Beskattning av blyfri bensin och diesel (debatt)

President. − Nästa punkt är ett betänkande av Olle Schmidt, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/96/EG när det gäller anpassning av särskilda skatteregler för dieselbrännolja som yrkesmässigt används som motorbränsle och samordning av beskattningen av blyfri bensin och dieselbrännolja som används som motorbränsle (KOM(2007)0052 – C6-0109/2007 – 2007/0023(CNS)) (A6-0030/2008).

László Kovács, ledamot av kommissionen . − (EN) Herr talman! Jag uppskattar stort stödet för kommissionens förslag från utskottet för ekonomi och valutafrågor, och särskilt föredraganden Olle Schmidts ansträngningar för att nå en kompromiss.

Kommissionens förslag lades som ni vet fram i mars 2007. Vårt mål var att få till stånd en höjning och en tillnärmning av minimiskattesatserna för punktskatt på diesel och blyfri bensin för att bibehålla de reala miniminivåerna och åstadkomma en tillnärmning av de nationella skattesatserna för att avsevärt begränsa den så kallade bränsleturismen.

En begränsning av bränsleturismen skulle inte bara innebära att den inre marknaden för transportörer fungerade som den skulle, utan även att de extra kilometrarna och följaktligen de extra utsläppen av växthusgaser, som skadar miljön, begränsades.

Jag vill framhålla att många medlemsstater under förhandlingarna i rådet har betonat de positiva miljöeffekterna av kommissionens förslag, särskilt med avseende på klimatförändringen, den globala uppvärmningen och den inre marknadens funktion.

Jag uppskattar varmt den positiva inställningen till kommissionens förslag i Olle Schmidts betänkande och föredragandens insatser för att finna en kompromisslösning som kan godtas av alla. Kommissionen kan emellertid inte godta de flesta ändringsförslagen i betänkandet. Låt mig förklara närmare.

Kommissionen motsätter sig alla förslag som skulle undergräva möjligheterna att finna en långsiktig lösning på problemen med bränsleturism – som skadar miljön – och snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

När det gäller de övergångsperioder vi föreslår har vi utgått från principen om likabehandling av de gamla och de nya medlemsstaterna, och vi ser därför vår hållning som välbalanserad. Kommissionen inser dock att detta är en politisk fråga som måste diskuteras ytterligare i rådet.

Jag vill också förklara att vi i förslaget tar hänsyn till EU:s konkurrenskraft genom att föreslå blygsamma höjningar av skattesatsen. Resultatet blir helt enkelt att de reala minimiskattenivåerna bibehålls genom att höjningen motsvarar den förväntade inflationen fram till 2017. Kommissionen anser att den i sitt förslag tar hänsyn till alla relevanta faktorer. Den ser det inte som lämpligt att godkänna en mindre ambitiös eller en mer långtgående plan för att höja minimiskattenivåerna, såsom föreslås i ändringsförslagen 18 och 25.

Vad beträffar ändringsförslagen 4 och 10 om en ny definition av diesel för yrkesmässig användning för motorfordon på minst 3,5 ton, vill jag klargöra att detta inte ingick i det ursprungliga förslaget. Det är emellertid en av de viktigaste diskussionspunkterna i rådet och kommissionen kommer att följa debatten med parlamentets åsikt i åtanke.

Kommissionen kan i princip godta ändringsförslagen 7 och 27, som stöder målet att minska koldioxidutsläppen. Man bör dock minnas att det i enlighet med subsidiaritetsprincipen är upp till varje medlemsstat att avgöra hur man vill fördela sina skatteintäkter.

Sammanfattningsvis hoppas jag verkligen att parlamentet kan stödja kommissionens förslag och därmed sända ett positivt budskap till rådet om att ge respons på farhågorna i de medlemsstater som har problem med bränsleturism och samtidigt nå miljömålen.

Olle Schmidt, föredragande . − Herr talman, herr kommissionär! Att skatter på EU-nivå är ett känsligt ämne visar arbetet med detta betänkande. Nu trodde jag att den breda förståelsen för att vi måste göra något radikalt för att klara klimatkraven skulle göra det lättare att få gehör för riktigt skarpa förslag. Riktigt så blev det inte.

Visst kan jag förstå kollega Rühles kritik mot ambitionsnivån, men samtidigt handlar ju arbetet i vårt parlament om att hitta rimliga kompromisser, vilket också kommissionären var inne på, som ska kunna genomföras i hela vår union. Här har jag fått böja mig för argument både vad gäller omfattningen av skattehöjningar och genomförandetiden.

