Även om företagsspecifika resursvariabler förklarar lönsamhetsskillnader i större utsträckning än branschvariabler (Makhija, 2003; Spanos et al., 2004) så varierar lönsamhet vanligtvis även mellan olika branscher (Bain 1956; Hawawini et al,. 2002). Något som kommit att försvåra en klassificering av företag baserad på lönsamhet då företagen är verksamma inom olika branscher. Det har därför kommit att krävas att hänsyn tagits till respektive företags branschgenomsnitt. För varje enskilt företag har därför relevanta nyckeltal för branschen som helhet inhämtats. Detta har gjorts genom att data för samtliga aktiebolag med antal anställda mellan 50-200 % av det aktuella företaget enligt 2001 års redovisning med samma femsiffriga SNI-kod har tagits fram. Detta beskrivs utförligare under avsnitt 3.7.1.
3.5.2 Urval av företag för branschstudien
Då det rör valet av bransch i branschstudien föll sig valet naturligt efter att SME-studien genomförts. Ett av företagen i SME-studien har uppvisat en hög lönsamhet under ett flertal år och visade sig vara mycket öppet med information. Företaget i fråga har ett fåtal direkta konkurrenter men ett flertal konkurrenter som strävar efter att komma in på den lukrativa marknaden. Några formella eller synliga inträdesbarriärer syntes inte föreligga. Dessa faktorer har gjort branschen idealisk för en resursbaserad studie av konkurrensfördelar. Potentiella konkurrenter, som bland annat haft liknande förutsättningar som företaget i fråga 15-20 år tidigare, kom att identifieras främst via sökning på branschkod samt rundringning och internetsökning. Ett av företagen rekommenderades dessutom av företagsledaren i det
lönsamma företaget, vilket gjort att en del av urvalsprocessen av företag kan betecknas som snöbollsurval, enligt Warrens (2002) definition.
Urvalet kom att grundas på företag med en för branschen normal lönsamhet, vilket bland annat rekommenderas av Rouse och Daellenbach (2002). Genom detta kan skillnader i såväl ageranden som vad de olika företagsledarna betonar vara av betydelse identifieras mellan det mycket lönsamma företaget och de övriga, som kan ses som branschrepresentativa. I branschstudien ingår totalt fem företag, två företag med en lönsamhet strax under branschgenomsnittet, två med en lönsamhet strax över och ett företag med en mycket hög lönsamhet (företaget från SME-studien).
Syftet med att fokusera på en viss bransch i den andra empirin är, som tidigare beskrivits, för att eliminera problemet att förändrade marknadsförhållanden påverkar lönsamheten. Genom att studera en given bransch studeras företag som har liknande konjunkturcykler. Median- värden baserade på samtliga företag i branschen har tagits fram för att relatera de fem företagens lönsamhet till branschen som helhet. Branschen definieras som formverktygs- tillverkande företag och urvalet har gjorts på den femsiffriga SNI-koden för denna bransch.
Det finns dock andra branschspecifika faktorer än branschkonjunkturen som kan påverka lönsamhet. Stordriftsfördelar kan, enligt Porter (1979), vara en viktig faktor som påverkar lönsamheten och existensen av dessa kan vara beroende av bransch. Förhållandet mellan avkastningen på det totala kapitalet och omsättningen, antalet anställda respektive de totala tillgångarna för samtliga företag i branschen har därför analyserats för att identifiera eventuell förekomst av stordriftsfördelar.
3.6 Insamling av data
En viktig faktor som påverkar validiteten i kvalitativa studier är, enligt Yin (1994), användandet av triangulering. I föreliggande studie används främst, vad Patton (1987) benämner, triangulering av data, det vill säga en användning av flera olika former av data på
samma företeelse eller studieobjekt. De källor av data som har använts är intervjuer, årsredovisningar samt, i mindre utsträckning, annat skrivet material som dokumentation från företagsarkiv och artiklar i lokal- eller affärspress. Då det rör företagen i SME-studien har års- redovisningar inhämtats från perioden 1974 till 2001 och för företagen i branschstudien års- redovisningar från 1982 till 2001. Anledningen till att inga årsredovisningar från efter 2001 har analyserats är dels fördröjningen från räkenskapsåret tills dess att årsredovisningen måste lämnas in till PRV. Dels har analysen och sammanställningen av ekonomiska nyckeltal givetvis tagit tid. Nyckeltalen behöver dessutom ej vara helt aktuella då studien ej syftar till att redogöra för nuläget eller dylikt utan snarare till att skapa en förståelse för förekomsten av varaktiga konkurrensfördelar.
