Det svenska utrikesdepartementet lämnade 1961 en bedömning av vårt lands eko- nomiska intressen i Sydafrika:
"Med till de icke obetydliga svenska intressen i Unionen samt till den vikt landet intar som for svenska produkter synes det.
.
Svensk foretagsamhet i Sydafrika har under 1960-talet vidgats. De "icke obetydliga svenska intressena" har ökat. Också ur handelssynvinkel har Sydafrika, som fram- gått tidigare, vuxit i betydelse. Utrikesdepartementets nu 13 år gamla bedömning har alltså aktualitet aven idag. Sydafrika tillhör inte de ur svensk synvinkel mest vä- sentliga etablerings- och handelsländerna. Snarare hör landet hemma i den krets av stater som intar en andra rangens plats i vår utrikesekonomi. Detta är dock inte lik- tydigt med att Sydafrika ar ointressant för vårt land.
De svenskar som vinner forsörjning vid hemlandsföretag verksamma i Sydafrika, har en ratt behaglig tillvaro. Företagen verkar här i ett tämligen kärvt konkurrensläge men samtidigt det finnas ett företagsvänligt klimat i landet. De anställda svenskarna trivs. Enligt en undersökning vid Studieförbundet Näringsliv och Samhalle, SNS, återfinns sålunda Sydafrika i den exklusiva grupp av stater dar utlandssvenskarna finner sig allra bäst till ratta!' SNS-undersökningen kartlägger dock inte huruvida svenskarna i landet delar regeringens värderingar och anammar den politiken. Studien påvisar bara att utlandssvenskarna i Sydafrika upplever sitt värdland som behagligt och vänligt att leva i.
Svenska
gick 1 9 7 0 till drygt 15 miljarder kronor, varav 1,6 % hänförde sig till Sydafrika. Relativt sett har Sydafrika minskat som marknad för svenska utlandsetabieringar under 1960-talet. 1960 hade detta land rangplats 1 5 i listan över svenska tillverk- ningsforetags bokförda i Iander. Tio senare, d v s 1970, återfanns Sydafrika på rangplats 19. Andra Iander hade under 60-talet blivit
jämförelsevis viktigare för svenskt näringsliv.
Den svenska tillverkningsindustrins expansion i Sydafrika var 1960-1 9 7 0 mindre än den som tog plats i andra Iander. Antalet anställda i alla svenska producerande ut- landsforetag växte under tidsperioden 105 51 1 till 182 649, d v S med 7 3 %.
For Sydafrikas vidkommande ökade emellertid antalet anställda med enbart 5 4 %.
En liknande bild fås om man istället mäter expansionen i totala ekonomiska
Som framgår av tabell 18, ökade tillverkningsföretagens samlade tillgångar i ut- landet med 307 % under ifrågavarande 1 O-års period. I Sydafrika stannade dock ök- ningen vid 2 3 6 %.
om svensk tillverkningsindustri i Sydafrika relativt sett inte har expanderat i
samma omfattning som i vissa andra Iander, är tillväxten ändock betydande. De uppgifter som redovisats ovan härrör en studie utförd av Birgitta Swedenborg vid Industrins Utredningsinstitut. Denna utredning innesluter endast majoritetsägda svenska tillverkningsforetag i Sydafrika. Antalet anställda i dessa har, enligt tabell 18, ökat från 1 7 0 0 till 2 6 0 0 personer under 1960-1 970. Samtidigt har svenska under tioårsperioden nyanställt minst 9 0 0 personer. Åtminstone 1 8 0 0 nya arbetstillfällen har således under perioden skapats i Sydafrika av svenska storforetag.
Tillsammans med Liberia är Sydafrika de ur svensk synvinkel viktigaste
i Svensk tillverkningsindustri finns i flera afrikanska stater, men anlaggningarna ar vanligtvis mer blygsamma än i Sydafrika. Av de i Swedenborgs studie ingående "Afrikaföretagen" återfinns 1970 7 av de 1 0 företagen i
Tabell 18. Svensk tillverkande industri i utlandet 1960 och 1970
1960 1970 Okning 1960--1970 Anställda (antal) Varlden 105 51 1 182 649 73 Sydafrika 1 7 1 3 2 643 54 Totala tillgångar kd Varlden 3 834 15 607 307 Sydafrika 72 242 236
Sydafrika. 77 % av de svenska företagens samlade var placerade i anlaggningar i detta land, och 8 2 % av företagens "Afrika-anställda'' arbetade i de till Sydafrika förlagda fabrikerna.
