Förbättring av de äldres livskvalitet (debatt)

Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Neena Gill, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att öka livskvaliteten för äldre människor genom användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och som inletts av flera medlemsstater (KOM(2007)0329 – C6-0178/2007 – 2007/0116(COD)) (A6-0027/2008).

László Kovács, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Det gläder mig mycket att få ersätta min kollega Viviane Reding för att presentera ett så viktigt och bra ämne.

Den åldrande befolkningen i hela EU innebär naturligtvis stora utmaningar för vårt samhälle och vår ekonomi. För varje pensionär finns det i dag fortfarande fem personer som betalar skatt. Fram till 2025 kommer detta förhållande att ha minskat till tre-på-en och fram till 2050 till endast två-på-en. Omvårdnadskostnaderna ökar snabbt, särskilt för den växande gruppen av personer som är äldre än 80 år. Vi är med rätta angelägna om att skapa en god livskvalitet och ekonomisk hållbarhet i vård och omsorg för äldre.

Samtidigt vill jag betona att en åldrande befolkning också innebär en enorm möjlighet och en lovande marknad för nya produkter och tjänster för att åldras med hälsa och leva oberoende. Vi är alla övertygade om att vi kan och bör mobilisera IKT för att ge förbättrade villkor för åldrande i EU. Det gemensamma programmet ”IT-stöd i boende” (Ambient Assisted Living – AAL) kommer att bidra till att möta dessa utmaningar och utnyttja

möjligheterna. Det är också ett innovativt samarbete mellan medlemsstater om marknadsinriktad forskning och utveckling (FoU) som förtjänar EU-stöd.

De kompromissändringar som ni har föreslagit har verkligen bidragit till att stärka initiativets EU-dimension genom att förtydliga räckvidden och medlemsstaternas roller och åtaganden. Detta kommer att bidra till att detta viktiga EU-projekt lyckas, till gagn för alla.

Neena Gill, föredragande. − (EN) Herr talman! Att förbättra livskvaliteten för EU:s växande äldre befolkning är, som vi har hört, en av de största utmaningarna vi står inför i EU.

Sammansättningen av vårt samhälle förändras och vi måste anpassa oss för att trygga livskvalitet och oberoende för äldre som annars riskerar att stängas ute från samhället.

Vi måste se till att detta nya samhälle är integrerat. Vi måste garantera att den växande äldre befolkningen kan delta i samhällslivet fullt ut, för mellan 2010 och 2030 kommer antalet EU-medborgare i åldern 65–80 år att öka med 40 procent.

Denna åldrande befolkning kommer att få stora konsekvenser för ett antal politikområden:

samhälle, sysselsättning, bostäder, utbildning, hälsovård och omsorg. Därför behöver vi en heltäckande, inte en splittrad, strategi för åldrandet.

Detta betänkande är ett resultat av initiativ från medlemsstater enligt artikel 169, som medfinansieras av kommissionen med 150 miljoner euro under fem år. Detta kommer att ge EU:s industri och forskningsinstitut stöd till att utveckla nya, toppmoderna tjänster, produkter och lösningar inom IKT för att förbättra livskvaliteten för äldre.

I dag har det utvecklats tekniker som kan bidra till att motverka problem i samband med minne, syn, hörsel och rörlighet. Det har redan inletts fristående arbete, men ofta saknas medvetenhet och användningen är inte särskilt utbredd. Så jag hoppas att detta initiativ kommer att bli verkligt användbart och bidra till att lösa de samhällsproblem som finns.

Det gläder mig verkligen att kunna säga att jag med egna ögon, särskilt i min egen region, West Midlands, har kunnat se hur ett vanligt hus kan anpassas med hjälp av tekniska hjälpmedel som skapar en säkrare och mer tillgänglig hemmiljö.

Jag är också stolt över att min region har legat i frontlinjen för tekniska hjälpmedel – inte bara för äldre, utan även för människor med funktionshinder.

Det gemensamma programmet AAL bör alltså kunna bli ett rejält lyft för den här typen av verksamhet inom tre områden. För det första kommer forskningen inom EU att samordnas centralt, vilket kommer att göra det möjligt att utveckla ändamålsenliga produkter och föra ut dem på marknaden.

