Det svenska handelsutbytet med Sydafrika spelar en relativt underordnad roll i
totala utrikeshandel. Sydafrika mottog 1971 0,8 % av den sammanlagda svenska exporten. importsidan samma 0,3 % av varorna med sydafrikanskt ursprung. Under 1960-talet har Sydafrika innehaft platsen som Sveriges 20:e vik- tigaste exportmarknad, medan landet importsidan har haft en betydligt rangplats. Den sydafrikanska andelen av totalimport har emellertid vuxit under slutet av 1960-talet och som en följd av detta hade Sydafrika ur handelssynvinkel 1971 rangplats 3 1 mot tidigare (1966) 37.
Det vore emellertid felaktigt att förringa betydelsen av Sydafrika som marknad för svenska produkter. Visserligen utgör ett 15-tal tyngdpunkten vad avser av- sättning av svenska exportvaror, men en inte oväsentlig del av totalexporten säljs till en rad mindre Iander. Svensk export till Sydafrika är ungefär av samma storleksord- ning som den till Polen, Jugoslavien respektive till Brasilien. Exporten till Sydafrika uppgick 1971 t ex till det dubbla värdet av exporten till Folkrepubliken Kina. I ett som det allt för exportindustrin i vart land, är Sydafrika en marknad som endast mycket ogärna kan avvaras. Konkurrensen USA- och EG-
marknaderna ar som bekant Mot bl a den bakgrunden är handeln med Sydafri- ka viktig. Visserligen exporten till Sydafrika till knappt 1 % av totalexporten, men med sina ca 3 0 0 miljoner kronor är den anda en välkommen och välsedd bit i
Sveriges exportkaka.
I dagens Sverige ar det svart, ibland hart när omöjligt, att finna offentligt tillgängliga bedömningar av den sydafrikanska marknaden och dess betydelse för svensk ut- rikeshandel. Regering och näringsliv undviker omsorgsfullt att uttala sig om de fak- tiskt forekommande förbindelserna med det land
-
Sydafrika - som Ian- der och enskilda i ord tar I Ekonomisk Revy resonerade 1966 Nils Cavalli-Björkman "om Sveriges handel med Afrika". Hans bedömning av SydafrikasTabell 1 Sveriges handelsutbyte med Sydafrika miljoner kronor)
1960 1965 1971 Okning 1960--1970
Export till Sydafrika 139.3 31 5 126
Import från Sydafrika 47.1 59.9 106 125
Exportöverskott 92.2 209
Kalla: ekonomiska sanktioner mot Sydafrika, sid. 67 och Sverige på naden sid. 36 f.
plats i svensk Afrikahandel gäller, framkommit vid samtal m e d olika personer på utrikeshandelssektorn, det hela taget idag:
"Det är att förneka att Sydafrika är i särklass mest betydande enskilda handels- partner i Afrika. Bilden blir klarare om man till handeln med de kvarvarande vita i Afrika, allts8 Angola, och Rhodesia. Dessa fyra som i Sverige blivit så bespottade under senare tar halften av den svenska afrikaexporten. Dessutom har andelen bara ökat. För vissa branscher är helt dominerande. utgjorde de 6 5 procent av afrikamarknaden för viktiga produkter som bilar samt och stål.
