Slutsatser rörande övriga operationaliseringar
3.3 En kvalitativ studie med abduktiv ansats
Det finns olika former av kvalitativa studier. Bland annat kan en uppdelning göras beroende på om studiens forskningsfråga är av empirisk eller teoretisk karaktär. Stake (2000:437) definierar en instrumentell fallstudie som mest lämplig ”…if a particular case is examined mainly to provide insight into an issue to redraw a generalization. The case is of secondary interest, it plays a supportive role, and it faciliates our understanding of something else”. Denna form av empiriska studie definierar väl vilken form av studie som varit intressant för avhandlingen. Studiens forskningsfråga är strikt deduktivt framtagen och empirin bör således
ha den betydelse som Stake benämner instrumentell fallstudie, det vill säga en sekundär roll gentemot teorin. Med detta åsyftas givetvis inte att empirins betydelse på något sätt förringas utan istället att det är ett teoretiskt problem som ämnas studeras och att empirin används för att göra detta.
Rouse och Daellenbach (1999) hävdar att branschstudier där djupa fallstudier eller etnografiska studier bland lönsamma företag är den lämpligaste metoden då det rör resursbaserade analyser av konkurrensfördelar. Detta eftersom strategiska resurser, enligt författarna (1999:489), ”are organizational in origin, tacit, highly inimitable, socially complex, probably synergistic, embedded in process and often driven by culture”. Då syftet med denna studie dels är att identifiera strategiska resurser men även att analysera hur dessa bildats behövs dock en mer explorativ undersökning för att se vilka faktorer som har störst betydelse rörande konkurrensfördelar i mindre tillverkningsföretag. Den teoretiska genom- gången av det resursbaserade perspektivet har visserligen gett vissa indikationer på faktorer som kan tänkas vara av betydelse för skapandet och bibehållandet av konkurrensfördelar. Att studera resurser kräver dock, enligt Rouse och Daellenbach (1999) samt Barney (1991), även att en viss bransch studeras men det saknas väl utarbetade analysverktyg i litteraturen över hur en sådan studie ska genomföras. Således återstår att lösa dilemmat att å ena sidan analysera vilka generella faktorer som kan tänkas påverka skapandet av strategiska resurser och å andra sidan att gå in på dessa mer i detalj genom branschanalys. För att identifiera dessa faktorer, som bryter mot det rådande mönstret, krävs dock givetvis kännedom om mönstret. Att som Rouse och Daellenbach (1999) föreslår; att direkt göra djupare studier av en viss bransch för att på så sätt identifiera skillnader rörande strategiska resurser torde vara ett alltför brett angreppssätt. Detta talar för att genomföra två empiriska studier.
Strikt deduktiva resonemang rörande skapandet av resurser har aldrig varit något alternativ då antalet resursbaserade studier av mindre företag är begränsat. Ett induktivt angreppssätt i dess mest extrema form som exempelvis Grounded Theory (Glaser & Strauss, 1967) har inte heller varit aktuellt då det, trots allt, finns en väl utarbetad statisk modell rörande resursbaserade konkurrensfördelar. Det är ju att utveckla en modell anpassad för mindre företag som kan fånga kärnan i skillnader i konkurrensfördelar som är studiens syfte. Ett delsyfte är dessutom
att söka föra in teori från andra områden är resursbaserad teori. Ett tillvägagångssätt som strider mot grundprinciperna i Grounded Theory. Det klart uttalade syftet att skapa en modell för att utveckla existerande teori i kombination med ett synsätt mer likt Yins (1994) som söker utnyttja all redan existerande kunskap i fältet har således gjort att ett extremt induktivt angreppssätt ej heller varit att föredra.
