Frågan o m en statlig bojkott av all handel m e d Sydafrika var under 1960-talet före- mål for riksdagens uppmärksamhet. Vid olika tillfällen hade man att ta ställning till
sådana krav l i k s o m till förslag o m avbrytande a v diplomatiska förbindelser m e d Syd- afrika o c h e t t v i d g a t s t ö d t i l l motståndsrörelser i södra Afrika. Regeringen höll hela t i d e n fast v i d ståndpunkten a t t isolerade svenska åtgärder i n t e v a r realistiska o c h i n t e skulle företas. Ett axplock u r regeringsanföranden i riksdagen får illustre- ra "avslagslinjen", vilken också stöddes a v majoriteten i d e övriga större partierna: "Jag finner det emellertid angelaget understryka, att de statliga åtgarder, som skulle aktuali- seras i fall av anslutning till ett sanktionsbeslut i FN, noga måste skiljas från den bojkott, som många organisationer och enskilda utovar mot inköp av sydafrikanska varor. Man kan hysa full forståelse for en sådan bojkott och dela de kanslor som driver fram den utan att
ett så radikalt ingrepp i den svenska handelspolitiken som en av statsmak- terna beslutad blockad av all handel med Sydafrika skulle innebära
...
Vad vi vill uppnå ar praktiska resultat. Vi menar, att Nationerna for att realistiskt angripa detta problem måste två saker. Man måste uppratthålla det tryck av ogillande och fordomande som en nara nog enhällig varldsopinion riktar mot den sydafrikanska raspo- litiken. Men man måste dessutom, genom att upp ett alternativ till apartheid-politiken, soka skapa politiska forutsattningar i Sydafrika for en forandring i ratt riktning, d v s i riktning mot ett demokratiskt samhalle, grundat på lika rattigheter for alla medborgare
...
" Men det som har avgorande betydelse - d e t vet herr Hagberg lika val som jag - ar huru- vida Sydafrikas stora handelspartners skall vara beredda att bryta forbindelserna. Då finns det rnojlighet att påverka handelseforloppet i Sydafrika
964)
" Herr talman Det ar svensk utrikespolitisk tradition att inte vidtaga på det ut- rikespolitiska området i demonstrationssyfte. Åtskilliga har de tillfallen varit, då manskliga rattigheter tratts for nara på olika håll i varlden och då roster hojts for demonstrativa åt- garder från regeringens sida. Traditionellt visar vi emellertid, som sagt, stor i detta hanseende, en tradition som vi har all anledning att vakt o m ..."l4
965) "Man skall också komma ihåg att Sydafrika ar ekonomiskt mera osårbart an många andra
skulle en ensidig från den svenska statens sida närmast starka den nuvarande sydafrikanska regeringens sjalvrådighet och aggressivitet och skada i stallet for att gagna de fargade i deras kamp for friheten. En sådan skulle också Sveriges mojligheter att inom internationella organisationer vinna för effek- tiva motåtgarder
...
Det ar av de skal som jag nu antytt som regeringen inte ansett sig kunna en ensidig svensk aktion i den riktning som vissa opinionsgrupper i vårt land kravt.
Svenska ekonomiska intressen spelar for regeringens ställningstagande ingen roll, så mycket mer som ett bortfall av vår sydafrikahandel inte kan sagas medföra några mera betydande ekonomiska uppoffringar från vårt land
...
Jag vill understryka att vi sannerligen inte har någon anledning att dolja vår indignation over fortrycket. Frivilligbojkotten av sydafrikanska varor ar ett naturligt uttryck för denna indigna- tion..
l 5. Bör handelsförbindelserna med Sydafrika avbrytas? ing) De tillfrågades ålder
Bor avbrytas 43 37 28 19
Bor ej avbrytas 39 40 43 26
Tveksam och ej svar 18 24 29 56
Anm. På grund av avrundningar ar inte alltid kolumnsumman 100% Kalla: SI FO, 1965.
