2.4 Klustring
2.4.1 Begreppshierarkier
En referensbibliografisk begreppshierarki är FRBR:s tetrad – verk, uttryck, manifestation och exemplar (se tabell 1).275 De två första är abstrakta entiteter på nivå med verk, de två andra på dokumentnivå. Ett verk får en bestämd form i ett uttryck (såsom en språklig version). Uttrycket realiseras i en faktisk manifestation (såsom en upplaga), vilken består av en uppsättning exemplar.
273 Se Dahlström 2003 för en fortsatt diskussion om bibliografins och närliggande discip-liners begreppshierarkier.
274 Och där i och för sig en avsevärd osäkerhet kan uppstå huruvida en referens verkligen har en faktiskt referent (Stevens 2003: 43).
275 De engelska termerna är work, expression, manifestation och item. FRBR är utförligt deklarerad, exemplifierad och kommenterad i IFLA 1998. Viktiga kommentarer och förtyd-liganden har levererats av bland andra LeBoeuf (2001).
Ett verk kan formeras i flera uttryck, vilka kan realiseras i flera mani-festationer, vilka kan bestå av flera exemplar. Omvänt gäller dock att ett exemplar bara ingår i en manifestation, som i sin tur förkroppsligar bara ett uttryck, som slutligen är en formation av endast ett verk.276 Strindbergs verk Hemsöborna har således en mängd olika uttryck, exempelvis som roman och som drama. Romanuttrycket har kommit i flera skilda manifestationer i form av upplagor, bestående av exemplaruppsättningar. Det exemplar av Hemsö-borna ett bibliotek har i sitt bestånd är representant för en manifestation, ett uttryck och ett verk. Manifestationer och exemplar uppfattas som uniforma och statiska objekt, och variationer förläggs normalt till uttrycks- eller verk-nivån. FRBR:s modell är särskilt avpassat för att genom katalogisering bringa ordning bland bibliotekens samlingar av framför allt tryckta bokexemplar och placera in dessa i hierarkin.
Den deskriptiva bibliografins gruppering av bibliografiska entiteter utgår, också den, från den grundläggande distinktionen mellan innehållsligt verk och enskilda materiella dokumentexemplar (se tabell 1).277 Dess versionsbegrepp svarar på formnivån mot FRBR:s uttryck. Den viktiga skillnaden ligger på realiseringsnivån, där FRBR:s manifestation kan förefalla oprecist.278 Deskrip-tiv bibliografi arbetar där således med preciseringar. En edition av ett verk avser dels en sättning av t.ex. typer, plåtar eller laddningar i en optiskt läsbar data-bärare, dels den faktiska mängd exemplar som produceras med denna sättning som master. Impression avser de exemplar inom en edition som producerats vid
276 Under FRBR-modellens strikta och harmoniska yta ryms emellertid åtskilliga spänningar.
Ett exempel är när verktitlar skall fixeras. Katalogiseringstraditionen har kommit att privile-giera den första publicerade utgåvan som mötte publiken och förlänar verkstatus till just denna. Alternativa titlar, i t.ex. manuskriptversioner eller i den sista författarauktoriserade versionen, förläggs av FRBR till uttrycksnivåns titlar. Emellertid kan det betraktas som en konstruktionsmässig krumbukt att tilldela en och samma titel (dvs. på förstautgåvan) både verktitelstatus och uttryckstitelstatus, inte minst eftersom FRBR uttryckligen eftersträvar exklusiva och uttömmande hierarkier. Förstautgåvan är ett uttryck bland flera, men lyfts samtidigt upp på verknivån – den skall kort och gott förekomma på två platser samtidigt i systemet.
277 Klassifikationen nedan bygger på Bowers’ (presenterad i exempelvis Bowers 1962: kap.
11) och DuRietz’ (1999: kap. 34) framställningar.
278 Jonsson 2003: 44.
ett och samma tillfälle.279 Emission betecknar den del av en impression som publicerats och spridits vid ett tillfälle. Inom en emission kan varianter före-komma, t.ex. mellan exemplar producerade före respektive efter att ett fel upptäckts och korrigerats, vi talar då om skilda stater inom emissionen.280 En edition är således överordnad och omfattar alla impressioner, emissioner, stater och exemplar som springer ur sättningen.
Referensbibliografi (FRBR)
Deskriptiv bibliografi (Bowers)
innehåll verk Verk
form uttryck Version
Edition Impression
Emission
realisering manifestation
Stat
materialisering exemplar (item) exemplar (copy)
Tabell 1. Referensbibliografisk och materialbibliografisk begreppshierarki I I FRBR definieras de tre sista nivåerna genom hur väl och nära de avspeglar den första, dominanta verknivån, och skall pragmatiskt bidra till att klustra
