Polismyndigheternas insatser för det brottsförebyggande området är i de flesta fall informativa och val av arbetsmetoder finns dokumenterat i nästan alla insatser. Dokumentationen av planen för genomförandet, insatsplanen, är i de flesta fall tydlig och det framgår vad polismyndigheterna ska arbeta med och hur. Det finns utrymme för polismyndigheterna att skriva tydligare i delar som ska kunna användas av personalen som ska genomföra insatsen. I vissa insatser saknas planering för vem som ska genomföra en viss åtgärd och det finns brister även i målsättning och uppföljningsplanering. Polis-myndigheterna kunde också ha valt fler arbetsmetoder och beskrivit rutiner mer ingående. RPS har gjort en bedömning av hur väl polismyndigheterna har målsatt det brottsförebyggande arbetet i relation till de åtgärder som po-lismyndigheten planerat att arbeta efter.
5.3.1 Polismyndigheter som har planerat för genomförande och som har målsatt insatser för det brottsförebyggande arbetet Då i stort sett alla polismyndigheter planerat för genomförande och satt mål för sina insatser görs här ingen uppräkning av polismyndigheter. Vid läsning av insatserna blir det tydligt att det finns en vana hos polismyndigheterna att dokumentera det brottsförebyggande arbetet.
5.3.1.1 Val av arbetssätt i de brottsförebyggande insatserna
De flesta polismyndigheter har beskrivit vilka arbetsmetoder eller andra ar-betssätt de planerar att använda sig av under insatsfasen. De flesta polismyn-digheter har valt att använda välkända arbetsmetoder mot ungdomsbrotts-problematiken. Det handlar om att upptäcka barn och ungdomar i riskzon och att samarbeta med föräldrar och socialtjänst och att i de mer allvarliga fallen arbeta enligt 12 § polislagen som innebär att polisen kan omhänderta ungdomar som anträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för deras hälsa eller utveckling och överläm-na dem till föräldrar, anöverläm-nan vårdöverläm-nadshavare eller socialtjänsten. Polismyn-digheterna beskriver att de planerar för arbete där polisen söker upp ungdo-mar på platser där de vet att ungdoungdo-marna uppehåller sig. Om polisen möter ungdomar som befinner sig i situationer, på platser eller i sällskap som kan anses olämpligt för dem så ska polisen ingripa.
Många polismyndigheter uppger också att de använder arbetsmetoden Kro-nobergsmodellen som syftar till att polisen ska minska våldsbrottslighet bland unga i offentlig miljö genom att begränsa ungdomars alkoholkonsum-tion och att spåra alkoholen tillbaka till försäljaren för att på sätt minska ungdomars tillgång på alkohol. Ett annat välkänt arbetssätt gäller att i samar-bete med kommunen och fastighetsägare arbeta för att vidta tidiga sanerings-och renoveringsåtgärder för att på så sätt minska motivationen för ungdomar att begå skadegörelsebrott. Polisen kan vara en drivkraft i det arbetet och i kombination med att polisen använder intensifierad övervakning kan effek-terna förstärkas. Ytterligare exempel är arbetssätt för att hitta och arbeta mot ungdomsgrupperingar, antingen genom targetlistor över speciellt brottsaktiva ungdomar som polisen fokuserar på eller genom att polisen fokuserar på att identifiera och splittra ungdomsgrupperingar för att förhindra att kriminellt beteende utvecklas hos medlemmar i gruppen. Det handlar också om sam-verkan med socialtjänst och skola.
Några polismyndigheter har skrivit att de ska arbeta med delar av en arbets-metod. Detta är inte ovanligt, framförallt gällande Kronobergsmodellen.
Risken med att bara tillämpa vissa moment i en arbetsmetod är att den för-väntade effekten kan utebli.
5.3.1.2 Målsättningen i de brottsförebyggande insatserna
De flesta polismyndigheter har satt mål för sin insats, i de flesta fall ett mål om högsta antal anmälda brott inom olika kategorier och vissa mått på poli-siär aktivitet såsom kontroller av olika slag, vissa typer av brottsanmälning-ar, upprättande av underrättelseuppslag, omhändertaganden med mera.
