Till inriktningsbeslutet för den nationella ungdomssatsningen bifogades stödmaterial för vad en strategisk respektive operativ kartläggning kan inne-hålla.
10.1.1 Strategisk kartläggning/analys
I ett kartläggningsskede, som syftar till att identifiera resurssvaga bostads-områden med särskilt fokus på ungdomar, finns det anledning att inte göra en för snäv åldersavgränsning. Vanligtvis avgränsar Polisen arbetet mot ungdomsbrottslighet till 15 – 17 år. I kartläggningsskedet finns det vinster med att inte göra någon nedre avgränsning samt att öka den övre till 20 år eller äldre om det finns lokala anledningar. En anledning för en utökad nedre gräns är att identifiera barn i risksituationer och en anledning till en utökad över gräns är att kartlägga kriminella nätverk.
Inledningsvis kan en enkel uppdelning av stadsdelar/bostadsområden göras efter lokala förhållanden. Nedan följer ett exempel på hur arbetet kan påbör-jas för att identifiera resurssvaga stadsdelar, bostadsområden, delar av kom-munen etc. Observera att det i en till synes stabil stadsdel kan finnas mindre bostadsområden, ibland bara några huskroppar, som är att beteckna som re-surssvaga. När de geografiska områdena är identifierade forsätter kartlägg-ningsarbetet med att respektive område ytterligare kartläggs.
• Brott och brottsmönster kartläggs.
• Kända gärningspersoner, boende eller med koppling till området, identi-fieras.
• Upprepat utsatta brottsoffer – personer och objekt – identifieras.
För att identifiera resurssvaga områden så kan följande information hämtas in. Uppgifterna finns dels hos Statistiska Central Byrån SCB och dels på kommunernas hemsidor.
Informationen som hämtas är inledningsvis:
• Antal stadsdelar och antal boende i respektive stadsdel. Detta kan också göras kommunvis för att sedan brytas ner i mindre geografiska områden.
• Därefter hämtas information för varje stadsdel eller motsvarande:
§ Andel hög, medel- och låginkomsttagare
§ Andel socialbidragstagare
§ Andel arbetssökande
§ Andel boende i åldrarna 12 – 18 år
§ Andel boende över 65 år
Som jämförelse kan stadens eller kommunens medeltal användas Nästa steg kan vara att fördela anmälda brott i respektive stadsdel
• Antal anmälda brott
• Andel anmälda brott – andel av det totala antalet anmälda brott i området Ytterligare kan antalet anmälda brott och andelen anmälda brott delas in i kategorier t.ex:
• Brott mot liv och hälsa kap. 3
• Brott mot frihet och frid kap. 4
• Sexualbrott kap. 6
• Egendomsbrott kap. 8
• Skadegörelsebrott kap 12
• Lokala brottsproblem
Därefter kan fokus läggas på ungdomar och följande uppgifter kan inhämtas per identifierad stadsdel.
• Andel behöriga till gymnasiet
• Andel födda utomlands
• Antal kända av polisen
En strategisk planering omfattar behovet av en strukturerad samverkan med externa parter. Det finns vinster med att samverka med externa parter redan på planeringsstadiet. Det är sannolikt att de viktigaste förebyggande insat-serna är sådana som Polisen inte ansvarar för att de genomförs. För god ef-fekt i det brottsförebyggande arbetet måste andra samhällsaktörer genomföra olika förebyggande insatser. Parternas gemensamma problembild och vad var och en åtar sig kan med fördel beskrivas i en samverkansöverenskom-melse.
Även om den tidiga sociala preventionen är viktig så kan det inte tolkas som att Polisen inte har förebyggande uppgifter, tvärtom. Polisens åtgärder plane-ras och genomförs efter de orsaker som förekommer i respektive resurssvagt bostadsområde. Ett exempel kan vara att genomföra riktade insatser mot kriminella nätverk med fäste i bostadsområdet och ett annat exempel kan vara att tillsammans med andra aktörer förstärka bostadsområdets sociala nätverk.
10.1.2 Operativ kartläggning/analys
Den operativa verksamheten kan med fördel, i vissa delar, genomföras pa-rallellt med att en strategisk analys genomförs. När olika problem blir till-räckligt tydliggjorda och tänkbara orsaker är identifierade kan operativa be-slut fattas. För att insatserna som då ska genomföras ska utgå från ett så tyd-ligt underlag som möjtyd-ligt kan det finnas anledning att genomföra ytterligare
kartläggningar och i detta fallet för att identifiera situationer och miljöer som på olika sätt bidrar till att ungdomar begår brott. Det gäller alltså att klarläg-ga sannolika situationella orsaker till ungdomsbrott och utifrån dessa sätt in åtgärder som positivt kan påverka problemen med ungdomsbrott. Detta kan göras med särskilt fokus på alkohol som orsak till att ungdomar begår brott.
Självklart ska även andra situationella orsaker leda till åtgärder. Eftersom situationella orsaker ofta är betydligt mer hastigt uppkomna så måste också beslut och insatser anpassas därefter.
Där det är sannolikt att alkohol är en orsak till problemet kan
”Kronobergsmodellen” användas. Modellen ska då användas fullt ut dvs.
samtliga moment ska genomföras. Modellen omfattar moment som andra aktörer ansvarar för t ex socialtjänsten. Planeringen för arbetet måste därför ske tillsammans med dessa aktörer och dokumenteras i t.ex. en samverkans-överenskommelse. Oavsett vilken eller vilka arbetsmetoder som används så är det viktigt att genomföra samtliga moment som metoden omfattas av. Sker förändringar så ska dessa tydligt beskrivas och motiveras.
För att fördjupa kartläggningen inför operativa verksamheter så kan följande information hämtas:
Särskilda ungdomsevenemang
• Anordnas särskilda ungdomsevenemang som samlar många ungdomar?
• Var och när?
• Hur många, och vilka, ungdomar förväntas närvara?
• Är det sannolikt att ungdomar kommer att dricka alkohol (stor, medel eller liten risk)?
• Är det sannolikt att ungdomar kommer att använda narkotika (stor, me-del eller liten risk)?
• Är det sannolikt att ungdomar kommer att begå brott, i så fall vilka?
• Påverkar den fysiska miljön risken för att brott begås, i så fall på vilket sätt?
• Har detta anordnats tidigare och vilka är erfarenheterna från de tillfälle-na?
Platser där ungdomar samlas
• Vilka platser är vanliga samlingsplatser för ungdomar och vad händer på och kring dessa platser?
• Var och när (lokaler, särskilda platser utomhus etc.)?
• Hur många, och vilka, ungdomar vistas vanligtvis på platsen?
• Hur många vuxna vistas vanligtvis på platsen?
• Finns det anledning att tro att det förekommer alkohol?
• Finns det anledning att tro att det förekommer narkotika?
• Vilken typ av brott förekommer eller kan förväntas förekomma på plat-sen?
• Påverkar den fysiska miljön att brott begås och i så fall på vilket sätt?
Platser och företeelser som inte är avsedda för ungdomar men där ungdo-mar vistas.
• Var och när (krogar, samlingslokaler etc.)?
• Hur många, och vilka, ungdomar vistas vanligtvis på platsen?
• Hur många vuxna vistas vanligtvis på platsen?
• Konsumeras alkohol av ungdomar på platsen?
• Konsumeras narkotika och finns det tillgång till narkotika på platsen?
• Vilken typ av brott förekommer eller kan förväntas förekomma på plat-sen?
• Påverkar den fysiska miljön att brott begås och i så fall på vilket sätt?
Den typ av information som beskrivits ovan kan med fördel hämtas från bo-ende och verkande i det område som avses.