Vårt mål bör vara att bli ett kompetenscentrum inom detta område och det bör ske ett utbyte av kunskaper och bästa metoder inom hela EU.

Detta går bara att åstadkomma om det finns ett verkligt åtagande från de länder som deltar.

Därför gläder det mig att rådet har gått med på 0,2 miljoner euro som lägsta gräns för varje deltagande land, tillsammans med en enda gemensam utvärderingsmekanism och gemensamma stödkriterier, i förhoppningen att detta ska bidra till att öka samordningen, öppenheten och trovärdigheten i programmet.

För det andra kommer detta att gynna EU:s industri, som har en enorm potential på det här området. Därför uppmanar jag generalförsamlingen för AAL att utveckla effektiva

affärsmodeller för dessa IKT-produkter och IKT-tjänster, som är avgörande för lägre priser och för att få ut produkterna på marknaden.

Dessutom måste de se till att små och medelstora företag kan delta och får rättvis tillgång till forsknings- och finansieringsmöjligheter. För att programmet ska bli framgångsrikt måste man dock se närmare på hur EU-omfattande normer och driftskompatibilitet ska kunna utvecklas för att bli världsledande inom tekniska hjälpmedel. Det finns ett brådskande behov av att undanröja tekniska och lagstiftningsmässiga hinder för utvecklingen på det här området. Vi får inte glömma bort att resten av världen, som USA, Japan och till och med Kina, står inför liknande demografiska utmaningar. Därför är det upp till oss att skapa en global konkurrensfördel.

AAL handlar inte bara om att ge ett ökat oberoende, utan kan även bidra till att förverkliga målen för Lissabonstrategin. Men för att åstadkomma detta behöver vi tänka och agera gemensamt med andra program – för att skapa sysselsättning och ekonomisk tillväxt – inom denna sektor.

För det tredje kan tekniken visserligen förbättra äldres livskvalitet, men endast om några andra stora frågor kan lösas: priserna måste vara överkomliga så att tekniken blir tillgänglig för alla, ny teknik måste vara användarvänlig (och de äldre och deras vårdgivare måste ha rätt utbildning för att förstå tekniken). Eftersom vi kanske lever i ett informationssamhälle, men det är ännu inte ett integrerat samhälle – riskerar faktiskt en stor andel av de äldre att stängas ute. Därför måste vi göra Internet mer lättillgängligt och skapa tillgång till utbildning. Äldre måste både kunna fortsätta att delta i samhällslivet och utföra sina dagliga aktiviteter, som kan underlättas, t.ex. handla, betala räkningar, göra tidsbokningar. Men tillgången till detta bör inte avgöras av det geografiska läget i EU. Jag vill inte se ett EU med två hastigheter när det gäller de demografiska utmaningarna.

Detta är bara början. Vi har mycket kvar att göra och jag hoppas att det här programmet ska bli en förebild för ytterligare insatser och initiativ från kommissionen och rådet.

Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. − (PL) Herr talman! EU:s åldrande befolkning är en utmaning för hela samhället i EU. Medellivslängden är 80 år just nu och andelen personer i pensionsåldern förväntas öka med 40 procent fram till 2030.

EU bör anta en omfattande strategi för att hantera denna utmaning, eftersom den demografiska utvecklingen kan påverka många politikområden, bland annat sysselsättning, bostäder, utbildning, social omsorg och hälsovård. Det övergripande målet för det aktuella FoU-programmet är att förbättra livskvaliteten för de äldre och stärka EU:s industriella bas.

Detta ska åstadkommas genom att införa IKT som ska hjälpa äldre att förbättra sin livskvalitet, behålla sin hälsa och fortsätta att vara aktiva i arbetslivet och i samhället.

Den kompetens och erfarenhet som finns hos äldre utgör en viktig tillgång, särskilt i ett kunskapsbaserat samhälle. Det är också viktigt att betona att ett åldrande samhälle innehåller en högre procentandel kvinnor än män, eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre. Man måste därför ta hänsyn till genusaspekten när programmet utformas och utvärderas.

