• No results found

Motståndsförmåga mot snöplogning

In document VGU RÅD (Page 63-69)

deformationsmöjligheter

7.3.4.5 Motståndsförmåga mot snöplogning

I snörika trakter, i första hand inom region Norr och Mitt samt S-län, bör ett räckes tålighet mot snöplogning inte understiga klass 3 där avståndet mellan körbanekant och räckets trafiksida understiger 1,0 m.

Räcken som uppfyller höga krav på tålighet mot snöplogning kan även förväntas ha bättre motståndskraft mot mindre räckeskollisioner.

7.3.4.6 Höjd

7.3.4.6.1 Allmänt

På bro över enskild väg med liten trafikmängd får skyddsnätet slopas. Med upphöjd konstruktion avses exempelvis bro eller stödmur.

7.3.4.6.2 Fallskydd och skyddsräcke

Beställaren kan ange att fallskydd ska förses med nät. Nätet bör i detta fall ha en maximal maskvidd på 50 mm. Beställaren kan också välja bort fallskydd på vägar i landsbygd vid ÅDT < 1000 fordon om hindret ligger utanför säkerhetszonen.

7.3.4.6.3 Gång-, cykel och mopedbaneräcke

Ett räcke för gåendes säkerhet uppnås med en eller två mellanföljare där lägsta mellanföljaren placeras högst 0,30 m över omgivande mark.

Alternativ utformning är att räcke monteras på exempelvis ett mittkantstöd så att en upphöjd kant skapas. Kanten bildar då ett naturligt ledstråk och en möjlighet att upptäcka räcket med käppen om en person går rakt mot räcket.

Tillskapas inte möjligheten att upptäcka räcket i tid kan detta orsaka olyckor, exempelvis genom att en person hamnar med teknikkäppen ute i cykelbanan eller att en bil eller buss kör på teknikkäppen som då kan gå av.

Vid stup mer än 1,50 m från GCM-banans kant nedanför en slänt flackare än 1:2 kan ett fallskydd placerat vid stupet ersätta kravet på räckeshöjd.

7.3.4.6.4 Vägräcke

7.3.4.6.4.1 På bank samt vid stup eller djupt vatten

7.3.4.6.4.2 I skiljeremsa mellan gång-/cykelbana och vägbana

Räcke mellan vägbana och gång-/cykelbana kan vara högt eller lågt beroende på avsikten med räcket.

Räcke som är placerat i en smal skiljeremsa mellan en vägbana och en gång-/cykelbana bör minst ha höjden 1,10 m över gång-gång-/cykelbanan.

När räcket placeras på förhöjd gång-/cykelbana kan höjden hos räckets

fordonsåterhållande delar, t. ex. navföljare, styras av avstånd till kantstöd, se avsnitt 7.3.4.6.4.4 I kombination med .

7.3.4.6.4.3 I mittremsa på mötesfri landsväg

Beställaren kan besluta att ett mitträckes höjd över vägbanan exklusive eventuella tillsatser inte får överstiga 0,80 m.

7.3.4.6.4.4 I kombination med kantstöd

Räcke bör inte kombineras med kantstöd.

Räcke i kombination med kantstöd bör endast användas vid VR ≤80. Undantag kan gälla vid exempelvis vattenskyddsområde. Undantag gäller även för broar (dvs. kantbalkar).

Ur underhållssynpunkt är placering av räcket invid kantstöden att föredra med hänsyn till risk för plogskador på kantstöden.

Kantstödens kant bör vara fasad.

Vid placering av räcke mellan 0,05 och 0,50 m från kantstödens framkant bör räckets höjd mätas från vägbanan.

Vid placering av räcke ≥ 0,50 m bakom kantstöds framkant bör räckets höjd mätas från den förhöjda ytan enligt Figur 7.9.

Figur 7.9 Räcke ≥ 0,5 m bakom kantstöd.

7.3.4.6.5 Broräcke

Med broräcke avses även räcke med motsvarande egenskaper placerat på stödmur.

7.3.4.6.6 Gång- och cykelbroräcke

7.3.4.7 Täthet

7.3.4.7.1 Allmänt

Om ett broräcke inte uppfyller krav på täthet kan det förses med mellanföljare, skyddsnät, spjälgrind eller stänkskydd.

