• No results found

BRUS förord

In document Litteraturstudiets legitimeringar (Page 78-82)

4.2 Exempelanalys

4.2.4 BRUS förord

Förordet i BRUS nedan bygger huvudsakligen på två skriftspråkliga textstycken där några ord och fraser markeras med färg och layout. Överskriften ”BRUSanvisning” rymmer en viss lekfullhet, med anspelning på ordet bruksanvisning, och den ser ut som följer:

(1) BRUSanvisning (2) Till alla läsare!

(3) Välkommen till BRUS #01! (4) Här möter du många mer eller mindre kända författare och skribenter. (5) Du får läsa om allt mellan himmel och jord – du hittar texter om verkligheten, du besöker inre och yttre världar och du rör dig mellan nu och då. (6) Allra först får du följa med en kille som ensam är på besök i New York. (7) Han filosoferar över livet och frågar sig: Vad gör jag här? (8) Du får också lära känna Freja och Spartakus – två kändisar från förr som tar dig med på en resa till kvinnornas samhälle och hjältarnas arena. (9) Hur är det att växa upp i dagens mångkulturella samhälle? (10) Hur är det att vara både innanför och utanför på samma gång? (11) Det är några frågor som Halim får dig att fundera på.

(12) BRUS #01 har texter som fångar livet. (13) Här kan du läsa om relationer, genteknik, nätkontakt, kärlek, katastrofer, språk på liv och död, färder ut i universum och mycket annat. (14) Till varje text får du bland annat uppslag till individuella uppgifter, diskussionsämnen och söka-vidare-uppdrag där du praktiskt använder språket på olika sätt, till exempel diskuterar, analyserar, tolkar, dramatiserar, skriver faktatexter eller skönlitterära texter. (15) Förhoppningsvis får du, dina kompisar och lärare också inspiration till andra utmaningar. (16) Till BRUS hör också BRUS #02, Handboken och Antologin. (17) I BRUS #01 och #02 finns hänvisningar till avsnitt i Handboken som du har nytta av i ditt arbete.(18) Men Handboken en är eller sysslar med information. (19) I BRUS #01 och #02 finns också hänvisningar till Antologin och frågor till antologitexterna som knyter an till de teman som tas upp i BRUS #01 och #02. (20) BRUS är skapat för de nya kursplanerna i kärnämnet svenska enligt GY-07. (21) Dessutom finns BRUS webbplats www.nok.se/BRUS

(22) Dags för BRUS och många fånga-livet-utmaningar. (23) Annika Bayard och Karin Sjöbeck

Skriftstycket inleds med en inkluderande hälsningsfras ”Till alla läsare” och därefter följer sex stycken som grovt sett kan delas in två delar med olika funktioner: de tre första behandlar primärtexternas teman och motiv medan de nästkommande tre rör arbetet med primärtexterna i BRUS, till exempel arbetsuppgifter och hur delarna i BRUS-serien är integrerade. Du-tilltalet visar på ett socialt

närmande från läromedelsförfattarna. Ambitionen att skapa en icke-distanserad relation med läsaren stärks ytterligare genom den inledande välkomsthälsningen med vilken man ber läsaren komma in i BRUS litterära värld: en typ av mötesplats för särskilda upplevelser. Vad denna litterära värld rymmer får läsaren ta del av i (7) där en av primärtextens romanfigurer beskrivs med följande ord:

(7) Han filosoferar över livet och ställer sig frågan: Vad gör jag här?

Ett ytterligare exempel på hur BRUS genom att referera till nyckelpersoner i primärtexterna presenterar centrala teman är i (9) som avser frågor ställda av romanfiguren Halim:

(9) Hur är det att växa upp i dagens mångkulturella samhälle?

Exempel (10) innehåller frasen ”innanför och utanför” som även finns i innehållsförteckningen och på framsidan, liksom frasen i ”Vad gör jag här?” (7) som är den första avdelningsrubriken i BRUS

#01.

(10) Hur är det att vara både innanför och utanför på samma gång?

Denna intratextuella väv skapar samband mellan paratexterna och därmed igenkänning för läsaren. Intratexterna antyder också vad läromedlet tycker är viktigt, vilket gör att de fyller en viss pedagogisk funktion.

Av förordets 23 grafiska enheter innehåller sex stycken modalverbet ”får” vilket bidrar till att öka textens socialt inbjudande potential i och med den förhållandevis låga förpliktelsegraden.

(6) Allra först får du följa med en kille som ensam är på besök i New York.

