• No results found

Fackföreningsrörelsen och Sydafrika*

In document ekonomisk re (Page 144-147)

Landsorganisationen (LO) och Centralorganisation (TCO) - LO med 1,8 miljoner och TCO med sina drygt 800.000 medlemmar

-

företräder natio- nellt och internationellt en betydande del av det svenska samhället. Organisationer-

na ar anslutna till Fria Fackföreningsinternationalen (FFI) och till den Europeiska Fackliga Samorganisationen som bildades 1 9 7 3 av FFI-anslutna fackliga cen-

LO och TCO har inlett e t t nara samarbete i internationella och tillsatt en ge- mensam kommitté. Facklig u-hjälp och problematiken kring multina- tionella företag har alltmer k o m m i t i förgrunden.

Vad beträffar södra Afrika har LO och TCO aktivt börjat agna sig å t de sydafrikanska lontagarnas förhållanden. I december 1 9 7 3 förklarades i ett gemensamt uttalande

ordforandena i LO och TCO:

"Handelsbojkotter och konsumentbojkotter, vilka provades i av 60-talet, mot sydafrikansk frukt, har icke visat sig vara effektiva. gäller det att uppmana regeringar- na att folja de FN-resolutioner som regeringarna själva har varit med om att antaga. Endast genom att avbryta de ekonomiska och kulturella forbindelserna med Sydafrika och Rhodesia samt genom att på allt satt undvika att förstärka de portugisiska kolonialregimerna i Afrika kan man verksamt bidra till en positiv av utvecklingen i dessa

Den fortgående i Rhodesia, Sydafrika och de portugisiska kolonierna i Af- rika innebar att en allt del av dessa ursprungliga befolkning blir anstallda i in- dustrin. Det ar orimligt att det stora flertalet av befolkningen i dessa icke har fackliga rattigheter. sydafrikanska passlagarna ar en styggelse mot den svarta befolkningens sjalvklara ratt att fritt sig och bosatta sig i sitt eget land. For att bevara den vita befolk- ningens hegemoni vill dessa regeringar påskynda en okad immigration av européer. bor vidtas for att minska invandringen. Detta kan ske exempelvis genom en bojkott mot utvandring till södra Afrika."

LO och TCO anser att isoleringsstrategi ar viktig för att utifrån påverka den syd- afrikanska samhallsordningen. De ekonomiska sanktionernas betydelse understry- kes. Förutsatt att de efterföljes ar just denna typ av åtgärder effektiva.

Svensk handel med och investeringar i Sydafrika ar ett stöd för den existerande syd- afrikanska politiken.

Varje land som ifrågavarande FN-resolutioner o m Sydafrika men

ter sina ekonomiska förbindelser i full skala gör sig skyldig till dubbelmoral i sitt upp- tradande. Regimen i Sydafrika drar fördel av detta, både ekonomiskt och politiskt.

Betraffande frågan o m huruvida Sverige skall avbryta de ekonomiska förbindelserna med Sydafrika anser organisationerna att vi i varje fall bör gradvis trappa ner våra ekonomiska förbindelser med landet. En mycket restriktiv hållning då det galler nyinvesteringar kan vara en början. I det ovan refererade gemensamma uttalandet av LO och TCO sags på tal o m investeringar.

"Fortsatta svenska investeringar i Sydafrika, Rhodesia samt de portugisiska kolonierna in- nebar i praktiken att svensk industri bidrager till att förstärka förtryckarregimerna och att för-

kolonialismen i

Det är således organisationernas uppfattning att form av átgärder bör vidtas betraffande den svenska industrins verksamhet i Sydafrika.

Ett stopp för nyinvesteringar vore angeläget men kräver för att bli effektivt en omfat- tande internationell samverkan mellan olika vilken torde vänta sig. I yttrande över departementspromemorian "Riktlinjer för prövning av för svenska direktinvesteringar utomlands" organisationerna att en ansökan till valutastyrelsen om direktinvestering utomlands skall av med fackföreningarna i företaget i Sverige, vilket givetvis gäller betraffande ut- landsetableringar som innebär medverkan värdlandets arbetsmarknad i ett ras-

Har företagen avsikter kan man en

avrådan från den fackliga sidan. Vidare att en förutsättning för samförstånd i företaget mellan parterna ett utländskt

projekt ar att företaget utfäster sig att erkänna lokala fackföreningar, stödja deras organisationsarbete och reglera anställningsvillkoren i kollektivavtal med fackföre- ningarna. En ytterligare förutsättning är att företaget tillämpar de föreskrifter som

i av vardlandet ratificerade Det förutsätts dessutom att foretaget så långt som möjligt tillämpar bestämmelser i som Sverige ratificerat, även om vardlandet inte gjort detta. Organisationerna förordar att forelaggs riksdagen att föregående samråd med fackföreningarna i taget är ett villkor för provning i valutastyrelsen.