De svenska totala ekonomiska tillgångarna i Sydafrika kan beräknas olika sätt. Industrins Utredningsinstituts redovisning för tiden 1960-1 9 7 0 visar, att tillgångar- na okade från 72 till 242 miljoner, eller med 2 3 6 %. Om därtill fogas försäljningsbo- lagen och andra företag som inte redovisas i studien, kommer man upp i en betyd- ligt hogre siffra.
Merparten av investeringarna i Sydafrika finansieras genom att överskott i rörelser- na till nya investeringar. Under tiden 1955-1 965 utfördes, enligt en rapport, från Sverige till Sydafrika netto 2 4 miljoner kronor. Av dessa investerades drygt 10 miljoner under åren 1961 -1 965. Ytterligare 67 miljoner kronor placerades emellertid från svenskt håll i det sydafrikanska under nämnda år. Detta kapital, som alltså ej utfördes från Sverige, härrörde sig främst från de redan befintli- ga svenska foretagens I princip kan givetvis svenska i Sydafrika kapital på den internationella marknaden. Sådant förfarande torde emellertid ha varit och också vara sallsynt.
Sydafrikaföretagen
De svenska som har tillverknings- forsäljningsbolag i Sydafrika till- hor i rum kretsen av storforetag. "Sydafrikaforetagen" har dotterbolag i en rad Etableringen i Sydafrika ar bara en del i moderbolagens att bibehålla och givetvis helst starka sin stallning på varldsmarknaden.
Tabell 19. Svenska storföretag med verksamhet i bl a Sydafrika (Uppgifterna avser 1971)
Anstallda
utom- Omsattning Totalt lands (milj. kr)
SKF 66 441 78.5 AB Electrolux 31 329 AB Alfa-Laval 15 301 Atlas Copco 13 706 64.5 AGA AB 14150 62.4 AB 18 809 ASEA 37 91 1 16.3 AB Volvo 41 155 12.7 Fagersta AB 5 517 46.7
Avseende antal anstallda utomlands. Källa: Veckans Affärer, nr 27, 1972.
Lejonparten av svenska företag med en eller annan form av engagemang i Sydafri- ka, har en vital roll i den svenska samhällsekonomin. Som framgår av tabell 19, ar i- frågavarande företag väl kända för svensk publik. De berörda storföretagen
direkt eller indirekt 100.000-tals svenskar. Bolagens framgångar på marknaden har givetvis stor betydelse för svenska familjers utkomst. Tillverkningsindustrin
De uppgifter som insamlats genom vår företagsenkät och på andra sätt, ger vid han- den att det i Sydafrika finns åtta större svenska tillverkningsföretag, varav är noritetsagda. Det finns troligtvis något eller t o m mindre företag ytterligare. Vad galler Atlas Copco har vi, som tidigare sagts, överhuvud inte kunnat få tillgång till några mer tillforlitliga uppgifter. Därför har vi föredragit att helt utelämna före- taget i vår redovisning.
I tabell 2 0 fortecknas de svenska företagen i Sydafrika. Några grunddata om berör- da lamnas i orienterande syfte.
Det mest betydande enskilda svenska företaget ar ASEA som endast till del ar svenskagt. Bolaget har nyligen dessutom bildat ett försäljningsbolag i Sydafrika.
Tabell 20. Svensk tillverkande industri i Sydafrika 1972
Total Antal n i ng
anstallda Anrnarkning Alfa Laval Laval
South Africa L t d Avesta Jernverks Transalloys L t d A B Electrolux/ Electrolux L t d Fagersta Steels L t d A B / Ltd SKF/ 1. S K F Ball Bearing Co 2. S K F Bearing turers L t d South Africa L t d Atlas Copco 3 0 rninoritets- 3 5 agt 7 6 avser 1970 15 rninoritets- 115 agt uppgifter saknas Källa: Enkatsvar och inharntade uppgifter.
Också detta är (49 %). Electrolux tillhör liksom ASEA elektroindustrin. Inom maskinindustrin återfinns Alfa Laval och Atlas Copco. SKF, Avesta, Fagersta och arbetar inom jarn- och metallindustrisektorn.
Avesta Jernverks AB 1 0 % i företaget Transalloys Ltd. Detta bolag framställer ferromangan, kiselmangan och kiselkrom. samarbetspartner i Sydafrika är Anglo-American Corporation, landets privatföretag.
