Det insamlade materialet om ungdomsbrottsutredningar har använts av RPS
• för att ge en nationell lägesbeskrivning av polismyndigheternas arbete med ungdomsbrottsutredningar och det särskilda skyndsamhetskravet i ungdomsbrottsutredningar
• för att mäta i vilken utsträckning polismyndigheterna klarar den lagstad-gade sexveckorsfristen
Tidsfristen om sex veckor i ungdomsbrottsutredningar gäller från den dag den misstänkte underrättas om misstanke och fram tills beslut i åtalsfrågan har tagits, alternativt att misstanken lagts ned. Om den unge inte underrättas om misstanke, till exempel för att denne inte längre anses vara misstänkt för brottet utan istället skrivs av från utredningen, löper ingen sådan tidsfrist.
Oavsett om en misstänkt ungdom underrättas om misstanke eller ej gäller ett särskilt skyndsamhetskrav för ungdomsbrottsutredningar enligt LUL. Det innebär att hela utredningen ska bedrivas med särskild skyndsamhet.
Från probleminventeringsfasen har 1 323 utredningar rapporterats in, ca 40 utredningar från varje polismyndighet/polisområde/polismästardistrikt. Ut-redningarna gäller allt från enkla och snabbutredda brott till grova brott och mer komplicerade utredningar. Fördelningen av utredningar mellan olika brottstyper var ca 25 procent stöld ur butik, ca 20 procent misshandelsbrott, ca 10 procent narkotikarelaterade brott, ca 10 procent övriga stöldbrott och ca 10 procent brott mot frihet och frid. Av de 1 323 utredningarna har tids-fristen överskridits i 36,4 procent av samtliga inrapporterade ungdomsbrotts-utredningar, antingen hos polisen eller hos åklagaren. (Se bilaga 3 för mer detaljer kring antal och andel utredningar i respektive polismyndighet.)
4.1.1 Polisens ansvar för överskridna tidsfrister
För att skapa en tydligare bild av polisens ansvar för de överskridna tidsfris-terna har RPS granskat i hur många utredningar tidsfristen överskridits hos polisen utan att det angivits ett acceptabelt skäl till det. Enligt lagstiftaren får tidsfristen överskridas under vissa förutsättningar (se avsnitt 2.7.1). RPS har granskat om det finns acceptabla skäl till att tidsfristerna har överskridits hos polisen i de inrapporterade ungdomsbrottsutredningarna, antingen med hän-visning till lagstiftningens utrymme för att överskrida tidsfristen eller om
skälen varit sådana som ligger utanför polisens möjlighet att påverka. På nationell nivå är det 16 procent av utredningarna där det löper en tidsfrist som överskridit sexveckorsfristen hos polismyndigheterna utan att det har angivits något acceptabelt skäl till detta. Detta motsvarar en sjättedel av ut-redningarna där det löper en tidsfrist. Se tabell 1.
Tabell 1: Probleminventeringsfasen - antalet inrapporterade ungdoms-brottsutredningar där det löper en sexveckorsfrist, antal och andel där sexveckorsfristen överskridits hos polisen utan angivet acceptabelt skäl, redovisat per polismyndighet.
och där polisen inte angivit något acceptabelt skäl till att
tidsfristen överskridits I procent
Norrbotten 35 5 14 %
Skåne 140 24 16 %
Stockholm 251 44-45* 18 %
Södermanland 27 8-9* 30 -33%
Uppsala 30 6 20 %
Värmland 36 7 19 %
Västerbotten 35 7 20 %
Västernorrland 31 3 10 %
Västmanland 34 6 18 %
Västra Götaland 129 19 15 %
Örebro 32 2 6 %
Östergötland 32 6 19 %
Nationellt 1098 179 –182 16 %
* i polismyndigheten finns en utredning där det är osäkert om tidsfristen överskridits.
Drygt hälften av polismyndigheterna redovisar ett resultat som ligger strax över det nationella snittet, dvs. ett resultat något sämre än det nationella snittet. Den polismyndighet som haft lägst andel utredningar där tidsfristen överskridits hos polisen utan angivet acceptabelt skäl är Jönköpings län som redovisar 3 procent, tätt följd av polismyndigheterna i Jämtlands och Örebro län. Den polismyndighet där det är högst andel utredningar som har
överskridit tidsfristen utan acceptabelt skäl är Kalmar län som redovisar en nivå på 38 procent, detta resultat är dock osäkert på grund av få inrapporte-rade utredningar. Resultatet för Södermanlands län är mer tillförlitligt och där har ca 30 procent av utredningarna överskridit tidsfristen utan angivet acceptabelt skäl. I polismyndigheternas kommentarer till att tidsfristen inte hållits anges inte sällan att orsaken är resursbrist och att andra utredningar haft högre prioritet. Sådana skäl bedöms som inte acceptabla. Se diskussion kring de angivna orsakerna under huvudrubrikerna Analys och Slutsats.
