Polismyndigheterna har generellt varit kortfattade i sina uppföljningar av de kvantitativa målen. Polismyndigheten Dalarna och polismyndigheterna i Västerbottens, Kronobergs och Norrbottens län har inte kommenterat de uppsatta kvantitativa målen i sina insatser.
När det gäller val av arbetsmetoder finns utrymme för förbättring. Polismyn-digheterna i Västmanlands, Uppsala och Östergötlands län har redogjort för olika operativa metoder som alla får anses relevanta för området och i samt-liga fall redogjort för utfall för metoden. Av 17 polismyndigheter har 6 an-gett PNU som operativ metod, se diskussion kring PNU i avsnitt 7.5. Fyra polismyndigheter har som arbetsmetod angett att utredningar av ungdoms-ärenden ska genomföras enligt gällande lagstiftning och tidsfrister. Två av dessa har inte kommenterat utfall av metoden. En polismyndighet har kon-staterat att utredningsverksamheten har följt gällande lagstiftning och en polismyndighet har redogjort för hur tidsfristen hålls i åklagarledda respekti-ve polisledda förundersökningar.
De flesta polismyndigheter anser att insatsen varit bra för att den satt fokus på ungdomsutredningar och givit en möjlighet att identifiera problemområ-den, både internt och externt, avseende utredningsprocessen. De flesta po-lismyndigheter har tagit lärdom av insatsen och ser hur arbetet kan förbättras inför framtida insatser. Två polismyndigheter anser att det varit oklart under projektets gång huruvida det skulle fullföljas eller inte. Samma två polis-myndigheter har också påpekat vikten av förankring på lokal nivå. Polis-myndigheterna i Halland, Kronoberg och Norrbotten har inte dokumenterat vad som varit bra och mindre bra med insatsen.
I insatserna finns gott om tips inför framtida insatser.
6.1.1 Jämförelser mellan storstadsmyndigheterna
I Polismyndigheten i Stockholms län har varje polismästardistrikt lagt en insats mot utredning och lagföring. Nacka, City, Roslagen och Västerort har
följt upp sina kvantitativa mål. Söderort har två mål varav ett är uppföljt, Södertälje har kommenterat ett av sina mål men målen kan inte anses vara uppföljda. Norrort har inte kommenterat sina mål.
När det gäller valet av arbetsmetoder har Nacka och Södertörn endast angett PNU som arbetsmetod. Södertälje och Roslagen har angett val av arbetsme-toder men inte kommenterat utfall för metoden och Söderorts arbetsmetod borde använts under probleminventeringsfasen. City, Norrort och Västerort har beskrivit utfallet för respektive arbetsmetod men i insatserna från Norrort och Västerort är beskrivningen svår att förstå och inte fullt ut relevant.
Samtliga polismästardistrikt, förutom Södertörn, har identifierat vad som varit bra och dåligt under insatsen. Man pekar på att det fokus som lagts på ungdomsutredningarna varit positivt och att insatsen lett till uppföljning och effektivitet. Det som varit mindre positivt är exempelvis tidpunkten för in-satsfasen, att personalresurser inte kunnat upprätthållas och att utrednings-personal inte har kunskap om hur PUM-A ska användas.
I Polismyndigheten i Skåne har varje polisområde dokumenterat en insats i PUM-A. Inget av polisområdena har satt två mål i enlighet med de nationella målen för insatsen avseende utredning och lagföring. Samtliga polisområden, förutom Mellersta Skåne, har följt upp sina kvantitativa mål även om kom-mentarerna till målutfallet inte alltid är tätt kopplat till målet.
Sammantaget kan sägas att uppföljningen av insatserna i Skåne kan bli tydli-gare så att de blir lättare att använda i framtida planering för liknande insat-ser. Polisområde Södra och Mellersta Skåne har endast angett PNU som val av arbetsmetod och Nordöstra Skånes val av arbetsmetod kunde ha formule-rats så att det tydligare framgår vad som är arbetsmomenten. Nordvästra Skåne och Malmö har kortfattat beskrivit utfall för sina arbetsmetoder.