Ett utmärkt samarbete med kollegerna Becsey och Rosati fick mig att inse att om vi överhuvudtaget skulle kunna få igenom ett betänkande, så fick jag anpassa nivån utan att syftet med mina ursprungliga förslag gick helt om intet. Kommissionens förslag ratades i sin helhet. Jag vann inte allt, men jag förlorade heller inte allt. Att navigera mellan grynnorna Luxemburg och De gröna har inte varit helt enkelt.

Utsläppen från transporter ökar avsevärt. Det måste vi göra någonting åt. Att EU:s medlemsländer konkurrerar med olika nivåer på dieselskatter är därför vare sig rimligt eller riktigt, som kommissionären mycket riktigt påpekar. Ingen kan tycka att det är bra

för den inre marknaden att gigantiska lastbilar åker långa omvägar för att tanka billig diesel, i bland annat Luxemburg. Den s.k. tankturismen är både dålig för miljön och snedvrider konkurrensen. Dessutom leder den till uteblivna skatteintäkter. Därtill finns det inga skäl till att ha skilda skatter på blyfri bensin och diesel.

Så här blev kompromissen, som fick ett närmast enhälligt stöd i utskottet. Minimiskatterna på diesel höjs långsammare än vad kommissionen föreslår, från nuvarande 302 euro per 1 000 liter till samma nivå som skatten för blyfri bensin, 359 euro per 1 000 liter till år 2015. Kommissionen ville se en höjning redan 2012.

Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien och Rumänien ska få tid på sig till 1 januari 2016 att införa den högre minimiskatten. Kommissionen vill höja minimiskatten till 380 euro per 1 000 liter till 2014. För att undvika en ytterligare snedvridning av konkurrensen anser utskottet att de länder som har skattesatser på mer än 400 euro per 1 000 liter på diesel respektive 500 euro per 1 000 liter på blyfri bensin inte ska höja sina skattesatser på dessa före år 2015.

Herr talman och herr kommissionär! Detta är givetvis en mycket känslig fråga bland annat med tanke på subsidiaritet. Dock är detta en möjlig väg för att komma fram till en ökande konvergens av skattenivåerna. Samtidigt vet vi att nödvändiga miljökrav kommer att vägas in i framtida bedömningar av användningen av ekonomiska styrmedel.

Till dem som inte tycker att jag är tillräckligt tuff i mina krav och att jag har tullat på ambitionsnivån vill jag säga: Sakmässigt håller jag med er. Vi borde ha kunnat enas om högre nivåer och kortare genomförandeperioder, som kommissionen och kommissionären var inne på, men EU i dag är inte samma EU som för bara fem år sedan – lyckligtvis, skulle jag vilja tillägga.

De ekonomiska förutsättningarna för att harmonisera skatter är inte desamma som förr.

Ska vi kunna angripa gränsöverskridande utsläpp måste vi finna rimliga kompromisser som alla kan leva med. Det måste vi alla inse.

Dessutom vill jag tillägga att flera av de gamla medlemsländerna förtjänar att kritiseras, eftersom de inte följt tidigare fattade beslut om skattehöjningar. Köpkraften och inflationsbedömningar har också växt in i utskottets slutsatser.

Oljepriset slår i dag nya rekord. Senast jag hörde på nyheterna var det närmare 110 dollar fatet.

Nu finns en bred enighet om en successiv skattekonvergens, vilket jag också hoppas att herr kommissionär ser – i varje fall i utskottet – och jag hoppas på kollegernas och kammarens stöd i morgon, ett brett stöd, så att vi får ett betänkande som vi kan arbeta vidare med.

Zsolt László Becsey, för PPE-DE-gruppen. – (HU) Tack, herr talman. Jag vill gratulera föredraganden Olle Schmidt till hans utmärkta arbete. Jag anser att vi i dag står inför ett genombrott, eftersom vi har lyckats nå en gemensam ståndpunkt i parlamentet, grundad på ett brett samförstånd. Jag anser att det är viktigt att här i plenum hålla fast vid den gemensamma åsikt vi kom fram till i vårt utskott. Det är en framgång eftersom vi lyckats fastställa en lägsta och en högsta punktskattesats för att uppfylla antiinflationsmålen men frångått tanken på att avskaffa förordningen i sin helhet. Det är bättre att ha en åsikt än att inte ha någon, för då skulle vi bara ha kommissionens förslag framför oss. Det är en framgång eftersom alla offrar något. Länder med höga skattesatser är beredda att frysa

dagens höga skatter för att åstadkomma en tillnärmning, medan länder med låga skattesatser är beredda att godta en viss höjning i förhållande till den gällande lagstiftningen om diesel.