(14) – Till varje text får du bland annat uppslag till individuella uppgifter, diskussionsämnen och söka-vidare-uppdrag där du praktiskt använder språket på olika sätt, till exempel diskuterar, analyserar, tolkar, dramatiserar, skriver faktatexter eller skönlitterära texter.

Dessa meningar ligger som språkhandling nära erbjudandet och realiseras i de stycken där BRUS vill betona att läsaren har möjlighet

att välja. Denna språkhandling inbjuder till responsmöjligheter som skulle kunna se ut på följande vis: ”Okej, men vilka andra uppslag

kan jag välja?”.219 Med dessa språkhandlingar erbjuds läsaren en

aktiv roll men med låg grad av förpliktelse och erbjuds olika

praktiska aktiviteter i (14). Dessa erbjudanden signalerar att läsaren

betraktas som en presumtiv kund som underförstått kan välja mellan olika nyttoinriktade övningar. För att ytterligare stärka det inbjudande tilltalet används i (15) interpersonella satsadverbial för att uttrycka en förhoppning.

(15) Förhoppningsvis får du, dina kompisar och lärare också inspiration till andra utmaningar

Det nyttoinriktade och praktiska arbetet framstår som viktigt för

BRUS och man betonar detta med fraser som ”andra utmaningar”

som markerar något handlings- och upplevelseinriktat och som, mer eller mindre, bereder motstånd. Att texten inkluderar läsaren, kompisarna och läraren visar vikten av det sociala sammanhanget: att arbeta tillsammans ger inspiration, inte minst om uppgiften är utmanande.

(22) Dags för BRUS och många fånga-livet-utmaningar

Läromedelsförfattarna slår fast att BRUS bjuder in till upplevelser utöver det vanliga, något metaforen fånga-livet-utmaningar indikerar. ”Utmaningar” har under 2000-talet blivit något av ett nyckelord som i egenskap av handling rymmer en viss dubbelhet – dels antyder det något krävande – man antar en utmaning vilket resulterar i vinst eller förlust, dels signalerar utmaning något spännande, annorlunda och kanske kreativt. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att ordet dyker upp i verksamheter där resultat förväntas, till exempel i skolans värld. På så vis döljs det eventuellt betungande och den fordrande karaktären och frasen framstår närmast som ett erbjudande: ”I BRUS har du möjlighet till många fånga-livet-utmaningar”.

219 Om hur modalitetstyperna förpliktelse och villighet ger utrymme för alternativa handlingar se Holmberg (2011), s.106.

Förordet som ideationell helhet sammanväver upplevelse och handling. De första två styckena gör nedslag i det litterära innehållet och beskriver vad läsaren kommer att uppleva i BRUS. Även om processerna är handlingsinriktade såsom ”du möter”, ”du får läsa”, ”du hittar”, ”du besöker” och ”du rör dig” är det inte den empiriska verkligheten som avses utan en fiktiv, mental värld.

Blandning av materiella och mentala processer skapar en dynamik som låter läsaren ana hur det kan kännas att träda in i ett litterärt universum där allt tycks vara möjligt, vilket kan tolkas som en implicit legitimering av litteraturstudiet. Liksom framsidan realiserar förordet antiteser som i (5): ”Himmel och jord”, ”Inre och yttre världar” och ”nu och då” eller i (10) ”Innanför och utanför”. Vi finner också kontraster på idénivå som i (8) och (9) där dåtid ställs mot nutid:

(8) Du får också lära känna Freja och Spartakus – två kändisar från förr som tar dig med på en resa till kvinnornas samhälle och hjältarnas arena.

(9) Hur är det att växa upp i dagens mångkulturella samhälle?

Även dessa stilfigurer bidrar till en dynamisk karaktär som öppnar upp för olika perspektiv: kvinnornas samhälle, hjältarnas arena samt dagens mångkulturella samhälle.

Sammanfattningsvis visar analysen av förordet på många

gemensamma betydelser med analysen av framsidan.

Läromedelsförfattarna vill uppenbarligen interagera med läsaren, med ett du-tilltal och att man erbjuder läsaren tillträde till BRUS litterära värld som beskrivs som en mötesplats för äventyr och gränsöverskridande upplevelser. Litteraturstudiet framställs framför allt som en individuell handling och de världar läsaren erbjuds att besöka är både fiktionens och den verkliga. Vidare ges läsaren möjligheten att identifiera sig med olika romanfigurer i litteratururvalet samt historiska och nutida litterära teman som beskrivs som angelägna för läsaren.

In document Litteraturstudiets legitimeringar (Page 78-82)