påverka förhållanden i Sydafrika?
78. Wilson, Francis, Labour in the South African Gold Mines 19 Oxford, 1972, sid 66
67. Dagens Nyheter, 1 973-09-22.
68. Disponent Westerberg: "Produktion och Marknadsföring Utomlands", anförande vid foretagsnamnds sammankomst 1973-05-25.
69. Aftonbladet, Lanstidningen, Södertälje. Barometern,
09-26; Arbetarbladet,
70. Lanstidningen, Sodertalje, 0-04.
71. Avsnittet bygger på uppgifter lämnade av direktör Bo Övergaard i intervju publi- cerad i Handelstidningen, De direkta citat som förekommer i framställ- ningen ar hamtade från denna intervju.
72. Arbetskraftens förhållande i Sydafrika tilldrar sig okad uppmarksamhet. Utöver de rap- porter som publiceras av Institute of Relations och andra institutioner i Sydafrika, kan foljande litteratur ge en orientering: First, Ruth, m fl. The Connection,
London, 1 972: Hepple, Alex., South Africa - under Apartheid, London 197 1 :
Houghton, D. The South African Economy, Oxford University Press, 1969; Peter, A of Power, Johannesburg, 1973: Rhoodie, South African gue, Johannesburg, 1972.
73. State of South Africa, Yearbook 1973, sid 240.
74. Enkatsvar. 75. Enkatsvar. 76. Enkatsvar.
77 Steenkamp, W. "Bantu Wages in South Africa" i South African Journal of Economics, vol. 30, nr 2, 1962.
78. Wilson, Francis, Labour in the South African Gold Mines 19 Oxford, 1972, sid 66.
79 Mer systematiska beskrivningar och analys av den icke-vita jorbruks- och befolkningen ar sparsamma. En orienterande beskrivning återfinns emellertid hos lynde Ainslie, "Farm Labour in South Africa", publicerad i serie and ments, nummer 41/72.
80. Vid en och samma tidpunkt ar 600.000 icke-sydafrikanska afrikaner anställda i landets naringsliv. Arbetskraftvandringen i Afrika är ett framträdande drag i regio-
nens ekonomiska liv. En over arbetskraftvandringen i nedanstående ta-
Arbetskraftvandring i södra Afrika Arbetare f rån
Botswa-
Anstallning i Angola bique Malawi na land Ovriga Totalt
23 241 146 000 80 000 209 000 57 000 6 000 27 863 31 000 580 104 Rhodesia 1 29 435 155 50 15 565 350 Malawi 206 260 21 944 55574 283778 Zambia 59400 1 8 3 0 0 45000 86200 208900 Ovriga 6 051 15 257 20 300 7 592 49 200 Totalt 86641 506046 295257 209000 57000 98244 27863 195931 1 4 7 1 982 Innefattar också
Kalla: Mag Ake: Regionala Organisationer i Tredje Världen, 1 1 5
8 1 o m att apartheidsystemet kan och kommer att brytas ner genom den ekonomiska utvecklingen har stod på många håll i dagens Sydafrika. Flera inflytelserika skikt inom den vita eliten således denna ståndpunkt. Också Sydafrikas finns foretradare for denna syn. I FN och OAU, for att namna två exempel. har man kraftigt vant sig mot resonemanget o m att apartheidsystemet skulle kunna vittra bort genom den ekonomiska utvecklingen. En mer strikt analys av frågan forutsatter givetvis att man soker definiera den eller de centrala beståndsdelarna i apartheidsyste- met. Om man menar att en sådan ar majoritetsstyre eller ej, så forefaller det osannolikt att de ekonomiska krafterna i sig "automatiskt" skulle skapa underlag for ett framtida majoritetsstyre. Det ar dock inte uteslutet att apartheid ( t ex skilda bussar, park- soffor och biosalonger) kan mildras i ett framtida samhalle.
8 2 Berakningar av realloneutvecklingen innebar att man tar till prisutvecklingen, d v s berakningsmetoden soker eliminera inflationseffekter. Reallonen representerar ett mått p å den verkliga kopkraften hos
83 Memorandum Wages and Wage Trends, Department of Labour, South Africa, 1972. 8 4 United Department of Labour: Directory of Labour Organizations, Africa, volume
II, South Africa, 1966, sid 3.
85 Sådana aktioner har genomforts och planeras ytterligare i USA, Storbritannien och Vasttyskland. aktiva ar vissa kyrkor i USA och anti-apartheidgrupper i Stor-
britannien I Sverige planerar ekumeniska for att svenska
tag verksamma i Sydafrika att i olika avseenden sin anstallnings-, och lonepolitik. En viktig del i de utlandska som svenska aktionerna ar
av forhållandena vid resp lands i Sydafrika verksamma
8 6 Foretagen ifråga har lamnat informationer o m vilka bruttoloner som betalades till vita resp afrikaner. Vidare uppgifter om procentuella hojningar av resp kate- goris lon under de senaste åren. Utifrån dessa typer av data har vi raknat fram den
som redovisas for de två foretagen i tabellerna 37 och 38. 87 Financial augusti 1963
9 5.