Den största uppoffringen görs i det här avseendet av de nya medlemsstaterna i Östersjöområdet och på Balkan, eftersom priserna och inkomsterna i de länderna är lägre och de har antagit en enorm utmaning i fråga om inflation och konkurrenskraft, och även på det sociala området, särskilt nu inför införandet av euron. Det är en framgång därför att det skulle sätta stopp för parlamentets uppvisning i selektiv tolkning, dess

”cherry-picking”. I slutet av 2015 skulle alla ligga inom det föreslagna bandet, och det skulle inte längre finnas en lång rad oförklarliga individuella undantag. På så sätt kan vi öka tyngden i EU:s lagstiftning. Jag anser att det är viktigt med disciplin, och vi vill därför be kommissionen att 2010 lägga fram en delrapport om efterlevnaden, för att kontrollera om någon anpassning har åstadkommits eller om det bara är hyckleri. Det är en framgång därför att rådet får se att det finns ett sätt att nå den önskade konvergensen, samtidigt som kommissionen kommer att ta till sig parlamentets filosofi med minimi- och maximiskattesatser, med det främsta målet att begränsa inflationen, inte att framkalla den.

Kommissionen kan reflektera kring detta även i framtiden, när man lägger fram sitt planerade förslag om punktskatter. Tack för er uppmärksamhet.

Dariusz Rosati, för PSE-gruppen. – (PL) Herr talman! Syftet med kommissionens förslag om beskattning av blyfri bensin och dieselbränsle är att begränsa den överdrivna bränsleanvändningen på transportområdet och därmed minska miljöföroreningen.

Kommissionen hoppas dessutom att förslaget kommer att bidra till att minska skillnaderna mellan de punktskattesatser som tillämpas av enskilda medlemsstater och därmed till att skapa mer rättvisa konkurrensvillkor på den inre marknaden. Detta är generellt sett angelägna syften som förtjänar stöd. Samtidigt innehåller dock kommissionens förslag lösningar som kan få negativa konsekvenser för medlemsstaternas ekonomier. Det handlar om ytterligare kostnadsökningar för bränsle och ökad inflation, högre kostnader och försämrad konkurrenskraft för europeiska företag och försämrad köpkraft för hushållen.

Dessa konsekvenser kan bli särskilt märkbara när oljepriserna på världsmarknaderna är exceptionellt höga, vilket är fallet för närvarande. Dessutom innebär kommissionens förslag att den största bördan i fråga om anpassning till de nya skattesatserna skulle falla på EU:s minst utvecklade medlemsstater, vilket är ett stort bekymmer. Det är anledningen till ändringsförslagen i Olle Schmidts betänkande, som syftar till att minimera de negativa effekterna utan att undergräva huvudsyftena med kommissionens förslag.

Inom ramen för den kompromiss som nåtts mellan de största grupperna kräver vi att tre huvudsakliga ändringar görs i kommissionens ursprungliga förslag. För det första föreslår vi att de minimisatser för punktskatten på bränsle som satts som mål sänks från 380 euro per 1 000 liter till 359 euro per 1 000 liter. För det andra föreslår vi en förlängning med två år av övergångsperioden för införandet av de nya skattesatserna i de nya medlemsstaterna, så att den löper till 2016. För det tredje föreslår vi att det införs en skyldighet för de medlemsstater som i dag tillämpar de högsta punktskattesatserna på bränsle att inte höja dem före 2015, så att tillnärmningen av punktskattesatserna underlättas.

Jag vill understryka att det inte var någon enkel uppgift att nå en kompromiss. Det krävdes eftergifter och uppbådande av god vilja från alla som deltog i diskussionerna inom utskottet för ekonomi och valutafrågor. Jag vill passa på att tacka Olle Schmidt för hans hårda arbete med denna kompromiss och gratulera honom till det lyckosamma resultatet. Det är klart att kompromissen inte helt och hållet tillfredsställer alla berörda parter, men den utgör

definitivt ett försök att jämka samman en rad målsättningar och åsikter. Den är också ett steg framåt på vägen mot att minska skillnaderna i punktskattesatserna inom EU. Jag vill be parlamentets ledamöter att stödja kompromissen och anta Schmidtbetänkandet.