Skyddsnät kan även erfordras inom övriga områden där det finns risk för personskador orsakade av nedfallande föremål. Exempel på sådana områden är campingplatser, parkeringar och rekreationsområden.

7.3.4.7.2 Räcken utan räckesfyllnad

7.3.4.7.3 Räcken med räckesfyllnad

Med räckesfyllnad avses exempelvis skyddsnät, spjälgrind eller stänkskydd. Öppningsmått definieras som mått Ds enligt {SIS-CEN/TR 16949:2016}. Med öppningar med öppningsmått i intervallet 110 – 230 mm avses öppningar i räckesfyllnad, öppningar mellan räckesfyllnad och övriga räckesdelar samt mellan räckesfyllnad och underlag.

7.3.4.8 Släthet

7.3.4.9 Skydd mot underglidning

Ett räcke som är utformad med helt slät sida mot trafiken och uppåt samt är fri från utskjutande delar och skarpa kanter, exempelvis räcken utan ståndare, godtas som skydd mot underglidning/skydd av räckesståndare.

7.3.5 Räckesavslutningar

7.3.5.1 Allmänt

Räckets utböjning vid påkörning av utvinklat räcke är normalt större än för ett räcke monterat på raksträcka.

Området bakom utvinklade räcken bör vara fritt från oeftergivliga hinder minst inom räckets arbetsbredd multiplicerad med 2.

Vid enkelriktad väg eller om mitträcke med tillräcklig kapacitet finns kan ett sidoräcke avslutas i kurva.

Vägräcke bör inte påbörjas eller avslutas i ytterkurva med radie understigande 1,5 gånger minsta godtagbara horisontalradie för vägens referenshastighet, se avsnitt 9.1.6.2.2 Horisontalkurva.

7.3.5.2 Vägräckesavslutning i lågfartsmiljö

Förutsättning

Råden är kopplade till krav i Krav 2021:001 VGU, 5 Gemensamma krav.

Räckesavslutning i stadsmiljö med VR ≤40 bör:  fungera som förankring av räcke,  inte vara penetrerande,

Räckesavslutningar i trafikmiljöer med blandade trafikantkategorier bör inte utgöra en fara för oskyddade trafikanter med t.ex. snubbelrisk eller utstickande, vassa kanter eller vara svåra att upptäcka.

Ett gång- och cykelbaneräcke bör avslutas så att säkerheten för gång- och cykeltrafikanter beaktas.

7.3.5.3 Vägräckesavslutning med stor utvinkling

Stor utvinkling kan även utformas med stor radie och utformas då enligt samma principer och längder som framgår i Krav 2021:001 VGU, Tabell 7.10.

Räckesavslutning med stor utvinkling bör inte utföras i slänt brantare än 1:3 eftersom risken är stor att fordon kör eller flyger över räckesavslutningen. Vid förbättring av befintlig väg där slänten är brantare än 1:3 behöver släntlutningen justeras så att det går att använda stor utvinkling eller så måste annan typ av räckesavslutning väljas. Räckesavslutning med stor utvinkling bör anpassas så att den avslutas i lämplig ytterslänt. Det innebär att längden på räckesavslutning med stor utvinkling kan variera i längd beroende på platsens förutsättningar, såsom dikesdjup, släntlutning och yttersläntens utformning och läge. Räcke får inte avslutas i dikesbotten.

7.3.5.4 Vägräckesavslutning

7.3.5.5 Neddoppad vägräckesavslutning

Neddoppad vägräckesavslutning med propellervridning av navföljare, eller

motsvarande, bör vara utformad med vridningen i rikning så att fordon som kör upp med ett hjul på änden förs tillbaka till ursprunglig del av vägbana.

7.3.5.6 Energiupptagande vägräckesavslutning

7.3.5.6.1 Allmänt

Under och bakom en energiupptagande vägräckesände bör ett plan med bredd motsvarande utböjningsklassen Dd/2 och en längd motsvarande vägräckesändens längd finnas.

7.3.5.6.2 Skaderiskklass

7.3.5.6.3 Hastighetsklass

Energiupptagande vägräckesändar används för att öka säkerheten vid påkörning för åkande i lättare fordon, främst personbilar. Till skillnad mot vägräcken saknas klasser för tyngre fordon. Energiupptagande vägräckesändar som uppfyller krav för hög hastighetsklass har dock viss förmåga att minska hastigheten hos påkörande tyngre fordon.