Samtliga polisområden i Skåne har identifierat vad som varit bra och dåligt under insatsen. Det polismyndigheterna har uppnått och redovisat i sin upp-följning är bland annat att ärendebalanser sänkts och att antalet blanketter om barn i fara som skickats till socialnämnden har ökat. Negativt har bland annat varit att administration och dokumentation tagit mycket tid.
I Polismyndigheten i Västra Götaland har polisområdena Fyrbodal, Älvsborg och Skaraborg lagt var sin insats. Polisområde Storgöteborg har lagt tre in-satser, varav två är mer operativa och har en inriktning både mot brottsföre-byggande och utredande arbete (se avsnitt 7 där en av dessa insatser be-skrivs). Båda dessa insatser är noggrant uppföljda.
Samtliga polisområden i Polismyndigheten i Västra Götaland har satt mål i förhållande till de två nationella målen. Samtliga polisområden har därutöver satt ett eller fler andra mål. Samtliga polisområden, förutom Älvsborg, har följt upp sina kvantitativa mål. Storgöteborgs uppföljning av de kvantitativa
målen är mycket utförlig och informativ. Älvsborg, Fyrbodal och Skaraborg har alla angett PNU som arbetsmetod. Fyrbodal och Skaraborg har kom-menterat utfall för sin arbetsmetod. Storgöteborg har redovisat en arbetsme-tod och utförligt kommenterat utfallet för mearbetsme-toden.
Samtliga polisområden har identifierat vad som varit bra och dåligt under insatsen. Bland de positiva erfarenheterna nämns att det varit bra med en speciell ungdomssatsning och att de fått bättre inblick i problem som inte identifierats tidigare. Negativt har varit att insatsen tagit mycket tid i anspråk och att polisen varit tvungen att svara på frågor som rör andra myndigheter.
6.2 Nationell lägesbeskrivning av polismyndigheternas upp-följning av planerade brottsförebyggande insatser De flesta polismyndigheterna har följt upp sina insatser genom att doku-mentera utfallet för de uppsatta kvantitativa målen och genom att göra en bedömning av genomförandet, hur väl arbetet fungerat med de arbetsmetoder de valt och de direktiv de lagt in i insatsen. Generellt sett har de kvantitativa målen följts upp i störst utsträckning och det genomförda arbetssättet i mind-re utsträckning. De flesta polismyndigheter har dock identifierat framgångs-faktorer, vad som varit mindre bra och vad de ska ha i åtanke inför komman-de satsningar.
Många polismyndigheter har i sin uppföljning dokumenterat att de genom-förda insatserna har varit lyckade. Detta har gjorts både av polismyndigheter som uppnått de kvantitativa mål de satt upp och av de polismyndigheter som redovisat ett resultat som inte nått upp till de kvantitativa mål de satt. Även de polismyndigheter som inte lyckats uppnå de kvantitativa målen har do-kumenterat att arbetet på vägen dit lett till andra vinster i form av större kun-skap om ungdomars beteende, personkännedom och kontaktkun-skapande.
För de flesta polismyndigheterna har insatsen lett till förbättrad samverkan med socialtjänst, skolor och personal inom andra ungdomsrelaterade verk-samheter, till exempel fritidsgårdspersonal, drogförebyggare med flera.
De strategiska och operativa kartläggningarna har av många polismyndighe-ter beskrivits som välbehövliga och nyttiga. Resultat som observerats av många polismyndigheter är att ungdomsproblematiken blivit väl känd bland många i personalen på myndigheten tack vare satsningen och att det skapats många nya och bra kontakter mellan ungdomar och poliser i områdena. Pre-cis som i insatserna avseende utredning och lagföring finns det i de brottsfö-rebyggande insatserna dokumenterat tips för framtida insatser.
