a med uttryckliga fordomande av den sydafrikanska apartheid-
Det kan vidare framhållas att statligt finansierat humanitart bistånd, som genom korset och hjalporganistationer formedlas till olika befolk- ningsgrupper i vilka befinner sig i inbordeskrig, inte syns mota betankligheter frän folkrattlig synpunkt. Detta påpekande har tillampning i fråga om den
svenska biståndsverksamheten i Vietnam och Nigeria.
Utskottets päpekande om de speciella forutattningarna for stod åt vissa befrielsero- relser i Afrika ger inte underlag for generella krav statliga stodatgarder till octi organisationer, som betecknas om nationella eller sociala befrielserorelser"
(Ur Statsutskottets
svenskt bistånd låter sig b a s t uttryckas i humanitara formuleringar. Givetvis ligger e t t k l a r t politiskt stallningstagande s o m g r u n d för bistandsgivningen. A v olika skal har emellertid formerna f o r biståndet k o m m i t a t t bli relativt "neutrala", vilket m a n i - festeras i d e n t y p av varor s o m distribueras. D e n konkreta u t f o r m n i n g e n av bistån- d e t faststalles g e n o m i n t i m t samarbete m e d biståndsmottagarna, d V s befrielsero- relser i Afrika.
O m f a t t n i n g e n av d e t svenska har vuxit kraftigt under d e senaste
befrielserorelser s o m understodes har avenledes okat. I d a g m o t t a r alla betydande befrielserorelser i Afrika svenskt bistånd. bistånd u t g å r d o c k till PAIGC i Guinea-Bissau (" Portugisiska Guinea" ) i Vastafrika. FRELIMO i o c h M P L A i A n g o l a ar s o m framgår av tabell 50, d e viktigaste biståndsmottagarna i sod- ra Afrika. Bistånd lamnas numera också till d e n sydafrikanska ANC. Denna bedriver i n t e n å g o n vapnad k a m p i Sydafrika, u t a n håller p å a t t bygga u p p s i n
Tabell 50. Statsbidrag till afrikanska befrielserörelser 1.000-tal kronor) 1968169 1969170 1970171 1971 PAIGC - F R E L I M O 1.720 M P L A ZANU ZAPU SWAPO ANC ovrigt
'Eftersom ej avslutats, kan den totalsumman komma att hojas något ytterligare.
Kalla: SI DA-material.
Intresset i Sverige for befrielserörelser i södra Afrika forefaller stort. Flera icke- statliga organisationer har genomfört informations- och insamlingskampanjer till forrnän for en eller flera rorelser. I hand är det FRELIMO, PAIGC och i viss ut- strackning de i Angola verksamma som tilldragit sig uppmarksamhet. Svenskarna tycks ha en tamligen positiv installning till att ge bistånd till
relser En nyligen företagen opinionsundersokning ger således vid handen, att drygt halften av vårt lands invånare anser att stod till befrielserörelser ar "mycket viktigt" eller "ganska tabell 51 och utförligare resonemang i not 93).
Politiken och
Det svenska biståndet till väpnade befrielserorelser i södra Afrika ifrågasätts idag inte av riksdagsparti och ej heller av "sidoorganisationerna". Endräkt råder om att kan och skall lamnas.
Tabell 51. Bör frihetsrörelserna erhålla stod?
till- Man Kvinnor
(%)
Mycket viktigt 16 17 16
Ganska viktigt 36 33 40
EJ 25 26 23
Inte alls viktigt 13 16 1 O
Vet ej 1 O 8 1 1
Totalt 1 1 1
N. 1176
Tabell 52. Stöd till befrielserörelserna
Stod skall utgå Bor okas?
M FP C S MUF F MS F PU CKF CUF KU ej ståndpunkt Källa: Enkatsvar
Flera politiska organisationer, inom socialdemokratin och folkpartileden, ag- nar i olika former uppmarksamhet åt frågor Afrika. M a n inbjuder t ex foretradare for befrielserorelser till kongresser och seminarier. I viss utstrackning lamnas aven materiellt bistånd. Det ar härvidlag främst socialdemokraterna som ge- nom sin solidaritetsfond gett konkret stod till vissa rorelser.
Biständet till befrielserorelser i Afrika bor ökas. Denna uppfattning ar for- harskande i de politiska organisationerna. Moderata Samlingspartiet tar dock inte klar stallning i frågan, utan menar att "stallning får tas från fall till fall" (Se tabell 52).
Det svenska biständet ges som sagt i form av varor upphandlade av SIDA, d v bi- ståndet ar innehållsmassigt bundet. Riksdagspartierna ar överens o m att biståndet skall utformas och kanaliseras på detta satt. Ett till riksdagspartierna ar sä eniga vad galler till befrielserorelser, torde just de "neutrala" formerna for biståndet.
Vårt land har en betryggande kontroll over medlens anvandning och man inte befara att pengar brukas for t ex vapeninkop. Ungdomsforbunden ifrågasatter emellertid biständsvillkoren. De tycker att Sverige spelar en förmyndarroll.
Centerns Ungdomsforbund anser således att "bistånd skall vara villkorslost, ty mot- tagarna ska hur biståndet skall anvandas". Denna uppfattning delar också Folkpartiets Ungdomsforbund: "Ovillkorligt ekonomiskt stod". Kommunistisk Ungdom anser att o m man bistår "befrielserorelserna konsekvent bor man ge vill-
kan hur pengarna skall användas". Socialdemokratiska Ungdomsforbundet " att det statliga stödet ges villkorslöst till de organisationer som motverkar minoritetsstyre och kolonialism".
Moderata Ungdomsförbundet skiljer sig härvidlag från de övriga ungdomsförbun- den. M a n vill förvisso att befrielserörelserna skall få ett ökat stöd, men det skall vara ett "humanitart sådant, innefattande aven skolor, sjukhus mm".
Folkpartiet och Centerpartiet hävdar att svenskt bistånd inte bör begränsas till en- bart nägra rorelser. Således bor, menar de två "mittenpartierna", serorelsen i Angola framgent får svenskt stöd. De två partierna understryker vidare vikten av att beredningen av de känsliga frågorna sker under parlamentarisk medverkan. M a n vill att foretradare för riksdagspartier sitter med i det organ som handlagger frågor o m bistånd till befrielserörelser.
Sammanfattning
Alla svenska politiska organisationer ar eniga o m att offentligt bistånd skall lamnas till befrielserorelser i Afrika.
Den forharskande uppfattningen i de politiska organisationerna ar att stödet till rorelserna skall Endast Moderata Samlingspartiet intar i denna fråga en mer reserverad installning.
De politiska ungdomsforbunden, med undantag av Moderata Ungdomsforbun- det, vill att skall lamnas villkorslöst i framtiden. M a n anser således att an- slagen skall ges utan den bindning som idag finns till biståndsformer och kanaler. Befrielserorelserna skall, enligt ungdomsförbunden, och efter eget gottfinnande disponera erhållna anslag.