Vid stora trafikmängder och hög andel tung trafik bör högre hastighetsklass övervägas.

7.3.5.6.4 Utböjningsklass

Vid placering av energiupptagande vägräckesände vid sidan av vägen är i första hand deformationerna på trafiksidan (Da) dimensionerande.

Vid placering i mittremsa, rampnos eller vid GCM-bana bör hänsyn även tas till deformationerna på baksidan (Dd).

7.3.5.6.5 Fordonsrörelseklass

7.3.5.6.6 Energiupptagande vägräckesände i mittremsa

7.3.6 Förankring av räcken

Förspända räcken, t.ex. stållineräcken, bör förses med mellanförankringar med lämpligt avstånd, se även leverantörens anvisningar.

Avståndet mellan förankringar vid förspända räcken bör inte överstiga 3 km.

Ett räcke med högre kapacitetsklass får utgöra förankring av ett anslutande räcke med lägre kapacitetsklass. Detta gäller dock inte för förspända räcken, t.ex. stållineräcken. Krockdämpare godtas som förankring av icke förspänt vägräcke i kapacitetsklass N1 och N2 enligt {SS-EN 1317-2} om krockdämparen kan överföra dimensionerande krafter till grundläggning.

7.3.7 Krockdämpare

7.3.7.1 Allmänt

Under och bakom en krockdämpare bör ett plan med bredd motsvarande

utböjningsklassen Dd/2 och en längd motsvarande krockdämparens längd finnas. Om en krockdämpare måste monteras på ytor avgränsade med kantstöd eller på ytor som av annan anledning är upphöjda över angränsande vägyta bör samråd ske med leverantören.

Vid placering av en krockdämpare på i sidled lutande underlag eller där underlaget har olika höjd på olika sidor av konstruktionen bör samråd ske med leverantören.

7.3.7.2 Skaderiskklass

7.3.7.3 Hastighetsklass

Krockdämpare används för att öka säkerheten vid påkörning för åkande i lättare fordon, främst personbilar. Till skillnad mot vägräcken saknas klasser för tyngre fordon. Krockdämpare som uppfyller krav för hög hastighetsklass har dock viss förmåga att minska hastigheten hos påkörande tyngre fordon.

Vid stora trafikmängder och hög andel tung trafik bör högre hastighetsklass övervägas.

7.3.7.4 Utböjningsklass

7.3.7.5 Fordonsrörelseklass

7.3.8 Övergångar

7.3.8.1 Allmänt

Övergång mellan räcken med olika egenskaper bör endast göras på raksträcka eller i kurva med stor radie.

Övergång mellan räcken med olika egenskaper bör inte placeras nära räckesavslutning eller räcke i snäv radie.

Principerna enligt Figur 7.10 bör användas vid övergång mellan räcken med olika egenskaper.

Figur 7.10 Räckesövergång, princip

Om vägen är enkelriktad eller är försedd med räcke i mittremsa godtas att övergång från ett styvare till ett mjukare sidoräcke betraktat i trafikens riktning utförs utan särskild övergång.

En särskild övergång erfordras inte mellan räcken som är av samma konstruktionstyp och verkningssätt om skillnaden i arbetsbredd bestämd vid samma kapacitetsklass inte överstiger en klass enligt {SS EN 1317-2}.

Räcken med samma funktionssätt, kapacitetsklass, likartade deformationsegenskaper samt med likadana navföljare får sammankopplas i varandra utan särskild övergång eller kopplingselement om skillnaden i dynamisk utböjning vid krockprov TB11, enligt {SS-EN1317-2 tabell 1} för anslutande räcken, inte överstiger 0,30 m.

7.3.8.2 Egenskaper

7.3.8.2.1 Allmänt

7.3.8.2.2 Kapacitetsklass

7.3.8.2.3 Arbetsbredd

7.3.8.2.4 Fordonsinträngning

7.3.8.2.5 Skaderiskklass

7.3.8.2.6 Höjd

7.3.8.3 Räckesövergång enligt SS-ENV 1317-4

7.3.8.4 Räckesövergång utformad med utjämnad dynamisk

In document VGU RÅD (Page 63-69)