Deskriptiv bibliografi

När det gäller den deskriptiva bibliografin har vi ovan noterat hur dess detaljerade beskrivning av materiella egenskaper i dokument och editioner skall skiljas från referensbibliografins uppräknande beskrivningar av verk och editioner. I Fredson Bowers’ ofta åberopade beskrivning av den deskriptiva bibliografins väsen tydliggörs materialintresset:

[T]o examine a book by all the methods of analytical bibliography in order to arrive at a total comprehension of the maximum physical facts as a preliminary to writing these up in set terms as a definitive physical description of the book, its external appearance, and the internal evidence bearing on the details of this external appearance.¹³⁰

Den deskriptiva bibliografins viktigaste ambition, vad föreliggande arbete belangar, är att i så pass detaljerad grad redogöra för det beskrivna doku-mentet, att beskrivningen förmår framkalla ”an absent book before a reader’s eyes,” med andra ord att såsom surrogat tjänstgöra för ett annat dokument.¹³¹ Också Ranganathan betonar den bibliografiska postens ikoniska funktion som surrogat:

A detailed bibliographical description is really a substitute for a personal exami-nation of the book by a scholar who may not have access to the book itself.¹³²

Den deskriptiva bibliografin syftar samtidigt till en klassifikation av bibliografiska taxa, en klassifikation som brukas flitigt i den här avhandlingen, och som förklaras mer i detalj i sektion 2.4.1. Deskriptiv bibliografi resulterar vanligen i en ”ideal” beskrivning av ett dokument eller en edition, med vilken en användare av bibliografin kan jämföra sitt eget exemplar. Beskrivningen betecknas som s.k. ideal copy eller idealexemplar. För tryckta skrifter betecknar idealexemplar editionen, medan realexemplar är de enskilda dokument-exemplaren inom editionen. Idealexemplaret är förstås alltid en abstrakt

130 Bowers 1952: 190; mina kursiv.

131 Bowers 1962/1949: vii.

132 Ranganathan 1974: 33.

konstruktion på grundval av de realexemplar vi har att tillgå. Atkinson för-svarar konstruktionen:

Any elementary book on physics will normally contain a diagram of an atom, even though no one (yet) has ever seen one distinctly. The diagram is rather a repre-sentation of how an atom should appear on the basis of all currently available evidence. The description of an ideal copy is a similar effort to represent the cha-racteristics of an entity not itself subject to autopsy.¹³³

Distinktionen är nödvändig inom bibliografin eftersom realexemplar inom en edition inte sällan skiljer sig åt, trots en utbredd föreställning om att en editions realexemplar är identiska, både grafiskt och textuellt, en föreställning som också slår igenom i åtskillig referensbibliografi. Exempelvis är den en förutsättning för FRBR:s begreppsmodell (se 2.4.1). Bibliografier arbetar med en beskrivning av idealexemplar. Kataloger förtecknar däremot realexemplar i en särskild samling (även om katalogisering i praktiken ofta resulterar i en beskrivning som blandar idealexemplariska och realexemplariska aspekter).

Det kan anläggas en tidsaspekt på distinktionen ideal och real. Idealexemplar och idealtext försöker i en beskrivning fånga en i tid utsträckt produktion uttryckt i en idé, medan realexemplar och realtext (DuRietz’ äldre version av naturaltexttermen) är beteckningar på en frusen tidpunkt i en utvecklings-historia.¹³⁴

Den deskriptiva bibliografins beskrivningsform varierar, och kan vara såväl tabularisk, telegrammatisk, kommenterande som essäistisk. Centrala element och verktyg i beskrivningen är bibliobasen¹³⁵ (vanligen titelsidan och en transkription av delar av denna), kollationen,¹³⁶ uppgifter om foliering eller

133 Atkinson 1980: 66.

134 För vidare resonemang om idealexemplar som begrepp hänvisas till Tanselle 1980. För en svenskspråkig diskussion, se DuRietz 1999: 60ff.

135 DuRietz’ term (Ibid.: 117ff.).

136 En teknik för att beskriva tryckta böckers fysiska sammansättning, ofta baserad på en jämförelse mellan exemplar inom en edition med avseende på deras ark, lägg och blad, samt ordningen mellan dessa. Resultatet uttrycks i en särskild analytisk kollationsformel (föreslagen i Greg 1934, standardverket är Bowers 1962/1949, medan en svensk fram-ställning och terminologi ges i DuRietz 1999: 288ff.).

paginering,¹³⁷ fysisk textstruktur, omfattning samt format, en innehålls-deklaration, en beskrivning av det fysiska gränssnittet (material, skrift, färg, papper, blindpressning, kassett m.m.) samt varje annan information som kan kasta ljus över dokumentets produktionshistoria, t.ex. proveniens, datering och genetisk status.¹³⁸

❦

Deskriptiv bibliografi tillämpar kunskaper som genererats inom andra grenar av materialbibliografi, företrädesvis den analytiska. För Atkinson har likväl den deskriptiva bibliografin genom sitt syfte att åstadkomma beskrivningar ett närmare samband med referensbibliografi än med analytisk bibliografi.¹³⁹ Han sammanför referentiell och deskriptiv bibliografi under epitetet representa-tionell bibliografi, som utmärks av ett (med den Peirceanska semiotikens kategorier) symboliskt eller ikoniskt förhållande till dokument, medan analy-tisk bibliografi utgör en separat klass med ett indexikaliskt förhållande till dokument. Referensbibliografin förhåller sig sålunda ikoniskt till sitt biblio-graferade objekt på det sätt ett porträtt förhåller sig till den porträtterade.

Förbindelsen utgörs av likhet, inte kausalitet. Den analytiska bibliografins relation till dokument svarar däremot mot hur ett sjukdomssymptom förhåller sig indexikaliskt, utpekande, till sjukdomen. Förbindelsen är kausal.

Över huvud taget är den analytiska bibliografin svårbestämbar inom den materialbibliografiska sfären. Dess metodik och perspektiv begagnas av alla de övriga delgrenarna i skilda syften,¹⁴⁰ medan den samtidigt har behov av den ackumulerade kunskapen inom exempelvis historisk bibliografi för att fullfölja sin uppgift. Peckham ser rentav analytisk bibliografi som ett socialbiblio-grafiskt fält.¹⁴¹ Å andra sidan får historisk bibliografi hos exempelvis Watson

137 Foliering är den bibliografiska termen för bladnumrering (medan paginering som bekant avser sidnumrering).

138 Med genetisk status avses här exempelvis ett manuskripts kronologiska plats i tillkomst-processen av det verk manuskriptet anses manifestera.

139 Atkinson 1980: 68f.

140 Tanselle 1974: 83.

141 Peckham 1971: 131.

rollen som den ledande bibliografiska principen, där den tilldelas en så bred innebörd att den inte bara, som brukligt, avser de historiska dimensionerna inom materialbibliografin, utan också omfattar de övriga grenarna.¹⁴²