Några polismyndigheter som arbetar med kända arbetsmetoder har målsatt mot dem, exempelvis har de som arbetar med MUMIN15målsatt att ett visst antal ungdomar ska komma in i behandling. De flesta uppsatta målen i po-lismyndigheternas insatser kan bedömas som i första hand mått av brottsfö-rebyggande arbete. Till sådant räknas när det målsatts mot minskat antal an-mälda brott inom vissa kategorier (misshandel, skadegörelse), minskat mör-kertal inom andra kategorier (brott mot alkohollagen, narkotikarelaterade brott, brott för vilka det kan skrivas ordningsbot m.fl.). Andra mått på brotts-förebyggande arbete är sådana som mäter polisens kontakter med ungdomar, exempelvis mål om införa kontaktpolisverksamhet på skolor, besök på fri-tidsgårdar och antal genomförda ungdomsrådsmöten. Vissa av målen som satts upp i de brottsförebyggande insatserna är mått både på brottsförebyg-gande och utredande arbete och skulle därför också kunnat skrivas i insatser-na för utredning och lagföring. Detta gäller exempelvis mål om att identifiera och lagföra langare, antal narkotikarelaterade brottsanmälningar och lagfö-ring av personer på targetlistor.
5.3.2 Polismyndigheter som planerat för genomförandet men som inte har målsatt insatsen
Polismyndigheten i Blekinge län har i och för sig satt ett mål – noll ung-domsbrott – RPS uppfattar dock detta som en visionsbeskrivning och inte ett mål som förväntas uppnås under tiden för insatsen. Polismyndigheten i Norrbottens län har inte satt några mål för sin insats.
5.3.3 Storstadsmyndigheterna planering för insatser, målsättning och val av arbetssätt för det brottsförebyggande arbetet Generellt ser arbetet i Polismyndigheten i Stockholms län och Västra Göta-land ut såsom det genomsnittliga arbetet över Göta-landet. Polisområdena/polis-mästardistrikten har planerat för genomförande och valt arbetsmetoder som de ska arbeta efter. De flesta insatserna är genomsnittliga med avseende på val av arbetsmetoder, insatsplan och målsättning. Majoriteten har planerat för brottsförebyggande arbete med fokus på uppsökande verksamhet där välkända arbetsmetoder ska tillämpas såsom Kronobergsmodellen, tidiga saneringsåtgärder, samverkansinsatser och kontaktskapande insatser.
15Stockholmspolisens samarbete med Maria ungdom och socialtjänsten i Stockholms stad mot ungas narkotikamissbruk.
Några insatser, framförallt från Polismyndigheten i Skåne, är välplanerade och har målsatts så att det motsvarar genomförandeplanen. I polisområde Mellersta Skåne har mål och planering dokumenterats på ett tydligt sätt. In-satsplanen är omfattande och i den finns beskrivet vad som ska genomföras och hur arbetet ska följas upp. Närpolisområde Helsingborg i polisområde Nordvästra Skåne har lagt en insats med fokus på ett problematiskt bostads-område. Deras insatsplan är informativ och arbetet är målsatt för att mäta arbetet med de planerade åtgärderna. Närpolisområde Kulla-Bjäre i samma polisområde har en genomförandeplan som tydligt visar vad som ska göras och vilka mål som ska uppnås genom insatsen. Även insatsen i Landskrona i samma polisområde och insatsen för Hässleholm i Nordöstra Skåne har en tydlig inriktning och plan för genomförande.
En informativ och detaljerad insatsplan har också dokumenterats av Väster-orts och Södertörns polismästardistrikt i Polismyndigheten i Stockholms län.
Deras val av arbetsmetoder och målsättning är relevanta. Roslagens polis-mästardistrikt har skrivit att de ska identifiera ungdomar i riskzon och arbeta mot dem med klassiska arbetsmetoder som intensivövervakning och kon-taktskapande. Målet har satts till 50 identifieringar och detta är ett mål som motsvarar den insatsplanering de dokumenterat.
6 Utvärderingsfasen - resultat
Polismyndigheterna har rapporterat in vad de tycker att de har uppnått under insatsfasen. Uppföljningen av insatserna i PUM-A görs genom att utfallet gentemot de kvantitativa målen och genomförandet av de valda arbetsmeto-derna kommenteras. Polismyndigheten ska också dokumentera vad som varit bra respektive mindra bra med insatsen och vad de ska tänka på inför liknan-de insatser. Uppföljningen syftar båliknan-de till att göra en bedömning av hur lyckad insatsen varit och till att ge ett kunskapsunderlag för framtida sats-ningar.
6.1 Nationell lägesbeskrivning av polismyndigheternas