Vare sig den begreppsligt induktiva eller logiskt deduktiva metoden som Eneroth (1984) beskriver har därmed funnits vara särskilt lämplig för denna studie. Idéerna om de kontinuerliga återkopplingarna mellan teori och empiri som bland andra Alvesson och Sköldberg (1994) benämner abduktion lämpar sig istället bättre. Målet med studien har därför kommit att bli detsamma som i Häckners (1985:68) studie då han skriver att ”Målet är, att fruktbar växelverkan mellan empiri och teori under forskningsprocessen skall leda fram till en syntes om strategiutveckling”. Det praktiska tillvägagångssättet samt hur studiens olika delar bidrar till resultatet illustreras i figur 3.2.
Behovet av en empiri som kännetecknas av att dels vara mycket explorativ och dels branschspecifik samt en studie präglad av abduktiva resonemang har gjort att empirin delats upp i två separata studier benämnda SME-studien och branschstudien. Den första empiriska studien benämns SME-studien eftersom studien dels enbart inkluderar företag i Eskilstuna- regionen32 samt att dessa företag kan klassificeras som små och medelstora, vilka vanligtvis benämns SME-företag (small and medium-sized enterprises). Båda studierna är longitudinella och har utförts retrospektivt. SME-studien har kommit att fokusera på mer generella aspekter
32
Eskilstuna brukar ibland benämnas SMÉ-staden.
Kapitel 4 - SME-studie - Årsredovisningar 1974-2001 - Branschnyckeltal 1998-2001 - Intervjuer 1979 och 1984 - Intervjuer 2002-2003 Kapitel 2 Det resursbaserade perspektivet Kapitel 5 Mönsterbrytande agerande
Kapitel 7 och kapitel 8 En resursbaserad modell för små tillverkningsföretag och studiens bidrag Kapitel 6 - Branschstudie - Årsredovisningar 1983-2001 - Branschnyckeltal 1998-2001 - ”Teoretisk” branschanalys - Analys av skalfördelar - Intervjuer 2003
Streckad pil illustrerar i vilken ordning studiens genomförts, vilken del som lett till vilken.
Högerriktad diagonal pil illustrerar deduktivt kunskapsgenererande. Vänsterriktad diagonal pil illustrerar induktivt kunskapsgenererande. Nedåtriktad pil illustrerar abduktivt kunskapsgenererande.
av strategiska resurser i mindre företag för att belysa eventuella faktorer som existerande resursbaserad teori ej belyst. Genom intervjuer av explorativ karaktär med ett antal företagsledare har olika faktorers betydelse kunnat identifieras. SME-studien fokuserar dock inte enbart på företag som de facto är innehavare av strategiska resurser utan även på andra företag för att skapa en bred bild över företagsledares uppfattningar om vilka resurser som är av betydelse rörande långvarig lönsamhet för mindre tillverkningsföretag. Det huvudsakliga syftet med att inkludera ett stort antal företag med normal lönsamhet är dock för att kunna identifiera mönstret bland småföretag. I praktiken har detta inneburit att åtta företag i denna empiriska studie kommit att betraktas som företag med normal lönsamhet och två företag kommit att klassificeras som företag med exceptionell lönsamhet. Syftet med den första studien har varit att analysera eller urskilja skillnader i uppfattningar om förekomsten av strategiska resurser mellan olika, på lönsamhet baserade, grupper av företag.
Efter SME-studiens genomförande har ytterligare teori inhämtats som, i kombination med resultatet av SME-studien och beskrivningen av det resursbaserade perspektivet, ligger som grund för den branschspecifika empirin. SME-studien har även kommit att underlätta valet av bransch för branschstudien då ett av företagen är med i båda undersökningarna. SME-studien hade därmed funktionen av en explorativ studie i form av de kvalitativa intervjuer som Warren (2002) beskriver medan branschstudien är en studie av ett antal företag med liknande förutsättningar. Något som torde vara nödvändigt för att kunna utesluta externa variabler som exempelvis konjunktursvängningar.
De båda empiriska studierna har genomförts på ett liknande tillvägagångssätt och varje steg av processen kommer därför att beskrivas gemensamt. Men först något om en viktig aspekt vid kvalitativa studier; förekomsten av meningsskapande och subjektivitet vid kvalitativa undersökningar.