Slutligen vill jag tacka föredraganden Neena Gill för ett mycket bra betänkande.

Lambert van Nistelrooij, för PPE-DE-gruppen. – (NL) Det är bra att vi för en gångs skull i dag talar om de demografiska förändringarna i EU på ett annat sätt, inte bara som något som kostar pengar och som skapar människor som behöver tas om hand. Det råkar också

vara en mycket stor möjlighet. Jag talar gärna om silverekonomin: Om ni tittar närmare på programmet ser ni en fråga som gäller livskvalitet, så vilket är EU:s dilemma?

Å ena sidan har vi en mycket god grundkunskap, men det dröjer alldeles för länge med innovationerna på marknaden. Vi har haft Internet och bredband länge och nu har personer med begränsad rörlighet ordentlig tillgång till tjänster även via Internet. Detta kan förändra saker och det finns en möjlighet här.

Å ena sidan gläder det mig att det i det sjunde ramprogrammet har avsatts en halv miljard euro för grundforskning, och EG kommer faktiskt att få tillbaka den halva miljarden från medlemsstaterna och företagen. Det är bra att den här kunskapen sprids eftersom den utgör en bro till marknaden.

Som Neena Gill redan har sagt är det mycket viktigt att vi här i EU ändrar på den snedvridna och splittrade marknaden och inför bättre normer för att stärka integrationen. I exempelvis USA och Kina finns inte det här problemet. Vi har väldigt olika finansiella system. Det är följaktligen nödvändigt att införa såväl tekniken som samråd med partner på nationell nivå. Därför vore det bra att sammanföra medlemsstaterna och alltid ha med tre länder i varje projekt. Detta är svårt ibland, men jag menar att det är nödvändigt för att kunna utnyttja kunskapen snabbt.

Några punkter i programmet måste bedömas och jag är mycket nyfiken på den teknik som redan finns och om IKT-tillämpningarna går att användas effektivt. Jag tror och hoppas att användarna kommer att spela en stor roll i detta program. Jag tackar föredraganden för det enorma arbete hon har lagt ned på den här frågan och särskilt för innehållet i hennes betänkande.

Silvia-Adriana Ţicău, för PSE-gruppen. – (RO) På grund av avsaknaden av en politik för att höja födelsetalen och för barnomsorg, kommer den andel av befolkningen som är 65 år och äldre att öka från 20 procent till 28 procent fram till 2025.

Äldre har särskilda behov och samhället måste förändras för att uppfylla de behoven. Vi behöver anpassade bostäder och vi måste utveckla hälsovårds- och omsorgstjänster för äldre. I detta sammanhang får IKT en allt större betydelse. Digital television, mobiltelefoner, datorer och till och med Internet används redan av vissa äldre. Många äldre har kontakt med sina barn i utlandet med hjälp av Internet och webbkameror, oavsett om de bor på landsbygden eller i tätorter.

Men andelen EU-medborgare över 65 år som använder Internet är bara 10 procent. Kom ihåg att över 21 procent av EU-medborgarna över 50 år har allvarliga funktionshinder i fråga om hörsel, syn eller rörlighet, vilket gör det svårt för dem att använda standardiserad IKT-utrustning.

I juni 2007 uppmanade kommissionen medlemsstaterna och industrin inom detta område att stödja genomförandet av handlingsplanen för att integrera äldre i informationssamhället.

I detta sammanhang kommer programmet för stöd till oberoende i hemmet att utvecklas inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning med en budget på 150 miljoner från gemenskapens budget och medlemsstaterna kommer att satsa minst 150 miljoner euro under perioden 2008–2013 – jag menar naturligtvis de deltagande medlemsstaterna.

Målen för detta program är följande: främja utvecklingen av innovativa IKT-baserade produkter, tjänster och system för äldre, uppnå en kritisk massa av forskning, särskild utveckling och innovation på EU-nivå inom området tekniker och tjänster för äldre i

informationssamhället och förbättra villkoren för att företag ska kunna utnyttja forskningsresultat.

Alla medlemsstater får delta i programmet. Inom två år efter det att programmet har inletts ska kommissionen utarbeta en deltidsrapport och 2013 ska den göra en slutlig utvärdering av programmet. Jag menar att de äldre förtjänar en chans, detta är vår skyldighet! Jag gratulerar föredraganden.