Dariusz Maciej Grabowski, för UEN-gruppen . – (PL) Herr talman! EU:s ordförande och kommissionsledamöterna brukar inleda sina inlägg med förklaringar om skydd och stöd för ekonomisk frihet, konkurrensfrihet och små och medelstora företag. När man går över från förklaringar till detaljer brukar det dock handla om betänkanden som det vi debatterar i dag.

I betänkandet föreslås införande av en gemensam punktskattesats i alla medlemsstater och tillnärmning av priser, med förevändningen att allt ska bli mer okomplicerat, enklare och rättvisare. Detta sker mot bakgrund av ett antagande som på förhand ses som riktigt, nämligen att den bästa lösningen för EU:s medlemsstater är ett gemensamt skattesystem, ett gemensamt monetärt system, ett gemensamt system för certifiering och saluföring, ett gemensamt system för lagstadgade produktionsbegränsningar och så vidare.

Enligt förslaget finns det inga skillnader i bränsleförsörjningskostnader inom EU, oavsett avståndet från försörjningskällan och oavsett arbetskostnader. Allt detta är helt fel. Jag skulle vilja fråga vad ekonomisk frihet och konkurrensfrihet i EU egentligen innebär. Borde vi inte i stället tala om ekonomiskt tvång och förtryck? Är inte ett gemensamt bränslepris som eliminerar all konkurrens den idealiska lösningen för multinationella bränslebolag, till förfång för konsumenter och småföretag? Är det inte så att ett gemensamt bränslepris gynnar högt utvecklade länder framför de mindre utvecklade? Slutligen, om EU antar det aktuella betänkandet och åstadkommer en tillnärmning av bränslepriserna, under stridsropet att företag och länder ska befrias, kommer det inte i själva verket att innebära att de fjättras på nytt genom beskattning? Och ännu värre, kommer det inte samtidigt att driva dem mot fattigdom på bara fötter? Vi kommer att rösta mot betänkandet.

Cornelis Visser (PPE-DE). - (NL) Herr talman! Det här är första gången jag talar i plenum.

Jag hoppas här kunna företräda de nederländska medborgarnas intressen i EU, både nu och i framtiden.

Olle Schmidts utarbetande av detta grundliga betänkande föregicks av omfattande förhandlingar. Det gläder mig att föredraganden och de övriga grupperna till sist nått denna kompromiss. Syftet med kommissionens förslag är att stegvis höja punktskattesatserna och därmed minska skillnaderna mellan medlemsstaterna.

Miljöargumentet spelar en viss roll, men jag menar att de ökade bränslepriserna redan i sig är en tillräckligt motiverande faktor. Kommissionen anför dessutom snedvridning av konkurrensen som ett argument för att höja minimisatserna för punktskatt på diesel för yrkesmässig användning. Det förvånar mig att bränsleturism anförs som ett argument för att höja minimipunktskatten på diesel för yrkesmässig användning, eftersom detta argument är oerhört kraftigt. Bränsleturism är en marginell företeelse inom transportnäringen, som inte i någon större utsträckning påverkar konkurrensläget eller den inre marknadens funktion.

Kommissionen föreslår en kraftig höjning av minimiskattesatsen till 380 euro per 1 000 liter. Jag anser att en sådan ökning i kombination med de redan extremt höga bränslepriserna kommer att få alltför stora effekter för konsumentens plånbok och för inflationen.

Europaparlamentets utskott bestämde sig för en höjning till 359 euro per 1 000 liter till den 1 januari 2015. Nederländerna ligger redan över detta mål.

Sedan är det en sak till. Transportsektorn klagar med rätta på att den ständigt stigande punktskatten kraftigt driver upp bränslepriserna. Kommissionens förslag om tillnärmning av punktskatten på diesel har ingen övre gräns. Det skulle alltså fortfarande finnas skillnader.

Parlamentet anser att medlemsstaterna måste frysa punktskattesatsen för diesel på 400 euro per 1 000 liter fram till den 1 januari 2015.

Till sist hoppas jag att finansministrarna när de fattar sitt beslut kommer att prioritera konsumentintresset med avseende på köpkraft och inflationsbegränsning.

Elisa Ferreira (PSE). – (PT) Herr talman, herr kommissionsledamot! Detta betänkande gäller en mycket känslig fråga inom EU:s ekonomiska politik, nämligen beskattning. Det handlar om särskilda skatter på bensin och dieselbrännolja som används vid yrkesmässig transport. Dessa skatter är en viktig källa till skatteintäkter för många medlemsstater.