En nationell analys av de utredningar som överskrider tidsfristen utan att polisen angett något acceptabelt skäl till detta visar att sexveckorsfristen vanligen överskrids med några veckor. Tidsfristen överskrids i alla typer av ärenden, längst tid tar misshandelsärenden. Tidsfristen överskrids också i en stor andel ärenden gällande stöld ur butik och skadegörelse. Dessa slutredo-visas dock oftast med någon eller några veckors försening medan misshan-delsärendena i genomsnitt tar längre tid att utreda. Genomsnittstiden i alla utredningar är 81 dagar från underrättelse om misstanke tills ärendet över-lämnats till åklagaren för beslut eller misstanken lagts ned av polisen, däref-ter löper en viss tid innan åklagarna tar ett beslut i åtalsfrågan. Tiden hos åklagarna har inte kartlagts.
4.1.2 Särskilt skyndsamhetskrav för ungdomsbrottsutredningar Utöver sexveckorsfristen finns ett särskilt skyndsamhetskrav för ungdoms-brottsutredningar och ett krav om att den som är misstänkt för brott snarast ska underrättas om de misstankar som riktas mot honom eller henne. Det kan anses rimligt att det allmänna skyndsamhetskravet gäller från den dag en skälig misstänkt registreras i en utredning, eftersom det fram tills dess är okänt om den som kan misstänkas för brottet är en ungdom. Erfarenheten är att polisen i störst utsträckning försöker arbeta för att hålla sexveckorsfristen men inte lika högt prioriterar det allmänna skyndsamhetskravet och kravet som gäller för när underrättelse om misstanke ska ske. Det finns en farhåga om att tidpunkten för underrättelse om misstanke fördröjs för att sexveckors-fristen inte ska börja löpa. Det finns därför anledning att mäta tiden som för-flyter mellan att en skälig misstänkt registrerats och att denne underrättats om misstanke. En sådan mätning ger också en fingervisning om hur det all-männa skyndsamhetskravet efterlevs.
Det finns alltid ärenden där det av olika skäl tar lång tid innan en misstänkt kan underrättas om misstanke och flertalet av de utredningar där tidsfristen överskridits har längre handläggningstid än genomsnittet. RPS har därför valt att göra analysen om tiden mellan registrering av skälig misstänkt och underrättelse om misstanke i de utredningar där tidsfristen hållits11. Tiden som förflutit redovisas i fyra olika tidsintervaller, se tabell 2.
Om en polismyndighet underrättar en skälig misstänkt om misstanke snabbt efter att denne registrerats som skäligen misstänkt kan det antas att polis-myndigheten i det avseendet har en effektiv utredningsverksamhet. Om det istället ofta går lång tid innan en registrerad skälig misstänkt underrättas om misstanke (görs vanligen vid förhör), kan de antas att det finns brister i po-lismyndighetens utredningsverksamhet eller i samverkan med åklagaren.
11RPS har valt att göra denna kartläggning bland de utredningar som hållit tidsfristen för att ge en bild av hur det ser ut i normalfallet. Flertalet av de utredningar där tidsfristen
överskridits har längre handläggningstid än normalt, t.ex. beroende på att andra myndigheter tar lång tid på sig, att parter i utredningen är svåra att få tag på, att den misstänkte ska höras i flera olika utredningar och att underrättelse om misstanke därför kan skjutas upp mm.
Det finns stora variationer mellan polismyndigheterna när det gäller tiden mellan registrering av skälig misstanke och tiden för underrättelse om miss-tanke. I tabell 2 visas, för varje polismyndighet, i hur stor andel av utred-ningarna som denna åtgärd vidtagits, specificerat på fyra olika tidsinterval-ler. Det nationella snittet är att en skälig misstänkt underrättats om misstanke i 45 procent av utredningarna inom två veckor från att denne registrerades som skäligen misstänkt. När fyra veckor passerat har en skälig misstänkt underrättats i ytterligare 19 procent av utredningarna och efter sex veckor har så skett i ytterligare 13 procent av utredningarna. I de återstående 23 pro-cent av utredningarna underrättades en skälig misstänkt om misstanke mer än sex veckor efter att denne registrerades som skäligen misstänkt. I Polis-myndigheten i Västernorrlands län och i PolisPolis-myndigheten Dalarna har man underrättat om misstanke i ca 70 procent av utredningarna inom de två första veckorna medan man i polismyndigheterna i Södermanlands och Kronobergs län har gjort detsamma i ca 15 procent av utredningarna under samma
tidsintervall. Polismyndigheten i Värmlands län och Polismyndigheten Da-larna har underättat om misstanke i drygt 80 procent av utredningarna inom fyra veckor från registrering om skälig misstanke.
Tabell 2. Probleminventeringsfasen – tid från att en skälig misstänkt registrerats tills denne underrättats om misstanke i utredningar som klarat sexveckorsfristen, redovisat per polismyndighet.
