Upphävande av tillstånd
Genom att upphäva tidigare tillstånd till en verksamhet i samband med att nytt tillstånd lämnas till verksamheten undandras verksamhetsutövaren möjligheten att först efter att ha tagit del av beslutet med det nya tillståndet ta ställning till om det nya tillståndet, med där föreskrivna villkor, skall tas i anspråk eller ej. Om ett upphävande av äldre tillstånd dessutom förenas med ett verkställighetsförordnande, som formuleras så att domen gäller omedel- bart utan hinder av att den inte vunnit laga kraft, kan tveksamma situationer uppstå. Eftersom hela verksamheten har prövats och det alltså inte är fråga om en situation med s.k. påbyggnadstillstånd är det inte någon risk att osäkerhet i detta fall råder om vilket tillstånd som gäller.
Bestämmelsen i 24 kap. 3 § första stycket p 6 miljöbalken är att betrakta som en materiell regel och kan enligt övergångsbestämmelserna till miljö- balken inte tillämpas i detta mål, som skall avgöras enligt miljöskyddslagen. Även om bestämmelsen skulle betraktas som en förfaranderegel, och där- med lagligen kunna tillämpas i målet, kräver ett beslut om upphävande av äldre beslut enligt 24 kap. 7 § miljöbalken ansökan från en myndighet. En sådan ansökan är enligt 21 kap. 1 § första stycket p 6 miljöbalken en sär- skild typ av ansökningsmål och någon sådan ansökan finns inte i detta mål.
184
Naturvårdsverkets bestridande
Naturvårdsverket avstyrkte bifall till bolagets talan vad avser yrkandet om upphävande av gamla tillstånd. En verksamhetsutövare som fått nya och mer tidsenliga villkor bör följa dessa villkor så snart som möjligt. Det bör inte få vara så att verksamhetsutövaren som fått ett sådant nytt tillstånd skall kunna avstå från att ta det nya tillståndet i anspråk och därmed undgå att bli bunden av de nya villkoren. Verksamhetsutövare bör dock få viss tid på sig att efter meddelad dom ta det nya tillståndet i anspråk. En fråga om upphä- vande enligt 24 kap. 3 § första stycket p 6 miljöbalken av gamla tillstånd bör kunna prövas i pågående mål utan ansökan från någon myndighet.
Miljööverdomstolen Yttranden från remissinstanser
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen tillstyrker bifall till Naturvårdsverkets talan och gör den bedömningen att det går att få en LAS-anläggning på plats i trimmat skick inom två år. Slutning av sileriet kan inte anses som ett alternativ till ytterli- gare biologisk rening.
Det gamla beslutet kan och bör återkallas. Beslutet bör ändras så att de gamla tillstånden återkallas när det nya vinner laga kraft. Om bolaget inte vill ta det nya tillståndet i anspråk, så bör man inom besvärstiden meddela tillståndsmyndigheten att man avstår från detta.
Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd
Naturvårdsverkets talan bör bifallas. Det är svårt att med hjälp av undersök- ningar i recipienten hitta en specifik nivå för bolagets utsläpp. Ytterligare undersökningar kommer inte att göra det enklare att fastställa slutliga vill- kor. Regeln om bästa teknik bör vara styrande.
Miljööverdomstolens domskäl
Naturvårdsverkets talan
Av de recipientundersökningar som redovisats framgår att utsläppen av avloppsvatten från bruket ger upphov till fortplantningsstörningar hos abborre. Laboratorieförsök visar också att utsläppen är akut toxiska i vissa
185
avseenden. Enligt bolagets uppfattning kan effekterna på abborre bäst mot- verkas genom processinterna åtgärder. Dessa kan inriktas på de ämnen som ger upphov till störningarna. Utökad biologisk behandling eller liknande externa reningsåtgärder ger en minskning av den totala mängden organiska ämnen, uttryckt som COD, och en minskning av den akuta toxiciteten, men ger inte med säkerhet de önskvärda förbättringarna vad gäller subletala effekter på vissa funktioner hos fisk. Det finns enligt bolaget i vart fall inga vetenskapliga belägg för detta. Det kan till och med vara så att vissa stör- ningar ökar efter biologisk behandling
Bolaget har åberopat rapporter som gäller utsläpp och effekter från den kanadensiska massaindustrin och tolkat slutsatserna så att biologisk rening inte ger önskvärda resultat. Enligt Miljööverdomstolens mening bör emel- lertid rapporterna tolkas så att det erfordras såväl processinterna åtgärder som extern rening. Erfarenheterna från svenska förhållanden leder fram till samma slutsats.
Miljööverdomstolen bedömer att det är miljömässigt motiverat att begränsa utsläppen av föroreningar till vatten i enlighet med Naturvårdsver- kets yrkande och inte bara med den inriktningen som bolaget föreslagit. I den bedömningen har Miljööverdomstolen tagit hänsyn till alla ämnen som släpps ut och som kan medföra effekter på såväl närmiljön som miljön i stort, dvs. både COD och AOX samt kväve, fosfor och suspenderade ämnen.
I frågan om vilka åtgärder som bör vidtas gör Miljööverdomstolen föl- jande bedömning. Utgångspunkten måste vara att bolaget skall genomföra åtgärder som svarar mot vad som är tekniskt möjligt. Enligt referensdoku- mentet (BREF) till IPPC-direktivet avseende bästa tillgängliga teknik (BAT) för skogsindustrin framgår att tillämpning av BAT leder till ut- släppsbegränsningar ned till 8-23 kg COD/ton. Uttryckt i tekniska termer innefattar BAT för sulfatmassatillverkning både interna och externa åtgär- der.