Lesjofors AB, verksamt inom jarn- och metallsektorn, har tidigare haft tillverkning i
Sydafrika. hade likaså produktion i landet, men denna tycks ha upphört. Sam- ma sak gäller Johnson-koncernen som tillverkade bergborrar med hårdmetallskar. Fabriken Överläts 1969 till ett annat icke-svenskt företag.
Svensk tillverkande industri i Sydafrika sluter väl an till den generella bilden av svenska utlandsetableringar. De åtta företagen i Sydafrika alla inom de tre industrisektorer som tillsammans svarar för 7 0 % av Sveriges totala
Det är också med avseende på vilka svenska storföretag som är etablerade i Sydafrika en "representativ" bild. Det är de ledande svenska storföretagen som skaffat sig produktionskapacitet i Sydafrika.
Svensk foretagsamhet har stärkt sin försäljningsorganisation kraftigt i omvärlden under efterkrigstiden. Vad avser Sydafrika har upprustningen på
dan varit betydande under 1960-talet. I tabell 21 redovisas Industrins Utredningsin- stituts uppgifter om anställda i svenska försaljningsbolag utomlands 1966-1 970. Som framgår av tabellmaterialet, har de svenska försäljningsbolagen i Sydafrika ex- panderat snabbare an vad ar fallet för utlandet i övrigt.
Sedan tid tillbaka finns i Sydafrika flera svenska försaljningsbolag. SKF och ASEA har som nämnts sådana bolag. Alvenius Industrier, AGA, Sala International och Johnson-koncernen särskilda marknadsföringsföretag i Sydafrika. I en del fall bedriver dessa försaljningsbolag tillverkning genom subcontracting.
Tabell 21. Anställda svenska försäljningsbolag utomlands 1960-- 1970 Antal anstallda
Okning i %
1960 1970 1960--1970
Varlden 24 826 42 702 72
Sydafrika 592 1 479 1 50
Rederiaktiebolaget Transatlantic har under tid haft linjefart södra Afrika. Ett linjeagenturbolag i Kapstaden tar tillvara rederiföretagets intressen i bl a Sydafrika.
SAS har en flygförbindelse mellan Köpenhamn-Johannesburg. Företaget har ett bokningskontor i sistnämnda stad.
Sedan flera år tillbaka finns flera agenturfirmor i Sydafrika som specialiserat sig handel med Sverige. Dessa företag ägs antingen av i landet boende svenskar eller av personer med annan nationalitet.
Lönsamhetsbilden
En analys av ett företags lönsamhet förutsätter tillgång till jämförelsevis kvalificera- de informationer. Sådana står i vårt fall inte till buds. En aspekt lönsamhetsfrågan kan dock erhållas utifrån de i årsbesluten upptagna vinsterna. För fyra av de sex svenskföretagen har uppgifter om de redovisade årsvinsterna (efter skatt) varit
Två av foretagen goda vinster. Ett av dessa hade
1963
en vinst om6
000rands rand ca
7
kr.). Tio år senare, alltså1973,
redovisade samma företag275
000 rands i vinst. Det andra "vinstföretaget" hade1963
en årsboksvinst om360 000 rands. Utvecklingen under 1960-talet var för detta företag gynnsam och
1972
kunde man meddela aktieägarna rekordvinsten 851 000 rands.Det tredje foretaget har under lång tid gått med förlust, men de svåra åren säges nu vara over. Den hårda konkurrensen har varit besvärande för företaget ifråga. Vinståren
1961-1 967
lämnade för det fjarde företaget i genomsnitt ett överskott om39
000 rands per år. De tämligen goda åren följdes dock av magra. De fem föl-jande blev forlustår. Sammanlagt redovisades
l 375
000 rands i förlust, d v s i ge-nomsnitt
275
000 rands årligen.Lonsamhetsbilden, bedömd på detta satt, förefaller således splittrad. Vissa storföre- tag god vinst. Ett företag har under avsevärd tid haft påträngande
hetsproblem, men dessa tycks nu vara lösta. En betydande förlust har under de se- naste åren drabbat det fjarde storföretaget. En tidigare vinst har förbytts mot ett rejalt årligt underskott. För övriga svenskföretag föreligger inga uppgifter, men före- tagen ifråga sags ha "tillfredsstallande affarer".
Om man skall utifrån förefintliga uppgifter, tycks få svenska företag i och för sig "talja guld med kniv" i Sydafrika. Konkurrensen på den för vissa industrigrenar ratt begransade marknaden skapar lönsamhetsproblem för en del svenska företag.