Eftersom det saknas hållbara alternativ när det gäller bränsle för fordonsparken för yrkesmässig godstransport är bränslepriserna en strategisk faktor för många länders konkurrenskraft.

Det står fullständigt klart att medlemsstaterna är fria att införa särskilda konsumtionsskatter.

Eftersom dessa skatter direkt påverkar priserna på de varor som säljs får dock alltför stora skillnader direkta konsekvenser för den inre marknadens funktion. Som redan sagts leder de också till rörelser över gränserna och miljökonsekvenser till följd av dessa rörelser.

Den kompromiss som nåtts i utskottet för ekonomi och valutafrågor är i sanning en kompromiss, och jag vill i det avseendet lovorda det arbete som utförts av alla skuggföredragandena, och särskilt huvudföredraganden Olle Schmidt. Jag kan inte bortse från att vissa skulle vilja att miniminivån tydligare återspeglade våra farhågor på miljöområdet. Personligen anser jag dock inte att det, med tanke på dagens oljeprisnivå, är nödvändigt att förstärka ett budskap av det slaget med hjälp av beskattning. Man har därför valt att föra beskattningens minimi- och maximinivåer närmare varandra, så att konkurrenssnedvridningen till följd av beskattning kan minska. Somliga anser att man i det sammanhanget delvis offrat miljöhänsynen. En stor insats har gjorts, och vi hoppas att kommissionen och rådet kommer att erkänna detta och att det kommer att möjliggöra ytterligare framsteg i fråga om beskattning i EU.

Astrid Lulling (PPE-DE). – (FR) Herr talman! Om Piia-Noora Kauppi inte kommer får jag använda hennes två minuter, eftersom hon är värd för en viktig middagsdebatt.

Betänkandet av vår liberale kollega Olle Schmidt innebär en ny konfrontation mellan parlamentet och kommissionen, som har föreslagit en oförsvarlig höjning av de indirekta skatterna. Förslaget lades fram av en kommissionsledamot som enligt min mening fullständigt har förlorat kontakten med den ekonomiska verkligheten. László Kovács föreslår en kraftig höjning av minimiskattesatserna för blyfri bensin och dieselbrännolja.

Med tanke på den rekordhöga inflationen, som är ett stort bekymmer för Europeiska centralbanken, och den lågkonjunktur vi nu upplever, anser jag att detta är helt fel tidpunkt att höja punktskattesatsen för dieselbrännolja och eldningsolja.

Personligen måste jag säga att jag helt enkelt skulle ha avvisat detta andefattiga förslag från kommissionen, men eftersom majoritetsläget är som det är i parlamentet kunde jag inte göra det. Jag stöder den kompromiss som nåtts av parlamentets största politiska grupper, eftersom jag anser att den är ett sätt att begränsa skadan.

Den gradvisa höjningen av minimiskattesatserna för diesel till 359 euro per 1 000 liter till 2015 och frysningen av minimiskattesatserna på samma nivå för blyfri bensin i enlighet

med kompromissen ligger klart under de nivåer som kommissionen föreslagit.

Kommissionen föreslog faktiskt 380 euro för både diesel och blyfri bensin till 2014.

Föredraganden ville gå ännu längre i sitt betänkande och eftersträvade miniminivåer på 400 euro. Jag välkomnar kompromissviljan hos vår föredragande, som sänkte skattesatserna under diskussionerna om betänkandet i utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Den verkliga substansen i detta betänkande finns enligt min mening i ändringsförslag 19.

Här kräver vi att de medlemsstater som i dag tillämpar orimliga punktskatter på över 400 euro per 1 000 liter diesel och 500 euro per 1 000 liter blyfri bensin, inte ska höja dessa skatter ytterligare förrän 2015. Därmed uttrycker vi åtminstone en önskan om pristillnärmning utan att sträcka oss till att införa maximiskattesatser i förslaget, för sådana har kommissionen aldrig vågat föreslå.

Det finns bara ett sätt att åstadkomma tillnärmning av punktskattesatserna i EU, och det är att samtidigt införa maximi- och minimiskattesatser. Det är meningslöst att fortsätta höja minimiskattesatserna och inte göra något för att dämpa entusiasmen hos de

Det finns bara ett sätt att åstadkomma tillnärmning av punktskattesatserna i EU, och det är att samtidigt införa maximi- och minimiskattesatser. Det är meningslöst att fortsätta höja minimiskattesatserna och inte göra något för att dämpa entusiasmen hos de