Detta kan knappast Den svenske exportören har inte rad att driva politik utan sälja dels dar chansen att få betalt ar störst och dels där det överhuvud finns en på hans ofta specialiserade varor. Nästan hälften av den expanderande svenska
porten till Afrika till Sydafrika ensamt. Dessutom de flesta typer av maskiner och apparater som Sverige kan producera i sortimentet. Ibland är den sydafrikanska marknaden av betydelse aven absolut sett. Under 1965 var landet exempelvis tredje största köpare av
Handelns utveckling
Under 1960- talet har Sydafrikahandeln utvecklats i takt an Sveriges totala ut- rikeshandel. 1 9 6 0 uppgick den samlade exporten till miljarder kronor och 1 9 7 1 hade den vuxit till miljarder. Ökningen var i absoluta tal 24.9 miljarder, vilket innebar e t t 1 8 7 %-igt tillskott. Sydafrikaexporten växte under samma period med 1 2 6 %, från 1 3 9 till 3 1 5 miljoner kronor. Importen frán Sydafrika har, som framgår av tabell 1 2 vuxit m e d 1 2 5 % under tid. Denna importutveckling skall jämföras m e d den totala importens tillväxt frán miljarder till 36.2 miljar- der kronor, d v s en ökning med drygt 1 4 0 %. Handeln mellan Sverige och Sydafrika har alltså under 1960-talet utvecklats ogynnsammare an utrikeshandeln i stort.
Ur svensk synvinkel är sydafrikahandeln viktig bl a därför att ett stort exportöver- skott föreligger. Vårt land exporterar väsentligt mer till an det importerar Sydaf- rika. överskottet uppgick 1 9 7 1 till inte mindre an ca 2 1 0 miljoner kronor. M o t
Tabell 13. Sveriges utrikeshandel 1968--1970
Sammanlagda exporten resp. importen till några viktiga utbyteslander
Svensk Svensk Överskott1
import från export från Underskott(-) (milj. dollar) (milj. dollar) 1968--1970 Danmark Finland Norge Belgien--Luxemburg Frankrike Italien Jugoslavien Nederlanderna Polen Schweiz Sovjetunionen Spanien Vasttyskland Österrike ka Kanada USA Italien Japan Australien
Kalla: Statistisk årsbok 1971 och 1972.
grund av Sveriges ofta förekommande underskott i den samlade handelsbalansen, så måste "sydafrikaöverskottet" betraktas som mycket värdefullt.
Sverige har alltså ofta ett underskott i den totala handelsbalansen, men handeln med några enskilda Iander uppvisar ett överskott till svensk fördel. Stort överskott -
svenskt export till an import från -föreligger i handeln med de nordis- ka grannstaterna. En annan, men ur överskottssynvinkel något mindre viktig, grupp utgor Australien, Spanien, Sydafrika och Kanada. Om man beräknar, som gjorts i ta- bell 13, handelsöverskottet med Iander, finner man att Sydafrika också med de övriga utbyteslanderna ar en inte oväsentlig nation for Sverige. Handelsöverskottet för perioden 1968-1 9 7 0 var betydande och place- rade Sydafrika ur överskottssynvinkel som den 8:e viktigaste staten. Även om det absoluta handelsutbytet ar jämförelsevis ringa, så intar Sydafrika en i ut- rikeshandeln inte plats. I förhållande till Sydafrikahandelns totala omslutning ar i verket overskottet rekordstort.
Tabell 14. Sammansättning av import resp. export till Sydafrika 1971
Sveriges Sveriges
export till Sydafrika import från Sydafrika Varde Andel av Varde Andel av
Varugrupp (milj. kr) export kr) import
Livsmedel 6 1.9 33 31.1 Råvaror, 1 22 Kemiska produkter 14 4.4 3 Halvfabrikat 73 23.1 47 44.4 Verkstadsprodukter 206 65.2 1 bvriga varor Totalt 31 106 100.0
P g a avrundning i kolumnen med i tabell 2.
Kalla: Sverige på 1971, sid. 40 f.
Handelns struktur
Den overvaldigande delen av den svenska exporten till Sydafrika utgörs av verk- stadsprodukter. Som framgår av tabell 14, svarade denna varugrupp 1971 för inte mindre an 65 % av exportvärdet. Hari rymmes främst maskiner och maskinkompo- nenter från de svenska stortillverkarna av dessa varor. 23 % av exporten bestod samma år av "halvfabrikat". Varugruppen innesluter bl a pappersmassa, papper, travaror, jarn och stål.