Andel utredningar bland de som klarat tidsfristen där man underrättat om misstanke
Polismyndighet
Blekinge 40% 20% 15% 25%
Dalarna 67% 19% 0% 14%
Gotland 60% 10% 5% 25%
Gävleborg 27% 18% 27% 27%
Halland 46% 29% 21% 4%
Jämtland 56% 16% 0% 28%
Jönköping 56% 4% 20% 20%
Kalmar 55% 18% 9% 18%
Kronoberg 17% 17% 39% 28%
Norrbotten 35% 12% 12% 41%
Skåne 36% 10% 21% 34%
Stockholm 37% 27% 14% 23%
Södermanland 14% 36% 7% 43%
Uppsala 31% 0% 8% 62%
Värmland 29% 53% 12% 6%
Västerbotten 50% 13% 19% 19%
Västernorrland 70% 17% 9% 4%
Västmanland 56% 19% 13% 13%
Västra Götaland 65% 16% 5% 15%
Örebro 50% 23% 5% 23%
Östergötland 46% 31% 0% 23%
Nationellt 45% 19% 13% 23%
En ytlig kontroll har gjorts av tiden mellan registrering av skälig misstanke och underrättelse om misstanke mellan de utredningar som klarat tidsfristen och de utredningar som överskridit den. Jämförelsen visar att det finns stora skillnader mellan polismyndigheterna men att det inte finns ett tydligt mönster i polismyndigheterna att polisen skjuter fram tiden för underrättelse om misstanke för att på så sätt klara sexveckorsfristen.
4.1.3 Jämförelser mellan storstadsmyndigheterna
För storstadsmyndigheterna redovisas resultaten för respektive polisområ-de/polismästardistrikt. I tabell 3 visas att resultaten är relativt lika på myn-dighetsnivå när det gäller överskridande av sexveckorsfristen men att det finns skillnader inom polismyndigheterna. De största variationerna finns inom Polismyndigheten i Stockholms län. Bland de ungdomsbrottsutred-ningar där det löper en tidsfrist varierar andelen utredungdomsbrottsutred-ningar som överskridit tidsfristen hos polisen utan acceptabelt skäl, från 3 procent i Nacka mästardistrikt till 41 procent i Norrort polismästardistrikt. Många av polis-områdena/polismästardistrikten uppvisar ett resultat som är något sämre än det nationella snittet. I Polismyndigheten i Västra Götaland är det dock tre av fyra polisområden som uppvisar ett bättre resultat än det nationella snittet.
Tabell 3. Probleminventeringsfasen - antalet inrapporterade ungdoms-brottsutredningar där det löper en sexveckorsfrist, antal och andel där sexveckorsfristen överskridits hos polismyndigheten utan att det angi-vits något acceptabelt skäl, redovisat per polisområde/polismästar-distrikt i storstadsmyndigheterna.
och där polisen inte angivit något acceptabelt skäl till att
tidsfristen överskridits I procent
PMY Stockholms län 251 44-45 18 %
City 39 4 10 %
PMY Västra Götaland 129 19 15 %
Storgöteborg 33 5 15 %
Älvsborg 32 3 9 %
Mellersta Skåne 24 3 13 %
Skåne - Malmö 36 7 19 %
Södra Skåne 21 6 29 %
Totalt storstadsmynd. 520 88-89 17 %
* 1utredning från Södertälje polismästardistrikt är inräknad trots att det är ett osäkert resultat.
Både mellan och inom storstadsmyndigheterna finns det stora variationer i hur lång tid som förflutit mellan att en skälig misstänkt registrerats och att den misstänkte underrättats om misstanke. Variationerna är större än på na-tionell nivå. Inom storstadsmyndigheterna är det i Norrorts polismästardi-strikt som det tagit längst tid medan flera polisområden i Polismyndigheten i Västra Götaland, främst Storgöteborg, där det tagit kortast tid. Se tabell 4.
Tabell 4. Probleminventeringsfasen – tid från att en skälig misstänkt registrerats tills denne underrättats om misstanke i utredningar som klarat sexveckorsfristen, redovisat per polismästardistrikt/polisområde i storstadsmyndigheterna.
Andel utredningar bland de som klarat tidsfristen där man underrättat om misstanke
Polisområde/
PMY Stockholms län 37% 27% 14% 23%
City 35% 44% 17% 4%
Söderort 31% 6% 31% 31%
Västerort 43% 43% 7% 7%
Norrort 27% 9% 0% 64%
Roslagen 25% 40% 15% 20%
Nacka 31% 25% 0% 44%
Södertörn 50% 19% 25% 6%
Södertälje 53% 13% 7% 27%
PMY Västra Götaland 64% 16% 5% 14%
Storgöteborg 91% 5% 5% 0%
Älvsborg 21% 21% 11% 47%
Skaraborg 73% 27% 0% 0%
Fyrbodal 71% 14% 5% 10%
PMY Skåne 36% 10% 20% 34%
Nordvästra Skåne 39% 11% 17% 33%
Nordöstra Skåne 28% 22% 39% 11%
Mellersta Skåne 19% 13% 19% 50%
Skåne - Malmö 61% 0% 4% 35%
Södra Skåne 13% 0% 38% 50%
Totalt storstadsmynd. 44% 19% 13% 24%
4.2 Polismyndigheternas problembeskrivning av arbetet med