Anslutningen till den av FN lanserade isoleringsstrategin utesluter inte att organisa- tionerna är angelägna att finna lämpliga vägar för stöd åt de svartas och

organisationer inom Sydafrika. Nar detta skrives är LO och TCO gemensamt i

med att sig för vilka projekt som kan förmodas ge bästa resultat och med vilka organisationer inom republiken det kan vara lämpligt att Besluten fattas på basis av internationella sonderingar i samarbete med yrkesinternationaler, som har svarta och färgade medlemsorganisationer i Sydafrika. Samtidigt samarbe- tar LO och TCO med landsorganisationerna i Norden, Västtyskland, England, Hol- land samt med FFI-representanter inom ramen för en nyligen bildad arbetsgrupp till stod for de svarta arbetarna.

Bland de som LO och TCO Överväger ingår en mot

svenska bolag som har företag i Sydafrika. Om företagen visade god vilja, skulle påtagliga forbattringar av arbetsförhállandena kunna göras trots regimens och lagarnas fortryck. allt borde man kunna vänta av svenska företag att de

Foretagen bör erkänna svarta fackföreningar.

(2) Detta erkännande skall inte bara vara formellt utan innebära rätt att föra för- handlingar och sluta kollektivavtal inom företaget.

(3) Arbetsgivarna bor främja de svarta arbetarnas deltagande i facklig studie- verksamhet och vuxenutbildning samt vidtaga praktiska åtgärder för att underlätta detta (tillhandahålla Iampliga lokaler, fria transporter till och från kurserna t ex).

Arbetsgivarna bör åtaga sig att medverka till en tillfredsställande uppgrade- ring av de svarta arbetarnas yrkesskicklighet och tillhandahålla yrkesutbildning som gor det möjligt för arbetarna att bli placerade i bättre betalda kategorier.

(5) De svarta arbetarnas bör kraftigt höjas. Företagen bör ge sociala för- måner såsom sjukersättning. pensioner etc. till samtliga anställda.

Arbetsgivarna bor motverka apartheid inom företagen ( t ex inga separata toaletter, kantiner, verkstadsavdelningar for de svarta eller färgade).

En framsynt foretagspolitik i Sydafrika kan inte förbise det faktum att apartheidpoli- tiken i ar ohållbar och redan nu oförenlig med foretagens behov av en yr- kesskicklig arbetarkår i ekonomisk och social balans, utan vilken produktion och marknader aventyras.

De svenska foretagarna ar inte ansvariga för apartheidpolitikens tillkomst. Men de riskerar allt mer att bli medansvariga for dess fortbestånd.

LO och TCO klart för ifrågavarande bolag att positiva och snabba in- satser av dem i avsikt att formanskliga de svarta arbetarnas lott. Organisatio- nerna ar f n av den uppfattningen att svenska foretagare nar allt kommer omkring kanske inte schvottera den svenska och internationella oppositionen som forstockade reaktionarer på apartheidpolitikens barrikader.

Den fackliga arbetsgruppen för Sydafrika håller p å med en koordinering av liknande krav till moderföretag i en rad europeiska

LO och TCO delar uppfattningen att svenskt statligt stod skall ges till befrielserorel- ser i Afrika. Man finner att "den form som Sverige valt for att stödja befrielse- rorelserna ar tilltalande". bor okas men endast "under forutsattning att mot- tagarna visar sig kunna tillgodogora sig biståndet for de uppgivna syftena. Biståndet bor begransas till det humanitara området. Erfarenheterna har visat att denna bi- ståndsform kan ha en vasentlig betydelse i den befrielsekamp som fors i Afrika".

In document ekonomisk re (Page 144-147)