Beräkningsgrunder och omständigheter som ska beaktas vid

Jag anser att det hade varit av stort värde för den som ska tillämpa lagen att lagstiftaren i förarbetena hade gått systematiskt till väga och behandlat varje typ av skadestånd för sig eller i vart fall så tydligt som möjligt skiljt på ekonomiskt, allmänt och ideellt skadestånd. Vad jag kan se så har lagstiftaren inte gjort detta. Det är svårbegripligt att något så centralt som skadestånd har behandlats så knapphändigt i förarbetena. Uttalandena är, som jag försökt visa ovan, inte alldeles lätta att tyda.

Hur ska beräkningen egentligen gå till enligt förarbetena?

Förarbetena pekar på att ett angrepp på en företagshemlighet i regel innebär en förändring i konkurrensförhållandena och att sådana förändringar ofta är svåra att påvisa i absoluta

110 _{Prop. s. 27} 111 _{Prop. s. 26}

tal.112 _{Förarbetena anger därför vissa hjälpregler/anvisningar om dels hur en skada ska}

bestämmas, dvs. beräkningsgrunder, dels vilka omständigheter som kan tänkas spela roll vid bestämmandet av skadans omfattning. Hjälpreglerna är inte uttömmande och en domstol är fri att godta andra sätt för bestämmande av vad en näringsidkares ekonomiska skada ska omfatta och ta hänsyn till andra omständigheter som domstolen anser ger rätt till allmänt skadestånd.

Den ekonomiska skadans omfattning beräknas vanligen med utgångspunkt i den minskning av en näringsidkares vinst som angreppet gett upphov till. Lyckas inte näringsidkaren visa att angreppet lett till en sådan minskning innehåller propositionen som nämnt anvisningar i form av beräkningsgrunder och omständigheter som ska tillmätas betydelse. Vissa har karaktären av ekonomiska faktorer medan andra framstår som icke-ekonomiska. Bland de senare har en del även ideella inslag. Någon indelning eller kategorisering sker dock inte i förarbetena. Ännu minde framgår det till vilken typ av skadestånd de olika faktorerna hänför sig.

Till en början anges i propositionen att den vinst som skadevållaren har uppnått genom sitt angrepp bör kunna tillmätas betydelse. Om det är så att en skadelidande allmänt sätt befin- ner sig i underläge gentemot den som obehörigen utnyttjar hemligheten är detta enligt propositionen en omständighet som bör beaktas vid bestämmandet av skadeståndet. Som exempel anges att ett större företag utnyttjar en företagshemlighet hos ett litet företag för vilket företagshemligheten är av avgörande betydelse för konkurrenssituationen. Den vinst som det stora företaget då uppnår ska kunna påverka det skadestånd det lilla företaget tillerkänns. Detta har betydelse då det i vissa fall kan vara lättare att utreda angriparens vinst än att beräkna den angripnes uteblivna vinst. I stället för angriparens vinst kan i vissa fall uppnådd omsättning ge vägledning.113 _{Som nämnts har lagstiftaren inte angett vilken}

typ av skada som de uppräknade anvisningarna avser men uttalandena måste nog tolkas som att de syftar på allmänt skadestånd.

Den angripnes kostnader, t.ex. utvecklingskostnader är en annan grund. Ytterligare en grund som hänför sig till den angripne är vilka säkerhetsåtgärder denne har vidtagit, vilket han i sin tur kan spegla värdet av företagshemligheten för honom i konkurrenshänseende. Angriparens bevekelsegrunder för angreppet kan vara av betydelse och spegla dennes bedömning av konkurrensläget.114

Uppsåt eller grov oaktsamhet bör enligt förarbetena ge högre skadeståndsbelopp liksom angreppets varaktighet. Den angripnes allmänna intresse av att behålla hemligheten för sig själv är också av betydelse, t.ex. när skadeståndet behöver bestämmas utan några mera direkta hållpunkter för bedömningen. Som exempel anges att en konkurrent genom före- tagsspioneri får reda på och röjer att en näringsidkare förhandlar om samgående med ett annat företag. Att i ett sådant läge göra kalkyler över eventuell utebliven vinst eller liknande sägs kunna visa sig vara omöjligt.115

112 _{Prop. s. 27}

113 _{Prop. s. 26 och 49} 114 _{Prop. s. 27} 115 _{Prop. s. 50}

6

Bestämmande av skadestånd inom angränsande

områden

Skyddet för företagshemligheter står i många avseenden nära skyddet för immateriella rättighe-

ter. I likhet med immaterialrätterna bygger företagshemligheter på kunskaper, idéer och

tankar. Det finns därför viktiga likheter men också betydelsefulla skillnader mellan skyddet för dessa. Likheterna finns främst på ett mera generellt plan och hänför sig till vikten – både ur ett samhällsperspektiv och ur den enskilde näringsidkarens perspektiv – av att skydda kunskaper, idéer och tankar som är avgörande för ett företags överlevnad. Skillna- derna finns huvudsakligen på det konkreta planet och yttrar sig i att skyddet är utformat på

delvis olika sätt. En mer ingående beskrivning av likheter och olikheter är inte avsikten med

detta arbete.116 _{Syftet är att se närmare på reglerna om bestämmande av skadestånd vid}

intrång i immateriella rättigheter.

Skadeståndsbestämmelserna i FHL uppvisar också vissa likheter med motsvarande be- stämmelser inom arbetsrätten. Den mest framträdande likheten är rätten till allmänt ska-

destånd. Denna typ av skadestånd fanns inom arbetsrätten långt innan117 _{den infördes inom}

immaterialrätten och FHL. En annan likhet är jämkningsmöjligheten.118 _{FHL har också en}

speciell relation till en av arbetsrättens centrala lagar, nämligen MBL, som äger företräde framför FHL när regler i kollektivavtal berörs. Även här står skadeståndets bestämmande i fokus.

Min genomgång av nämnda regler är relativt kortfattad och koncentrerad kring lagtext och förarbeten. I slutet av kapitlet jämför jag dessa regler med de i FHL och gör en del reflek- tioner kring de olikheter/likheter som framträder.

6.1 Immaterialrätten

FHLs regler om beräkning av skadestånd har vissa likheter med motsvarande regler inom immaterialrättens område. Liksom när det gäller företagshemligheter är den skada, som det oftast är fråga om vid intrång i immateriella rättigheter, att karaktärisera som ren förmö- genhetsskada. Detta innebär att skadeståndsyrkande part ställs inför liknande svårigheter att visa skada vid intrång i immateriell rättighet som vid missbruk av företagshemlighet. Av denna anledning är det av intresse att studera reglerna för beräkning av skadestånd vid intrång i immateriell rättighet.