Bolaget har framhållit att bedömningen av vilka åtgärder som behövs skall göras utifrån de individuella förutsättningar som gäller för bruket och inte efter en schablon som anger att alla sulfatmassabruk skall ha biologisk rening i form av LAS eller motsvarande.
186
Det har i målet inte framkommit något som visar att förhållandena i närrecipienten Iggesundsfjärden skulle skilja sig väsentligt från vad som gäller för övriga recipienter i anslutning till svenska sulfatmassabruk och medföra att kraven på utsläppsbegränsningar kan ställas lägre. Inte heller är brukets process- och produktionsförhållanden sådana att ytterligare långt- gående reningsåtgärder inte kan motiveras.
Sammantaget finner Miljööverdomstolen att det är skäligt att ålägga bolaget att vidta åtgärder som leder till föroreningsbegränsningar enligt vad Naturvårdsverket angivit som mål för åtgärderna, d.v.s. omkring 13 kg COD per ton massa. Naturvårdsverket har visserligen inte uttryckligen yrkat att bolaget skall uppföra en biologisk reningsanläggning, antingen som LAS eller på annat liknande sätt. Enligt Miljööverdomstolens bedömning är en sådan reningsanläggning en förutsättning för att bolaget med säkerhet skall nå ner till den angivna nivån. Bolaget bör därför åläggas att uppföra en långtidsluftad aktivslamanläggning eller en biologisk reningsanläggning med motsvarande funktion. Det behövs ingen prövotid för att bestämma detta. Utredningen i målet är tillräcklig. Däremot bör de utsläppsnivåer som skall gälla som villkor för tillståndet bestämmas efter det att erfarenheter av driften av anläggningen vunnits. Val av anläggning och dimensionering bör dock ske efter samråd med tillsynsmyndigheten.
En rimlig tid för utredning, projektering och genomförande av åtgär- derna bedömer Miljööverdomstolen vara 2,5 år. Anläggningen bör därför kunna tas i drift senast den 30 juni 2006. Redovisning av driftserfarenheter och förslag till utsläppsvillkor bör ges in till miljödomstolen senast den 30 juni 2007. Som provisoriska villkor att gälla tills annat blir bestämt bör gälla vad miljödomstolen föreskrivit i punkten P1.
Bolagets talan
Enligt Miljööverdomstolen utgör bestämmelsen i 24 kap. 3 § p 6 miljöbal- ken en förfaranderegel som enligt 6 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken är tillämpbar i målet. Prövning av om återkallelse skall ske enligt denna bestämmelse kan dock enligt 24 kap. 7 § miljöbalken endast göras efter ansökan av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet eller länsstyrelse. Någon sådan ansökan finns inte i målet. Mot bakgrund härav
187
finns det inte möjlighet att vid den i målet aktuella prövningen återkalla de tidigare tillstånden för verksamheten. Förordnandet om upphävande av Koncessionsnämndens för miljöskydd beslut skall därför undanröjas.
Även bestämmelsen om verkställighetsförordnande i 22 kap. 27 § fjärde stycket miljöbalken är en förfaranderegel som skall tillämpas i målet. Verk- ställighetsförordnandet bör därför utformas i enlighet med denna bestäm- melse.
Miljööverdomstolens domslut
Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på följande sätt. Tillståndet skall ha följande lydelse:
Miljööverdomstolen lämnar Iggesund Paperboard Aktiebolag tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att vid bolagets anläggningar i Iggesund fram- ställa 355 000 ton blekt sulfatmassa per år och 350 000 ton kartong per år.
Tillståndet avser också rätt att uppföra och driva de anläggningar som behövs för verksamheten.
Verkställighetsförordnandet skall ha följande lydelse:
Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Slutliga villkor skall under rubriken Utsläpp till vatten tillföras följande punkter:
9 a) Senast den 30 juni 2006 skall bolaget ha tagit i drift en anläggning för långtgående biologisk rening av avloppsvatten. Utformningen och dimensioneringen av anläggningen skall bestämmas efter samråd med tillsynsmyndigheten.
Uppskjutna frågor skall ha följande lydelse:
Under en prövotid skjuts avgörandet upp av frågan om vilka villkor som skall gälla dels beträffande begränsning av föroreningar i utsläpp till vatten av COD, AOX, suspenderat material, kväve, fosfor och metaller,
188
U1. Bolaget skall under prövotiden utreda de föroreningsbegränsande effekterna av den anläggning som skall tas i drift enligt det slutliga villkoret 9 a).
U2. - - -
Den närmare utformningen av undersökningarna enligt U1 och U2 skall bestämmas efter samråd med tillsynsmyndigheten. Senast den 30 juni 2007 skall bolaget till miljödomstolen inlämna resultaten av utredningsarbetena enligt U1 och U2 inklusive förslag till villkor och åtgärder.
Provisoriska föreskrifter
Till dess annat förordnas skall följande gälla.
P1. Utsläpp av nedanstående ämnen från den luftade dammen till recipien- ten får inte överstiga följande värden
COD AOX* Tot-P Klorat* Tot-N SÄ GF/A Månadsmedel-
och riktvärde i kg/ton blekt massa
29 0,25 0,070 0,20 0,60 4,5
Års- och gränsvärde i t/d
24 0,20 0,060 0,15 0,50 4,0 * Gäller per ton klordioxidblekt massa
P2. ---
Delegationen skall tillföras följande punkt:
D2. Ytterligare föreskrifter angående utformning och dimensionering av anläggning för långtgående biologisk rening enligt slutliga villkoret 9 a).
189