Underinstans: Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun Länsstyrelsen i Hallands län
Växjö tingsrätt, miljödomstolen Klagande: Privatpersoner ( J-ON, IN) Motpart: 1. Privatperson (KFK)
2. Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun Saken: Skuggbild från vindkraftverk
Nyckelord: Vindkraftverk, skuggbild
Bakgrund
J-ON anförde hos miljö- och byggnadsnämnden klagomål beträffande skuggbilder från ett vindkraftverk. Nämnden vidtog ingen åtgärd med anledning av klagomålen. Det gjorde inte heller länsstyrelsen dit J-ON och IN överklagade. J-ON och IN fullföljde sitt överklagande till miljödom- stolen
Miljödomstolen
Miljödomstolen har i detta mål att pröva endast den fråga – eventuella störningar till följd av skuggutbredning från vindkraftverket – som har prövats av miljö- och byggnadsnämnden respektive länsstyrelsen. Det som har anförts om bygglovsprövningen kan över huvud taget inte pröva av miljödomstolen och, som tidigare har nämnts, pågår ett särskilt ärende om eventuella bullerstörningar från vindkraftverket.
Att anlägga det ursprungliga vindkraftverket (500 kW) var anmälnings- pliktigt enligt 19 § miljöskyddsförordningen (1989:364). Även uppgrade- ringen (till 600 kW) var anmälningspliktigt enligt den förordningen. Motsvarande regler finns nu i 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Såvitt framgår av handlingarna prövade emel- lertid miljö- och byggnadsnämnden den sistnämnda åtgärden enbart mot bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10). I anledning av klago- målen från makarna N har nämnden i varje fall nu tagit ställning till verk- samhetens eventuella störningar för omgivningen och, som tidigare nämnts har nämndens beslut i detta fall tagit sikte på eventuella störningar till följd av skuggutbredning. Dt finns sålunda inte anledning att på formell grund upphäva miljö- och byggnämndens beslut. Allmänna klagomål på nämndens
60
hantering får i förekommande fall föras fram till länsstyrelsen, i egenskap av tillsynsmyndighet, eller hos t.ex. Riksdagens ombudsmän (JO).
Skuggbilder från vindkraftverket
Målet gäller om skuggorna från vindkraftverket medför sådan olägenhet för omgivningen som anges i 9 kap. 1 § punkt 3 miljöbalken (1998:808) att det kan anses skäligt att enligt 2 kap. 7 § miljöbalken kräva åtgärder mot dessa. - - -
I Boverkets allmänna råd (1995:1) Etablering av vindkraftverk på land, s. 37, anges bland annat att ”…Skuggor från vindkraftverk kan vara extra störande eftersom dessa roterar. …Risk för störningar avtar med avståndet från verket på grund av att skuggtiden blir kortare och skuggorna mindre skarpa. Skuggproblemet är relaterad till antal soltimmar, närhet, solvinkel (beror på geografiskt läge, årstid och tidpunkt på dygnet), väderstreck och vindriktning. …Om skuggproblem befaras kunna uppträda kan krav ställas på en redovisning av hur frekvent skuggstörningar kan uppstå, t.ex. genom ett s.k. soldiagram.”
Vidare anges i Boverkets allmänna råd (1995:5) Bättre plats för arbete, s. 130, bland annat att som riktvärde för skyddsavstånd för ett vindkraftverk om 1 MW, ett avstånd om 700 meter och för ett vindkraftverk om 0,25 MW, ett avstånd om 200 meter. Av de allmänna råden kan dock utläsas att av- ståndet främst tar sikte på buller som en dominerande störningsfaktor.
Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning och anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De allmänna råden bidrar till en enhetlig rättstillämpning, men är inte bindande vare sig för myndigheter eller enskilda. Avsteg i olika avseenden kan öras om omständigheterna i det enskilda fallet motiverar det.
Av utredningen framgår att avståndet från vindkraftverket till J-O och I N:s fastighet är omkring 350 meter. Av skuggberäkningen som redovisats till kommunen i april 2000, den s.k. worst case-beräkningen, framgår att den maximala skuggtiden för makarna N:s fastighet kan beräknas till samman- lagt 9 timmar 20 minuter per år vid helt molnfria dagar. Enligt de komplet- terande beräkningar (tre stycken) som lämnats till miljödomstolen, varierar den maximala skuggtiden mellan 9 timmar 6 minuter och 9 timmar
61
48 minuter beroende på kraftverkets position. De olika beräkningarna visar också att makarna N:s fastighet, beroende på beräkningspositionen, kan nås av skugga från verket under månaderna februari-mars och september- oktober. Det största tidsintervall som skuggan når fastigheten någon av dessa dagar, blir som längst 20 minuter och som kortast fyra minuter. Skuggtiden inträffar ungefärligen mellan klockan 6.30-8.45.
