spårväg i reserverat utrymme
7 Sektion landsbygd
7.1.6.2.5 Bergskärning
Bedömningen av lämpliga släntlutningar bör göras av bergsakkunnig. Bergytan bör inte utföras brantare än 5:1.
Mycket höga bergskärningar (h >35,0 m) bör utformas med hylla för underhållsfordon. Skärning i berg bör behandlas utifrån vilken anslutning vägen har till berget, se Figur 7.8:
skilj på stöt- och läsida,
studera var de tåligaste respektive känsligaste partierna för vägingreppet finns, sträva efter att bevara avrundade släntanslutningar.
Vid höga och långa bergskärningar bör alternativet med tunnel övervägas. Det kan t.ex. tjäna som en utmärkt viltövergång, en så kallad naturlig ekodukt.
Figur 7.8 Utformningsförslag vid bergskärnings stöt- och läsida
7.1.6.3 Masshantering för utformning
Aktiv masshantering bör gälla, bl.a. genom att använda överskottsmassor i projektet. Då kan marken närmast vägen formges så att vägen förankras bättre i den omgivande terrängen.
Exempel på aktiv masshantering är: terrängmodellering,
bullerskyddsvallar,
flackare slänter, som i sin tur kan minska behov av räcke,
formgivning av trafikplatsernas vegetationsytor så att de inte upplevs som restytor.
7.1.7 Körfält
7.1.7.1 Körfältsbredder allmänt
Med hänsyn till spårbildning bör körfältsbredder <3,5 m undvikas på vägar med stora trafikflöden.
7.1.7.2 Stigningsfält
Angående användning av stigningsfält samt utformning av inlednings- och avslutningssträckor, se kapitel 9 Linjeföring. Stigningsfält utformas i övrigt som omkörningsfält.
7.1.7.3 Reversibla körfält
Reversibelt körfält bör endast etableras vid ombyggnad.
Om ett reversibelt körfält trafikeras av buss bör körfältsbredden vara ≥3,5 m.
7.2 Typsektioner för GCM-trafik
7.2.1 Cykelfält
Cykelfält är avsett för enkelriktad cykeltrafik och bör därför normalt anordnas på vägens båda sidor om denna separeringsform väljs.
7.2.2 GCM-bana samt GCM-väg som del av intilliggande väg
Förutsättning
Typsektioner i detta avsnitt ska ses som komplettering till någon av sektionerna för bilväg i avsnitt 7.1.
GCM-bana/-väg med högt flöde av GCM-trafikanter, bör ha bredd ≥ 3,5 – 4,0 m, varvid gående bör separeras från cykeltrafik med vit linje eller dylikt. Breddbehovet kan utredas med hjälp av dimensionerande trafiksituation, DTS, i Krav 2021:002 VGU.
Cykeldelen av GCM-väg/-bana som är ett regionalt cykelstråk avsett att öka andelen arbetspendling med cykel bör ha en bredd på minst 2,5 meter. Detta gäller dock inte nödvändigtvis i perifera lägen med låga flöden. Därtill kommer utrymme för gående (gångdelen) på minst 1,8 m.
7.2.2.1 Skyddsremsa
För underlag på skyddsremsa så innebär det att inga uppstickande föremål som kan förorsaka omkullkörning får finnas. Skyddsremsa som ej vetter mot vägbana behöver inte vara hårdgjord, utan kan vara beklädd med gräs, packat grus avsett för stödremsa eller dylikt.
7.2.2.2 Säkerhetszon
7.2.2.3 Typsektioner
GCM-trafik bör i första hand vara separerad från biltrafik genom GCM-väg som är åtskild från vägen med sidoremsa.
Vid smalare sidoremsa än de som anges i Krav 2021:001 VGU, Tabell 7.4
kompletteras separeringen med räcke. Om sidoremsa är kompletterad med räcke bör sidoremsan ändå vara så bred som det är möjligt.
Sidoremsa mellan väg och GCM-väg bör vara täckt av gräs eller annan växtlighet. Sidoremsa av grus bör undvikas.
Separering av GCM-bana med kantstöd, GCM-stöd eller räcke bör endast användas om vägen är försedd med vägbelysning.
VR >60 bör separering med kantstöd (förhöjd GCM-bana) vara kompletterat med eftergivligt räcke.
Eftergivligt räckes funktion är att hindra att cyklar kommer ut i körbanan samt att tydliggöra GCM-banan för bilförare i högre farter.
Separering med GCM-stöd bör ses som ett tillåtet men provisoriskt alternativ för att avskilja en del av befintlig väg till att bli GCM-bana. GCM-stöd bör inte användas vid nyanläggning av väg.
På GCM-bana som skiljs från körbana med kantstöd bör skyddsremsa mot körbanan vara markerad med vit 0,10 m linje eller med avvikande beläggning.