Jorgo Chatzimarkakis, för ALDE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot!

Jag hade en besöksgrupp här igen i dag. Det är en välbekant situation för många av mina kolleger. Vi har besöksgrupper, några är stora, några är små – och de största grupperna kommer från silvergenerationen. Så var fallet med gruppen i dag. Det var 60 personer, ytterst intresserade, verkligt engagerade, mycket aktiva, och detta blir allt vanligare. Detta är verkligen EU:s utmaning.

Demografiska förändringar beskrivs ofta som ett hot. Siffrorna talar för sig själva. Mellan 2010 och 2030 förväntas antalet EU-medborgare i åldern 65–80 år att öka med 40 procent.

Men i likhet med Lambert van Nistelrooij ser jag inte detta som ett hot. Jag betraktar detta som en stor möjlighet för EU-medborgarna att visa att vi är den region i världen som har störst engagemang för att skapa hög livskvalitet i alla skeden av människors liv och för alla åldersgrupper. Vi måste visa större omtanke om de äldre och vi måste se till att vi gör detta som medborgare i EU, den region i världen som skyddar livet.

Jag gratulerar kommissionen till det här förslaget. Detta program för IT-stöd i boendet kopplar samman denna stora trend, det vill säga de demografiska förändringarna – som är mer uttalade i EU än i andra regioner – med våra styrkor inom forskning och innovation.

Vi har ett starkt åtagande inom IKT, och genom programmet för IT-stöd i boendet knyts de båda trenderna till varandra.

Det är ganska uppenbart att vi – EU – inte har direkt behörighet när det gäller normer för äldre, hur hus ska byggas osv. Men med hjälp av dessa pilotprogram kan vi främja bästa metoder och vi kan sammanställa det som redan görs bäst av vissa medlemsstater och ge det en EU-kvalitetsmärkning så att det verkligen kan fungera som modell för andra. Med det här programmet hjälper kommissionen till att sluta den så kallade digitala klyftan mellan generationerna i vårt samhälle.

Jag vill tacka föredraganden Neena Gill för att hon så tydligt har förmedlat detta budskap, mycket tydligare än andra föredragande, måste jag säga. Jag vill uppriktigt tacka henne.

Hon försvarade också parlamentets ståndpunkt på ett mycket modigt sätt i trepartssamtalen och såg till att våra argument framfördes effektivt. Vi behöver inte gömma oss. Som företrädare för parlamentet vill jag önska AAL-programmet all framgång. Vi önskar det lycka till.

Guntars Krasts, för UEN-gruppen. – (LV) Tack, herr talman. Demokratiska, ekonomiska och sociala faktorer i Europa kräver lösningar som innebär att man drar nytta av äldre människors yrkesmässiga och kulturella erfarenhet och ser till att de får bästa möjliga livskvalitet samt att utgifterna till följd av den demografiska utvecklingen minimeras.

Det program som kommissionen lagt fram är avsett att tillgodose behovet av och delvis också sökandet efter metoder för att driva den tekniska utvecklingen framåt på detta område. Den digitala klyftan – dvs. hinder för användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT), ibland till och med mycket triviala sådana – innebär i själva verket att en stor del av den äldre befolkningen utesluts från ett aktivt socioekonomiskt

liv och att deras möjligheter att utnyttja de nya tekniska tjänster och det stöd som erbjuds minimeras.

Även om jag stöder kommissionens förslag i alla avseenden måste det erkännas att den nya utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken i segment där det finns en kommersiell efterfrågan sker i rasande takt. På samma sätt måste vi, även om vi också håller med kommissionen om att äldre människors köpkraft ökar, tillstå att det fortfarande finns betydande skillnader i inkomstnivå mellan medlemsstaterna. Stora regionala olikheter kvarstår också när det gäller de möjligheter som står till buds för äldre att använda sig av informations- och kommunikationsteknik i olika länder.