96. Se not 102. 97. April 1974.
98. Ur en presentation av Stockholms afrikagrupp distribuerad av gruppen i juli 1973. 99.
100. 3 och Aftonbladet, 1973-06-1 3.
101. 1962 antogs den första resolution i generalförsamling vari krävdes omfattande sanktioner mot Sydafrika.
102. Den i mars 1973 tillsatta arbetsgruppen med uppgift att följa rörande multina- tionella företag ("Lidbom-gruppen") har i samråd med Industridepartementet i februa- ri 1974 promemorian "Riktlinjer för prövning av för svenska investeringar utomlands". I denna fastlägges att formellt investeringsförbud
politiska grunder i vissa endast bör fattat
bindande sanktionsbeslut. Man betonar emellertid, att svenska investeringar i de por- tugisiska kolonierna inte ar onskvärda. Eftersom inga svenska företag har etablerat sig
i dessa områden, anser man sig inte i behöva förbud för sådana in-
vesteringar. Vad beträffar investeringar i Sydafrika, behandlas overhuvudtaget frågan inte i promemorian.
103. Kungl. proposition nr 89, 1974.
104. Svenska ekumeniska slutsatser och handlingsprogram med anledning av dess undersokning om svenskt ekonomiskt engagemang i Afrika, Stockholm, 1974, sid 3.
105. Resolutionstexten hamtat United Nations and Southern Africa, Bulletin No. 20, juli 1973. Oversattningen gjord av Jaak
Bilaga
Organisationer som enkäten "Svenska organisationer och söd- ra Afrika"
Enkatens 3 0 mottagare fortecknas nedan och "svarsalternativ" anges enligt - EJ svar O att svara X Svar Politiska organisationer 1 Centerpartiets Riksorganisation 2 Centerns
3 Riksorganisationen Centerns Ungdomsforbund 4 Folkpartiet 5 Kvinnoforbund 6 Folkpartiets Ungdomsforbund 7 Vansterpartiet Kommunisterna 8 Ungdom 9 Arbetarepartiet 1 0 Sveriges Socialdemokratiska
1 1 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsforbund 12 Moderata Samlingspartiet
13 Moderata Ungdomsforbundet 1 4 Moderata
15 Fria Moderata Studentforbundet organisationer
1 6 Sveriges Elevers Centralorganisation
1 7 Sveriges Studentkårer
1 8 Tjanstemannens Centralorganisation 19 Landsorganisationen i Sverige 2 0
21 Sveriges Akademikers Centralorganisation
2 2 Sveriges Industriforbund 2 3 Sveriges 2 4 Sveriges Exportråd 'A 2 5 Afrikagrupp 2 6 Goteborgs Afrikagrupp 27 Lunds Afrikagrupp 2 8 Stockholms Afrikagrupp 29 Uppsala Afrikagrupp 3 0 Svenska Svarsalternativ X X X X
Noter
I brev av 1973- 1 2-1 3 meddelar Moderata Samlingspartiets Kvinnoforbund att man inte har sysslat med frågor enkatens tema.
2. Under hanvisning till stadga avstår organisationen i brev av 1-23 att besvara enkaten. Stadgan foreskriver att SECO skall syssla med frågor som rör skolan
och horande frågor.
3. SFSs styrelse beslot vid sammantrade 2-1 2 att ej besvara vår Motive- ringen for beslutet var: "Beslutet fattades med hanvisning till att flera av frågorna var politiskt starkt kontroversiella samt att SFS inte hade tidigare stallningstaganden till frågorna. Ett besvarande av enkaten skulle fordra beslut av SFSs
4. 1 brev av 1973- 1 1- 28 meddelade LO att man ej besvara enkaten "då vi funnit
att ett ifyllande av skulle leda till en onyanserad bild av
stallningstaganden i dessa frågor.
.
Dock har man senare i samarbete med TCO och forfattaren utarbetat ett avsnitt av boken.5 Statstjanstemannens Riksforbund i brev av 1973- 1 1-29 ett besvarande av en- katen Skalet for beslut ar: "SR ar emellertid inte berett att besvara de i Edert for-
mular frågorna med mindre an att SR haft att gå ut med en bred for-
frågan till sina i Varken tid eller resurser har stått till forfogande for detta
6. SACO har med tanke på vår restriktivitet nar det galler att ta stallning till politis- ka frågor inte haft anledning att inta någon ståndpunkt nar det galler relationerna Sveri- ge-Sydafrika" Man meddelar i brev av 1974- 03- 25 att SACO tyvarr inte kan besvara enkaten.
7 Sveriges Exportråd i brev av 1-27 till Sveriges Industriforbund som handlaggare av "frågestallningar enligt rubricerad typ". Industriforbundet har således genom sitt svar "tackt" in också Exportrådets eventuella stallningstagande och syn- punkter
Bilaga 2 Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet Fack 400 25 GÖTEBORG 52 S V E N S K A O R G A N I S A T I O N E R O C H S Ö D R A A F R I K A
Var god återsänd i f y l l t
Organisation:
bilaga
2