Intervjuerna i sig är också en form av triangulering då intervjuer genomförts med ett flertal respondenter om samma fenomen. Denna form av triangulering är särskilt aktuell i branschstudien då de olika företagsledarna bland annat fått ge sin syn på branschen och dess utveckling. Då intervjuerna utgör en central del i studien har givetvis respondentens roll i de olika företagen stor betydelse. Tabell 3.2 illustrerar respektive respondents koppling till företaget.
Företag (ensam ägare där inget annat anges) Tid som respondenten varit ägare
Lampskärm AB Sedan 2001.
Sandgjutgods AB En av tre ägare (bröder) som tog över efter fadern på 80-talet. Presentreklam AB Sedan 2002.
Presssgjuteri AB Sedan slutet av 90-talet. Tog över efter fadern. Koppling AB Sedan innan 1980.
Metallbeslag AB Sedan innan 1980. Motor AB Sedan innan 1980. Gnistbearbetning AB Sedan innan 1980.
Jordbruk AB Delägare och VD för dotterbolag sedan 1993. Ingår i ägarfamiljen. Alfa AB Sedan innan 1980.
Beta AB Sedan tidigt 80-tal. Två bröder som tog över efter fadern. Gamma AB Sedan 1990. En av tre anställda som köpte företaget.
Delta AB Sedan 1996. Tog över efter fadern. Även tidigare verksam i företaget. Epsilon AB Sedan innan 1980.
Som tabell 3.1 visar har vissa företag nya ägare. Samtliga företag har beskrivits baserat på de olika respondenternas uttalanden men då det rör skillnader i perspektiv och dylikt, vilket främst behandlas i kapitel sju, har fokus legat på de företag med ägare som varit verksamma i företagen under en större del av perioden. Detta eftersom nya ägare förmodligen ej haft någon större inverkan på företagets resultat under senare år. I samtliga företag hade ägaren, vid intervjutillfället, en operativ funktion som VD eller motsvarande.
Lyon et al. (2000) diskuterar specifikt metodologi och användandet av olika källor då det rör studier av entreprenörskap eller småföretag. Enligt författarna finns främst tre källor till data att studera: företagsledares uppfattningar, företagets ageranden samt resursallokeringar. Det ideala är att använda sig av samtliga dessa källor. Att studera företagsledares uppfattningar är, enligt Lyon et al., mer användbart i mindre företag än i större organisationer eftersom företagsledaren då i större utsträckning ”är” företaget. Organisationens åsikter är helt enkelt vanligtvis desamma som företagsledarens och ägaren har dessutom en bättre kontroll över verksamheten samt överblick över fler funktioner än då det rör större företag. Risken att förlita sig helt på företagsledares uppfattningar är dock givetvis att utsagorna blir vinklade. Något som diskuterats utförligt under avsnittet 3.4. De andra två delarna Lyon et al. föreslår ligger till grund för mycket av intervjuerna. Såväl företagens ageranden som olika resurs- allokeringar (det vill säga investeringar med mer) kan i viss utsträckning utläsas ur års- redovisningar, vilket gjort att frågor rörande företagens utveckling till stor del kommit att baseras på dessa. En databas med samtliga siffror från företagens balans- och resultat- räkningar har skapats. Utifrån denna har sedan olika relevanta nyckeltal beräknats. Nyckeltal för den analyserade branschen, företagen i branschstudien samt för respektive företags bransch i SME-studien har inhämtats genom databasen affärsdata. Därefter har branschsnittet baserat på de senaste fyra åren beräknats för att på så sätt komma fram till bransch- genomsnittet.