Miljödomstolen gör följande bedömning. Det har inte kommit fram några omständigheter som utgör skäl för att ifrågasätta tillförlitligheten av redovisade utredningar beträffande skuggutbredning. Med tanke på de perioder som skuggor från vindkraftverket sålunda kan beräknas nå
makarna N:s fastighet, dvs. periodernas längd och när dessa infaller på året, kan störningarna inte anses vara av sådan omfattning att det finns anledning att vidta några särskilda åtgärder för att minska skuggutbredningen. Det kan dessutom noteras att på grund av molnigt väder, den faktiska skuggutbred- ningen torde vara betydligt mindre än det teoretiskt framräknade s.k. worst case-fallet. Överklagandet skall därför avslås.
Miljööverdomstolen
Yrkanden
J-O och IN har, som det får uppfattas, yrkat i första hand att KFK föreläggs att riva, stänga eller flytta vindkraftverket och i andra hand att han föreläggs vidta åtgärder för att begränsa skuggbilderna från detta. J-O och IN har vidare yrkat att kommunen skall utföra vissa skugg- och ljudmätningar.
KFK och miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun har bestritt ändring.
Målet har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljö- balken avgjorts utan huvudförhandling.
Utveckling av talan i Miljööverdomstolen
J-O och IN
Skuggorna påverkar deras hälsa och välbefinnande. Deras boendemiljö är försämrad, inte bara av skuggorna, utan av att det hela tiden snurrar, blinkar och för oväsen. Ljudet har inte uppmätts under den tid då det verkligen låter från vindkraftverket. Under den tid då skuggstörningarna pågår kan de inte vistas i stora delar av huset eller i trädgården. Skuggorna finns även runt
62
tomten. Verket kan utan större kostnad stoppas vid de tidpunkter skugg- störningarna uppstår. Det är anmärkningsvärt att olika uppgifter godtagits av miljönämnden utan kontroll. Skuggkartan i samband med bygglovsansökan var felaktig. Vidare är vindkraftverket placerat på annan plats än den som anges i bygglovet. Vindkraftverket skall därför rivas. Vindkraftverken borde placeras i s.k. parker så att alla hamnar i samma väderstreck. Som det är nu kan de se 22 stycken vindkraftverk runt hela horisonten.
J-O och IN har åberopat en videoinspelning, beräkningar av skuggbilder samt diverse handlingar från ärendets tidigare handläggning.
Av de beräkningar som J-O och IN givit in framgår bl.a. att skugg- ningarna, då arean på skuggmottagaren är 35 m x 54 m, i värsta fall blir 30:36 timmar per år.
KFK
Den grundläggande skillnaden mellan den skuggutbredningsutredning som J-O och IN redovisat och de utredningar som han själv åberopat är uppgiften om storleken på skuggmottagaren. Att beräkna skuggutbredningen utifrån fastighetens bredd kan inte vara en korrekt utgångspunkt. Om två intillig- gande fastigheter har olika bredd kommer skuggutbredningsberäkningen att påvisa olika resultat trots att skuggutbredningen visuellt rimligen måste uppfattas såsom likvärdig. Det mest korrekta sättet för beräkning av skugg- utbredning bör därför vara utifrån betraktarens upplevelse och belägenhet. Med utgångspunkt från betraktaren måste 1 m x 1 m vara ett mer rättvisande mått. Den av J-O och IN åberopade skuggutbredningsberäkningen ger där- för inte en korrekt bild av de verkliga förhållandena. Vidare tar de veder- tagna beräkningarna sikte på ”värsta fallet” på så sätt att solen skiner hela dagen från soluppgång till solnedgång, att vindkraftverket är i drift hela tiden och att vindriktningen hela tiden förändras så att rotorn alltid står vinkelrät mot en linje mellan vindkraftverket och solen. I nu aktuellt fall sker skuggbildningen under morgonen i samband med soluppgång under företrädesvis månaderna februari och oktober. Med hänsyn till periodernas längd och när dessa infaller på året kan störningarna, även enligt den av J-O och IN åberopade beräkningen, inte antas vara av sådan omfattning att det
63
finns anledning att vidta några särskilda åtgärder för att minska skugg- utbredningen.
KFK har åberopat beräkningar av skuggbilder. I dessa beräkningar har, utöver ”värsta fallet”, även redovisats förväntat antal skuggtimmar utifrån dels en automatisk vindriktningsreduktion dels statistik från SMHI över faktiskt uppmätta soltimmar per månad i Göteborg. Vid beräkningarna har utöver måttet 1 m x 1 m för skuggmottagaren, även använts måtten 5 m x 5 m, 10 m x 10 m samt 35 m x 35 m. Det senare avseende hela ytan av fastigheten Ysby 2:2. Ytan uppgår enligt uppgift från skattemyndigheten till 1 229 m2. De koordinater som har använts för vindkraftverkets placering motsvarar koordinater som miljö- och byggnadsnämnden mätt upp med GPS. Som skuggmottagare har angetts koordinaterna för dels den östra fastighetsgränsen för Ysby 2:2 dels östra husgaveln på bostadshuset på Ysby 2:2
Av de av K åberopade beräkningarna framgår bl.a. följande.