Ja - 92, Nej - 21, d v s for utr mot bojkott)"
Omkring 1 9 6 5 stod det helt klart att regering och riksdag icke amnade vidta några direkta i syfte att isolerat avbryta någon form av förbindelser med Sydafri- ka. En majoritet av det svenska folket vid denna tidpunkt "avslagslinjen".
En på sommaren 1 9 6 5 visade således att 34 % av befolk- ningen var for e t t avbrytande av handelsförbindelserna m e d Sydafrika. 3 9 % var negativa till en sådan medan 2 7 % var tveksamma (eller tillhörde kategorien "vet ej").
Av intresse ar hur installningen i bojkottfrågan skiftade beroende på de till- frågades ålder. Yngre personer tog, som framgår av tabell 5, i hogre grad stallning i sakfrågan an de I gruppen 15- 29 år avgav 81 % e t t entydigt stallningstagan- de (for eller emot avbrytandet av handelsforbindelser) medan endast 7 1 % av ål- dersgruppen 5 0 - 6 6 år hyste en egentlig inställning i sakfrågan.
I åldrarna 1 5 - 2 9 år fanns en relativ majoritet för ett avbrytande av de svenska han-
delsforbindelserna. Motståndarna till ett sådant agerande overvagde i de ovriga åldersgrupperna. Motståndet okade med ålder och allt farre var beredda a t t tillstyrka e t t avbrytande.
Enligt SIFO-undersokningen uppvisade installning i sakfrågan endast ett mycket svag samband med partisympati. Inställning i bojkottfrågan var alltså, fortfarande enligt denna undersokning, inte entydigt korrelerad med hur de tillfrågade röstade i
val.
Tabell 6. Konflikter i Sverige berör i
stater i den vasteuropeiska gruppen, 21 stater, som beror respektive konflikt)
Konflikt Totalt Konflikt Totalt Konflikt Totalt Sydafrika 4 Sydafrika 2 Cypern 5
Kongo 8 11
Sydafrika 1 Vietnam 10
Konflikt Totalt Konflikt Totalt Konflikt Totalt Vietnam 1 5 Vietnam 16 Vietnam
7 Afrika 8 Tjeckoslov. Sydafrika 2 Mellersta Sydafrika
4 dstern 17 Mellersta Östern Nig.-Biaf. Port. omr. i Afrika Rhodesia Afrika Konflikt Totalt Vietnam 14 Mellersta dstern 17 Nig.-Biaf. 12 Afrika 8 Sovi.-Kina 1 Tjeckoslov. 3
1961, 1962 och 1970 beror Sverige inte någon konflikt.
Källa: Protokoll från Generalforsamlingsdebatter 1960-1970.
talet innebar emellertid inte att man undvek att ta rasåtskillnadspoliti- ken i Sydafrika. I generalförsamlingsdebatter berörde således Sverige vid upprepade tillfallen apartheidpolitiken. Bland de västeuropeiska staterna (21
var Sverige den kanske främsta kritikern av de sydafrikanska
I tabell 6 redovisas de konflikter som regeringen tog upp i den s k generaldebat- ten i FN. Vidare anges i kolumnen "totalt" antalet västeuropeiska stater (inklusive Sverige) som respektive år gav sin syn de förtecknade konflikterna. Ett närmare
Tabell 7. 19101972
Medlems- Konsum- Forsalj- I hushåll tionsfor- nings-
(i 1000-tal) enheter kr)
Kalla: An Introduction to the Swedish Coop Group, 1972, sid.
studium av tabellen visar, att Sverige under 1960-talet var en av de få stater i den vasteuropeiska gruppen som i generaldebatten överhuvud talade om
gan.
Under 1960-talet började statsmakterna ge stöd åt offer for och motståndare mot apartheidpolitiken. Statsanslag gavs i växande utsträckning till de olika FN-fonder som tack vare bl a Sveriges aktiva medverkan kom till stånd. Fondernas medel kom och kommer i hog grad från Sverige och de övriga nordiska länderna. Vidare för- medlades särskilt från och med 1968 bistånd till de afrikanska befrielserörelserna.