Jag vill betona att resultatet av kommissionens förslag inte bara kommer att bli att tekniken finns där, utan även att det finns möjligheter att få tillgång till den och att det skapas incitament för äldre att lära i de delar av EU där det är särskilt viktigt att minska inkomstskillnaderna och de regionala skillnaderna. Det svåraste kommer dock att bli att överbrygga den digitala klyftan i fråga om informationens innehåll. I detta avseende är den ekonomiskt svåraste uppgiften att överbrygga den digitala klyftan mellan generationerna, där den kvarstår mellan små och stora nationer och mellan små och stora ekonomier.

Trots att ministerförklaringen om e-integration, som tjänat som utgångspunkt för det dokument som debatteras i dag, antogs 2006 i Lettlands huvudstad Riga, har inte Lettland anslutit sig till programmet. I detta sammanhang vill jag, i likhet med föredraganden, fråga i vilken utsträckning de stater som omfattas av programmet har intresse av att andra medlemsstater ges möjlighet till finansiering inom sjunde ramprogrammet, när denna finansiering förblir oförändrad.

Kathy Sinnott, för IND/DEM-gruppen. – (EN) Herr talman! Världen är bra underlig. Å ena sidan försöker vi i ett betänkande om hälsofrågor komma underfund med hur vi ska få våra barn att lämna datorerna och gå ut och leka, och å andra sidan försöker vi övertala våra äldre att sätta sig vid datorn och använda den.

Men datorer har faktiskt en hel del att erbjuda äldre människor, särskilt de som bor på landsbygden eller de som riskerar att isoleras av hälsoskäl. För att äldre människor ska kunna delta i IT-samhället måste dock tekniken först och främst vara lätt att använda, billig, tillgänglig för alla och kräva lite underhåll. Europas äldre blir allt fler, och utveckling av teknik som är anpassad till dem kan förbättra deras livskvalitet och hjälpa dem att klara sig själva längre. Att ta fram datorer för äldre är definitivt en utmärkt affärsidé. Även om de saknar vissa tekniska färdigheter har de gott om tid att använda datorer och en önskan att hålla kontakten med andra. De utgör en marknad som väntar på att exploateras.

Desislav Chukolov (NI). - (BG) Ärade kolleger! Mitt land Bulgarien är tyvärr en av de nationer som har EU:s äldsta befolkning.

Efter det kalla krigets slut rusade mängder av unga människor från mitt land i väg för att bli diskare, lockade av löften om ett gott liv i väst, och bara deras gamla föräldrar stannade kvar hemma. Er idé om att öka pensionärernas livslängd är utmärkt. Vem skulle kunna vara emot det?

Men innan ni tänker på användningen av ny informations- och kommunikationsteknik måste ni inse att bulgariska pensionärer lever på pensioner motsvarande 50 euro i månaden.

Det är vad det bulgariska socialdemokratiska partiets sociala regering tilldelar dem. Så ser livet ut.

Jag vänder mig till alla företrädare för PSE i parlamentet: Bästa internationalister, är ni medvetna om vad 50 euro i månaden innebär för en pensionär som har arbetat hederligt i hela sitt liv? Är ni medvetna om att dessa 50 euro ska räcka för att överleva och köpa mat till priser som står i proportion till de europeiska? Är ni medvetna om att bulgariska pensionärer stänger av sina telefoner för att de inte har råd att betala de ockerpriser som tas ut av det bulgariska telekommunikationsbolaget, som olagligen privatiserats?

Det är ett hån att lägga fram förslag till förbättringar av informationstjänsterna för dessa människor. Tänk först på hur deras ekonomiska oberoende kan stärkas. De flesta bulgariska pensionärer är nämligen inte av zigenarhärkomst och får därför inga gratis luncher.

Ivo Belet (PPE-DE). - (NL) Det här är ett bra program, men jag har ändå några invändningar.

Den första gäller förstås budgeten: 150 miljoner euro är, som redan konstaterats här, långt ifrån tillräckligt för en sektor som ni själv sa kommer att bli en av de snabbast expanderande

Den första gäller förstås budgeten: 150 miljoner euro är, som redan konstaterats här, långt ifrån tillräckligt för en sektor som ni själv sa kommer att bli en av de snabbast expanderande