GCM-stöd bör vara försett med reflexstolpar på exempelvis var 20:e meter. Start och eventuellt avbrott i räcke, kantstöd eller GCM-stöd bör vara utformat med beaktande av skaderisk för alla trafikantgrupper.
Där det i närheten av GCM-väg/-bana förekommer stup bör detta vara försett med fallskydd om GCM-vägen/-banan inte är försedd med räcke.
7.2.3 Friliggande GCM-väg
Breddbehovet kan utredas med hjälp av dimensionerande trafiksituation, DTS, i Krav 2021:002 VGU.
Vid planering av mötesfri väg som inte är motorväg eller motortrafikkled bör Beställaren låta utreda möjligheterna att hänvisa cykeltrafiken till annan närliggande förbindelse.
Utmed mötesfri väg som inte är motorväg eller motortrafikled, kan GCM-väg utformas som sommarcykelväg vid låga GC-flöden (under 20 ÅDT
Sommarcykelväg bör vara utformad enligt följande: Bredden bör vara 2,0 – 2,5 m.
Bör ha en hårdgjord yta, men bör ej beläggas med asfalt.
Linjeföringen i plan och profil bör anpassas till befintligt landskap . Bör skyltas med ”Väg underhålls ej vintertid ”
Ej krav på belysning.
Se vidare VV Publikation 2008-76 Sommarcykelvägar.
7.2.4 Kompletterande råd för vägar på landsbygd
Se avsnitt 7.1.6 Kompletterande råd för vägar på landsbygd.
7.3 Skyddsanordningar
7.3.1 Allmänt
Skyddsanordningar används för att
mildra skadeföljderna för åkande i avkörande fordon,
hindra trafikanter från att falla nerför stup, i djupt vatten etc., hindra trafikanter från att komma in på andra körbanor och vägar,
hindra att avkörande fordon orsakar skada på anläggningar och verksamhet utanför vägen,
hindra att snö eller föremål faller ner på en underliggande väg e.d. Till skyddsanordningar räknas i detta sammanhang väg- och broräcke, gång- och cykelbroräcke, gång- och cykelbaneräcke, övergång mellan räcken, vägräckesände och krockdämpare.
Skyddsanordningar kan anpassas till vattenskydd genom att tätskiktet läggs på tillräckligt djup för att räckesståndare bör kunna nedbringas till erforderligt djup. I vissa fall kan det vara lämpligt att använda grundläggningsmetoder eller räckestyper som inte kräver nedslagning av räckesståndare, exempelvis räcken placerade på markytan enligt avsnitt 7.3.2.2.3 Räcken placerade på markytan.
Nya vägar bör i första hand utformas så att skyddsanordningar inte behövs.
Vid ombyggnad och förbättring av befintliga vägar bör farliga föremål inom vägens säkerhetszon antingen tas bort eller flyttas eller så kan skyddsanordningar användas för att öka trafiksäkerheten.
Vid uppsättning av skyddsanordningar utmed en befintlig väg bör placeringen anpassas till förhållandena på platsen.
Undvik att använda skyddsanordningar i eller i anslutning till korsningar utan utforma i första hand vägen och dess sidoområden så att skyddsanordningar inte behövs.
Notera att ett räckes baksida betraktas som oeftergivligt föremål om inte aktuellt räcke har funktion från båda sidor.
7.3.2 Placering av räcken
7.3.2.1 Allmänt
Ur underhållssynpunkt placeras räcken minst 0,25 m och helst 0,5 m från vägbanekant. Alternativt kan räcken med hög snöplogsklass användas.
I korsningar är det i vissa fall fördelaktigt att placera räcket på visst avstånd från vägbanekanten, eftersom detta dels förbättras siktförhållandena, dels minskar skadorna som orsakas av svepande lastbilssläp.
Vid uppsättning av räcke på befintlig väg kan stödremsa och slänt behöva justeras för att räcket ska fungera som avsett eller för att vägen inte ska upplevas för smal med hänsyn till vägens funktion. Om ett räcke placeras nära trafiken kan det innebära att räcket oftare blir påkört. Det innebär att placeringen av ett räcke kan påverka valet av räckestyp. Skyddsanordningar placerade i eller i anslutning till korsningar bör placeras på visst avstånd från körbana för att undvika skador av svängande fordon. Beakta att ytan fram till räcket ska vara körbart men inte innebära att grus dras in på vägbanan. För att undvika skador på räcken på grund avsvängande fordon kan räfflor, valmade plattor eller liknande användas. Se även kapitel 10 om korsningsutformning. I och i anslutning till korsningar och trafikplatser finns platser där räcken riskerar att köras på i mycket stor vinkel, vilket de inte är avsedda för. Undvik att utforma väg så att denna typ av platser bildas. Exempel på sådana platser är trafikplatser med överliggande cirkulationsplatser där räcket i innercirkeln samt utfarterna ur cirkulationsplatsen.