Importen från Sydafrika består bl a av halvfabrikat och har ar det ferrokrom som ar den viktigaste enskilda varan. I samarbete med Anglo-American Corporation har
Avesta Jernverk sedan 1964 en fabrik for produktion av ferrokrom. Livsmedel utgör drygt 31 % av importen från Sydafrika. Beroende bl a på svensk bojkott av sydafri- kansk frukt under 1960-talet, sjönk importen från Sydafrika under några år, men nu- mera har frukten till stor del återtagit sin forna plats. 1961 uppgick fruktimporten från Sydafrika till 2 4 miljoner kronor. 1965 var den nere i 13 miljoner, för att daref- ter successivt stiga och 1971 uppgå till 2 7 milj. Nedgången i fruktimporten under viss del av 1960-talet förklarades inte enbart av svenskt köpmotstånd. Torka med åtfoljande missvaxt i Sydafrika i mitten av 60-talet medgav helt enkelt inte samma exportvolym som tidigare.
Den tredje stora importvarugruppen ar "råvaror och branslen". Den omfattar i första hand svensk import av hudar, skinn och vissa malmer, såsom mangan och krom.
Det svenska handelsutbytet med Sydafrika val med vår generella utrikes- handelsbild. Svensk export består till stor del av verkstadsprodukter och importen av halvfabrikat, råvaror och livsmedel.
Tabell 1 5. Exportens sysselsättningsskapande effekt
Totalt ri kaexporten
Ar (antal pers.) (antal pers.)
Kalla: Sveriges
Givetvis svensk export från tid till annan att Sydafrika får "strategiska" varor. Således levererades under 1973 det
utrustning till Kunene-projektet. Detta projekt avser att 1976 förse Sydafrika, mibia och den portugisiska kolonin Angola med elkraft. Projektet ar ett led i Sydafri- kas ekonomiska utveckling av Namibia och Portugals exploatering av
1968 avstod ASEA likartade leveranser till kraftverksbygget i
Svensk opinion och en inrådan från regeringen fick den gången ett enskilt svenskt att avstå från att fullfölja en mycket stor exportorder. Sysselsättningsskapande effekter.
Svensk export till omvärlden innebar konkret att sysselsattningstillfallen skapas i vårt land. Manniskor vinner sin försörjning genom att delar av den samlade pro- duktionen kan avsättas utomlands.
Det ar svårt att ange mer exakt vilken effekt vårt lands export har vad avser sattningen i Sverige. Industriförbundet emellertid sedan några ar tillbaka
dylika berakningar. Det metod som används innebar i huvudsak att värdet av exporten till ett visst land divideras med "föradlingsvärdet per person inom export- tillverkningen". Enligt denna berakningsmetod skulle, som redovisas i ta- bell 15, "sydafrikaexporten" sysselsatta ca 3.300 personer 1972. Jämfört med ra år tidigare har dock, fortfarande enligt Industriförbundet, exporten till Sydafrika minskat i betydelse vad galler den sysselsättningsskapande effekten i vårt land. Den mest naturliga forklaringen till detta ar att "foradlingsvardet per person inom export- tillverkningen" har stigit kraftigt, medan samtidigt exporten vuxit snabbare till vissa andra marknader an till den sydafrikanska.
Olika berakningsmetoder kan ge delvis olika resultat. Kvarstår gör dock att 3.000-4.000 personer i vårt land direkt sysselsattes genom svensk export till Sy- dafrika. I ett land av Sveriges storleksordning och med en, om an inte internationellt sett så i alla fall i det svenska sammanhanget, hog arbetslöshet, ar ett par tusen betstillfallen inte något som politiska beslutsfattare helt kan bortse ifrän.
Diagram 9 Nettokapitalflode 1961- 1970 mellan Sydafrika och omvarlden miljoner rands)
Kalla Underlag från Foreign in Apartheid South Africa, Documents, 21172.