279 Tanselle 1998: 29.
280 Stater är något som vanligen faller utanför bibliotekens katalogisering och bibliografiska arbete. Det skall samtidigt erkännas, att FRBR innehåller en liten brasklapp som öppnar upp för erkännandet av stater:
Changes that occur deliberately or even inadvertently in the production process that affect the copies result, strictly speaking, in a new manifestation. A mani-festation resulting from such a change may be identified as a particular “state”
or “issue” of the publication. (IFLA 1998: 22)
bibliografiska entiteter med verket som filerande princip.281 Den nivå som ligger underst, och närmast det materiella dokumentet, exemplarnivån, är där förhållandevis oprecis, åtminstone med den förhållandevis grunda arbets-definition vi i det här arbetet tilldelar dokumentbegreppet. En mer sofistikerad analys av dokumentbegreppet skulle däremot kunna förstå dokument i en mer abstrakt mening som en medialt bestämd notationsfixering som i sin tur kan förkroppsligas av ett antal väsentligen identiska exemplar. En sådan innebörd skulle snarast placera in dokumentbegreppet på FRBR:s manifestationsnivå.282 Den relativt nyligen presenterade FRBR-modellen har å ena sidan omfamnats av stora delar av bibliotekens katalogiseringsvärld, men har också stött på kritik. Det är här inte plats för en längre utvikning om eventuella svagheter med modellen, men vi kan konstatera att de framför allt består i svårigheter att dels dra tydliga gränser mellan nivåerna inte minst vad gäller materialitet,283 dels försvara föreställningen om manifestationer och exemplar som uniforma och statiska objekt och reservera variation för uttrycksnivån, dels tillämpa modellen på andra objekt än de tryckkulturella, t.ex. äldre handskrifter eller digitala dokument.284
281Relating expressions of a work indirectly by relating each expression to the work that it reali-zes is often the most efficient means of grouping related expressions. In effect, the name we give to the work serves as the name for the entire set or group of expressions that are reali-zations of the same intellectual or artistic creation […]. It is the entity defined as work, therefore, that provides us with this grouping capability. (Ibid.: 18; entitetsbeteckningarna här avkursi-verade)
282 Så t.ex. Strunck, Lund & Jepsen 1998: 12f.
283 Det är noterbart att FRBR förlägger materialitetsaspekter som ”fysiskt medium” (t.ex.
datafil, papper, mikrofiche) till manifestationsnivå. Man får alltså förmoda att det fysiska mediet inte anses signifikant för uttrycks- eller verknivå.
284 Murtomaa 1998, Jonsson 2003, Renear et al. 2003. Den senare kritiken är befogad eftersom FRBR uttryckligen deklarerar sig som medieoberoende (IFLA 1998: 1, 4). När det t.ex. gäller digitala dokument kan följande observationer anföras som problematiska för FRBR: 1. I produktionsfasen av ett digitalt dokument sammanfaller manifestation och ex-emplar, medan antalet exemplar ökar varje gång manifestationen ”konsumeras”. 2. Det kan råda väsentlig skillnad mellan olika exemplar av samma manifestation. 3. En manifestation består i digital miljö av flera diskreta, autonoma lager. 4. Ett ”exemplar” bestående av en datafil kan de facto vara en ”delmängd” av olika manifestationer av ett uttryck av ett verk.
5. Till följd av fenomen som uppmärkning respektive en åtskillnad mellan lagring och vis-ning, är varken digitala exemplar eller manifestationer fixerade utan kan ha flera framträdel-seformer beroende på de villkor och begränsningar som råder i filter och visningsverktyg.
Den andra hierarkin är mer omedelbart kopplad till faktiska dokument-producerande och –distribuerande situationer, och tjänar till att särskilja och klustra bibliografiska entiteter med avseende på deras komposition, fysik och konkreta tillkomsthistoria.
Skillnaderna mellan referensbibliografins och materialbibliografins begrepps-hierarkier måste således kopplas till de syften och sammanhang respektive är avsedd att verka för och i. För materialbibliografin har det materiella dokumentet ett unikt värde som fysiskt föremål medan det för referens-bibliografin är intressant i första hand såsom mer eller mindre tillförlitlig bärare av ett verk och dess text, i så måtto denna kan avläsas ur det aktuella dokumentets text. Den här skillnaden återkommer i den dubbla uppgift som (i synnerhet forsknings)biblioteken har och som inte sällan hamnar i skymundan i forskning och diskussion: att sörja för insamling, hantering, beskrivning, lagring, bevarande och tillgängliggörande för allmänhet och forskning av å ena sidan böcker som materiella föremål och andra sådan de immateriella verk som i representation av texter är burna av de dokument vi sammanfattar under paraplybeteckningen böcker. Tillspetsat betyder det här att biblioteken har att verka som dels ”bokmuseer”, med insamling, förtecknande, bevarande och tillgängliggörande av materiella artefakter på agendan, och dels ”informa-tionscentraler” som förmedlar abstrakta verk.285
Textbegreppet lyser med sin frånvaro i de två anförda begreppshierarkierna.
Referens- och materialbibliografiska begreppshierarkier utgör hjälpmedel att klustra dokument runt en verkprincip på ett sätt textbegreppet inte lika omedelbart är lämpat för. Den som vill försöka placera ”text” i FRBR:s hierarki, måste bestämma sig för vilken textförståelse han eller hon ansluter sig till. Med den gängse innebörden inom bibliografi av text såsom abstrakt verbal sekvens tycks det mest adekvat att lägga det på uttrycksnivå.286 Inkluderas däremot också den särskilda framträdelseform en abstrakt text får när den realiseras, tycks text hamna på manifestationsnivå. I kapitlets tidigare
285 Jfr såväl Tanselle 1977 samt DuRietz 1996 respektive 2005.
286 Så t.ex. Smiraglia 2001a: 130.
diskussion om begreppet text såsom en nivå mellan verk och dokument gjorde vi redo för DuRietz’ preciseringar av skilda textnivåer. Vi kan göra ett försök (tabell 2) att relatera de två hierarkierna ovan till dennes olika textbegrepp.
Referensbibliografi (FRBR)
Deskriptiv bibliografi
(Bowers) DuRietz
innehåll verk verk verk
form uttryck version idealtext
manifestation edition
impression
emission realisering
stat realtext
materialisering exemplar (item) exemplar (copy)
materialtext + dokument
Tabell 2. Referensbibliografisk och materialbibliografisk begreppshierarki II.