Brister som dokumenterats i insatserna är att man i flera polismyndigheter inte kunnat genomföra satsningen utifrån den planering som gjorts eftersom personalen tagits i anspråk för andra uppdrag under insatstiden. Det har ock-så på flera håll identifierats brister i samverkan mellan KUT och poliserna i
yttre tjänst. Information har inte lämnats från KUT till de andra verksamhe-terna och inflödet av underrättelseuppslag till KUT har varit dåligt. I några polismyndigheter har det upplevts som ett problem att satsa stort både på utredningsarbete och brottsförebyggande arbete gällande ungdomar, i vissa fall har utredningsarbetet prioriterats högre och det brottsförebyggande ar-betet har fått stå tillbaka.
Exempel på informativa och sakliga uppföljningar finns i insatserna från polismyndigheterna i Jönköpings och Östergötlands län och från Polisområ-de Mitt i Polismyndigheten i SöPolisområ-dermanlands län, PolisområPolisområ-de Fagersta i Polismyndigheten i Västmanlands län, närpolisområde Örebro i Polismyn-digheten i Örebro län och två insatser från närpolisområde Västerås i Polis-myndigheten i Västmanlands län (insatser mot mopeder och gatuvåld).
Polismyndigheten Dalarna har några insatser där uppföljning inte har gjorts.
Länsinsatserna från Södermanlands och Norrbottens län innehåller ingen uppföljning.
6.2.1 Jämförelser mellan storstadsmyndigheterna
I Polismyndigheten i Stockholms län har flera distrikt lagt två insatser, en för närpolisverksamheten och en för utryckningsverksamheten (ingripandeverk-samheten). Överlag har närpolisernas arbete följts upp bättre än utrycknings-verksamhetens.
I de olika verksamheternas insatser, framförallt från City, Söderorts, Norr-orts, Södertörns och Södertälje polismästardistrikt finns stora problem gäl-lande uppföljningen. Genomförandet och valet av arbetsmetoder har kom-menterats i liten utsträckning. För insatserna har mål satts upp som är oklara och i vissa fall har inte det operativa arbetet dokumenterats så att uppfölj-ningen är möjlig. Det verkar också finnas problem med att ta fram statistik för de månader man arbetat med insatsen. I vissa fall har årssumman för ett visst mått redovisats och i vissa fall har utfallet beskrivits som noll då det är okänt vad polisdistriktet presterat under insatstiden.
Att dessa problem finns gällande uppföljningen har uppmärksammats av City, Söderorts, Norrorts och Södertälje polismästardistrikt. Några av dessa har presenterat förslag på hur de ska göra i framtida insatser. I Norrorts och Söderorts polismästardistrikt har det funnits problem kring bemanningen för insatserna och det upplevs som problematiskt att ha två eller flera insatser parallellt med liknande inriktning. Västerorts polismästardistrikt har följt upp kvantitativa mål men ej valda arbetsmetoder. De har identifierat vad som varit bra och dåligt med insatsen och lämnat rekommendationer för framti-den. Roslagens polismästardistrikt har inte dokumenterat arbetet så att det kan följas upp i PUM-A men beskriver att de arbetat enligt planen. De kan därför inte redovisa något utfall gentemot de kvantitativa mål de satt upp.
Polismästardistriktet har identifierat brister i hanteringen av insatsen och att
ansvarsfördelningen varit otydlig. I Nacka polismästardistrikt har ingen in-sats genomförts p.g.a. personalbrist, därmed finns heller ingen uppföljning.
Förbättringsmöjligheter avseende planering har identifierats.
I Skåne har varje polisområde lagt en eller flera insatser. Alla insatser är uppföljda avseende de kvantitativa målen. Mellersta Skåne och Södra Skåne har noterat utfallet för de kvantitativa målen men inte kommenterat eller endast i liten utsträckning beskrivit utfallet av arbetsmetoder eller lärdomar för framtida insatser. I polisområde Malmö finns mål om att bryta brottskur-van vilket dock endast har följts upp genom antalet anmälda rånbrott under aktuell period. Uppföljningen kan därför inte betraktas som tillfredsställande.