Undvik att placera sidoanläggning på sträcka där det krävs räcke. Om sidoanläggning placeras på sträcka med sidoräcke bör sidoanläggningen anpassas så att räckets funktion inte försämras i anslutning till sidoanläggningen. Exempelvis kan en parkeringsficka/bussficka utformas med längre utspetsning än normalt för att minska risken för att räcket körs på i stor vinkel.
Då räcke måste användas förbi busshållplats bör hänsyn tas till bussresenärernas säkerhet både vid busshållplatsen och längs vägen dit.
Ett räcke vid serviceficka bör placeras så att ett servicefordon kan köra in på serviceficka och backa in i skydd av räcke utan att behöva backa på huvudvägen. Ett räcke vid serviceficka bör placeras så att räcket har funktion förbi hela arbetsytan. Med sidoanläggning avses exempelvis bussficka, driftvändplats,
7.3.2.2 Vägräcken
7.3.2.2.1 Sidoräcken
Bredare stödremsa än 0,50 m kan behövas enligt leverantörens monteringsanvisningar. Bakom räcket bör ett plan med bredd enligt tillverkarens anvisningar, dock minst 0,3 m, finnas.
Om större sidoplacering än 0,75 m önskas bör istället vägrenens bredd ökas.
7.3.2.2.2 Räcken i mittremsa
7.3.2.2.3 Räcken placerade på markytan
7.3.2.2.4 Räcken med kapacitetsklass H2 eller högre
7.3.2.2.5 Slänträcken
Slänträcken bör endast användas i samband med ombyggnad och förbättring av befintliga vägar där befintlig släntlutning behålls.
Slänträcken bör inte användas där det är viktigt att fånga tunga fordon.
Slänträcken är avsedda att placeras 0,75 m utanför släntkrön i innerslänter med lutning 1:3 men kan användas i slänter med lutning mellan 1:2 och 1:4 under förutsättning att sidoläget ändras så att höjden över markytan bibehålls.
7.3.2.2.6 Förskjutning av räcken i sidled
7.3.2.2.7 Räcken i snäv radie
Utböjningen vid en eventuell påkörning på räcke med liten radie är normalt betydligt större än för räcke monterade på raksträcka.
Området bakom räcken i snäv radie bör vara utformat med plan yta eller med en lutning som inte är brantare än 1:6.
För att minska risken för påkörning med stor påkörningsvinkel bör ett räcke sättas upp före korsningen/anslutningen.
För att minska risken för påkörning med stor påkörningsvinkel bör räcke i radie kombineras med en utvinkling av räcket på primärvägen.
På vägar med VR80 eller högre bör räcken som används i snäva radier vara utformade med en minst 0,3 m hög navföljare eller motsvarande samt ha ett ståndaravstånd som inte överstiger 2,0 m.
Räcken placerade i radier har inte samma egenskaper som räcken monterade på raksträcka. Egenskaperna varierar mellan olika typer av räcken och vissa är mindre lämpliga än andra att använda i radier. Val av räckestyp påverkas av vilken radie som räcket ska sättas i.
Förspända räcken med radie <300m bör undvikas.
Räcken med mycket små radier (<10m) bör undvikas helt eftersom dessa kan innebär stor risk för påkörande fordon. En alternativ lösning kan vara att använda
krockdämpare.
Beakta att räcken som monteras i radier som innebär att förbockning krävs ofta tar längre tid att återställa efter påkörning pga längre leveranstider. Det påverkar även investeringskostnader och underhållskostnader.
7.3.2.3 Broräcken
Broräcket kan över rörbroar ersättas av anslutande vägräcke om nivåskillnaden mellan brons kant och underliggande markyta understiger 3,0 m och om vattendjupet vid medelvattenstånd understiger 0,50 m
Med brokant avses för rörbroar rörbrons hjässa.
7.3.2.4 Räcken i tunnlar
7.3.3 Räckeslängd
7.3.3.1 Allmänt
Med utsträckt hinder i sidled från väg avses exempelvis brant slänt, sjö eller rörbro. Räcken för gång- och cykeltrafikanter bör ha en längd som innebär att cyklister inte kör på det föremål som räcket är avsett att skydda.
Öppningar i mitträcke bör göras så korta som möjligt. Räcken vid öppningar i mittremsa bör förskjutas i sidled så att möjligheten att köra igenom av misstag minimeras.
Beakta att krav på räckeslängd kan påverka utformning och placering av korsningar, trafikplatser, sidoanläggningar, broar mm.