Area
Skuggmottagare Fastighetsgräns Värsta fallet Fastighetsgräns Förväntat värde Husgavel Västa fallet Husgavel Förväntat värde 1 m x 1 m 10:44 h 1:16 h 10:02 h 1:07 h 5 m x 5 m 12:56 h 1:35 h 11:50 h 1:23 h 10 m x 10 m 15:04 h 1:53 h 14:04 h 1:42 h 35 m x 35 m 27:12 h 3:16 h 25:20 h 2:59 h
Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun
Vad N anfört ändrar inte miljö- och byggnadsnämndens ställningstagande. Beräkningar av skuggbilder bör generellt göras på 1 m x 1 m på närmaste fasad.
Remissyttranden
Miljööverdomstolen har inhämtat yttranden från Boverket och Social- styrelsen.
Boverket
Boverkets bedömning, som till stor del grundas på tysk forskning, är att man vid bedömning av störning från periodisk skugga bör utgå från den faktiska skuggtiden då det är denna som påverkar störningens omfattning.
64
Den faktiska skuggtiden bör inte överskrida åtta timmar per år på tomt med störningskänslig verksamhet. Med faktisk skuggtid avses den summerade tid under vilken periodiska skuggeffekter uppträder på störningskänsliga platser. Sådana platser är bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. Socialstyrelsen
Skuggbildning sker sällan och pågår under kortare tid. Även störningar som uppkommer sällan bör kunna leda till inskränkningar av verksamheten då störningarna riskerar att uppkomma. Då det gäller skuggbildning från vind- kraftverk bör detta kunna förhindras med att vindkraftverket stängs av under den korta tid som skuggbildningen riskerar att uppkomma.
Vad gäller biologiska/psykiska effekter hänvisar Socialstyrelsen till ett yttrande inhämtat från docent LP. Han anför bl.a. följande. Även kortvarig enstaka exposition för snabba skuggväxlingar kan ge tillfällig irritation och distraktion, men ger inte upphov till biologisk skada eller bestående biolo- gisk ogynnsam effekt. De i Tyskland gällande normer som framtagits synes vara täckande med en mycket god säkerhetsmarginal. De olägenheter som kan uppkomma i föreliggande fall är inte så frekventa eller av sådan intensi- tet eller varaktighet att de utgör en hälsorisk.
Domskäl
Miljööverdomstolen har i detta mål att ta ställning till om skuggbilderna från vindkraftverket innebär sådan olägenhet för J-O och IN att KFK skall åläggas att upphöra med eller begränsa verksamheten. Vad J-O och IN anfört i fråga om vindkraftverkets placering jämfört med vad som anges i bygglovet samt vad de anfört i fråga om ljudmätningar kan däremot inte prövas inom ramen för detta mål.
Av 2 kap. 3 § miljöbalken följer att alla som bedriver en verksamhet, så snart det finns skäl att anta att verksamheten kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet. I 9 kap. 3 § miljöbalken definieras olägenhet för människors hälsa som en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan
65
påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Av förarbe- tena till miljöbalken framgår att man vid bedömningen av vad som är att anse som en olägenhet skall utgå från hur människor i allmänhet uppfattar en störning, dock att hänsyn skall tas till personer som är något känsligare än normalt (Prop. 1997/98:45 del 2 sid. 109).
Boverket har i handboken Planering och prövning av vindkraftsanlägg-
ningar anfört att en lämplig utgångspunkt vid prövningen kan vara att utgå
från den faktiska skuggeffekten på en störningskänslig plats och att den får vara högst åtta timmar per kalenderår. Miljööverdomstolen delar den bedömningen. Detta innebär, som riktlinje, att åtgärder för att begränsa skuggbildningar skall vidtas när den förväntade faktiska skuggtiden på störningskänslig plats överstiger åtta timmar per år.
I nu aktuellt fall gäller det störningar i och omkring ett bostadshus beläget på en normalstor fastighet. Av den videofilm som åberopats av J-O och IN samt av tillgängligt kartmaterial framgår att bostadshuset är placerat så att man från detta kan se en större del av fastigheten. Med hänsyn till fastighetens storlek och bostadshusets placering kan man förutsätta att hela ytan av fastigheten utnyttjas på ett intensivt sätt. Miljööverdomstolen finner därför att den störningskänsliga platsen i detta fall får anses innefatta hela fastigheten.
Den av KFK ingivna skuggberäkningen i vilken skuggmottagaren angi- vits till 35 m x 35 m får anses väl täcka in hela ytan av fastigheten Ysby 2:2. Av denna beräkning framgår att förväntat antal skuggtimmar per år uppgår till 3:16 timmar vid fastighetsgränsen samt 2:59 timmar vid husgaveln. Vidare framgår att skuggningarna huvudsakligen inträffar under februari och oktober.
Miljööverdomstolen finner sammantaget att skuggbilderna inte kan anses så omfattande att KFK skall föreläggas att begränsa dessa. J-ON s och INs överklagandet skall därför avslås.
66