Polisområdet har kommenterat att det skapats en ungdomsrotel strax före insatsfasen och att detta påverkat både det brottsförebyggande och det utre-dande arbetet positivt, det är dock inte angett på vilket sätt detta har visat sig.
I Polismyndigheten i Västra Götaland har de tre polisområdena Fyrbodal, Skaraborg och Älvsborg lagt en insats var i PUM-A. Polisområdena Fyrbo-dal och Skaraborg har gjort informativa uppföljningar både av kvantitativa mål och av de valda arbetsmetoderna. De har också identifierat lärdomar av insatsen. Polisområde Älvsborg har satt mål om att nyupptäcka ungdomar som missbrukar men följt upp målet med statistik över antalet upprättade anmälningar mot aktuell narkotikabrottslighet. Det framgår därmed inte om de personer som misstänkts för brotten är nyupptäckta. De har inte följt upp valda arbetsmetoder eller identifierat vad som varit bra eller dåligt under insatsen. En lärdom för framtiden är att tipshanteringen behöver förbättras.
Storgöteborg har lagt flera insatser, vissa gäller närpolisområden och vissa gäller särskilda insatser, så kallade operationer. Generellt har insatserna från Storgöteborg följts upp på ett bra sätt. Eftersom polisområdet haft ett eget inriktningsbeslut finns också en uppföljning dokumenterad som är en sam-manfattning av uppföljningen från insatserna.
I polisområde Nordvästra Skåne har flera insatser lagts. Närpolisområde Helsingborg har följt upp både kvantitativa mål och arbetsmetoder samt identifierat lärdomar. Närpolisområde Söderåsen har en något mer kortfattad uppföljning och har inte kunnat följa upp de kvantitativa målen på ett enkelt sätt. De har identifierat vad de ska tänka på för kommande insatser, bland annat att de ska utöka spaningen mot viss typ av brottslighet. I Kulla-Bjäre beskrivs i uppföljningen att de fått bättre kännedom om ungdomsgruppe-ringar och beteenden hos ungdomar. De har följt upp de kvantitativa målen, till viss del genomförandet, och de har dragit lärdomar av insatsen.
För Landskrona har det lagts en egen insats som visserligen innehåller en omfattande uppföljning både av arbetsmetoder och mål men där det inte går att utläsa hur utfallet var för den period när nationella satsningen pågick.
I Nordöstra Skåne har endast Hässleholm lagt in en insats. Det mål de valt, att mäta trafikbrottslighet, visade sig svårt att följa upp. I det mål de satt upp om antal upprättade underrättelseuppslag har antalet blivit betydligt mindre än planerat då de inte dokumenterat sitt arbete enligt plan och därmed inte kunnat följa upp det. De har beskrivit vad de iakttagit som resultat av valda arbetsmetoder och de har dragit lärdomar av insatsen, exempelvis vilka tider de ska arbeta mot aktuell brottslighet.
7 Analys
RPS har granskat polismyndigheternas insatser på området för brottsföre-byggande arbete och gällande utredning och lagföring. RPS har också grans-kat genomströmningstiderna i ungdomsbrottsutredningar. Det finns flera goda exempel där man ser en positiv utveckling av utredningstiderna. Det finns även exempel på väl planerade och genomförda brottsförebyggande insatser.
Det finns dock områden där utvecklingsbehovet är stort och det är få insatser som uppfyller kravet på att vara planerade och uppföljda i enlighet med PUM. De lagstadgade tidsfristerna i ungdomsbrottsutredningar hålls inte alltid och dokumentationen av insatserna i PUM-A är bra i vissa delar men kan bli bättre i andra delar.