BRUS framsida – textens interpersonella betydelse

Den interpersonella analysen handlar ur ett multimodalt perspektiv om att kartlägga de sociala relationer människor etablerar skriftligt och visuellt. Viktiga begrepp i analysen är språk- och bildhandlingar. Språkhandlingar har en nyckelroll i den interpersonella semantiken eftersom de utgör grunden för interaktion. Språkhandlingarna kategoriseras i påstående, erbjudande, fråga och

uppmaning, och dessa fyra betraktas som grundläggande inom SFL.184

Emellertid kan en språkhandling som exempelvis uppmaningen även fungera som en varning, det vill säga en situationsspecifik

språkhandling, i en hotfull situation.185 Mer situationsspecifika

språkhandlingar kräver ibland grammatiska resurser som modala verb och interpersonella satsadverbial för att kunna ändra karaktären i de generella språkhandlingarna. Inom SFL analyseras de modala verben utifrån modalitetsskalorna sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet och dessa fyra kan uttryckas i tre modalitetsgrader: låg, medelhög och

hög.186

1. Sannolikhet - Det kan bli regn i morgon. (låg grad) 2. Vanlighet – Det brukar bli regn denna årstid. (medelhög) 3. Förpliktelse – Du måste läsa boken ikväll (hög)

4. Villighet – Jag kan läsa boken för dig ikväll (låg)

Modalitetsskalorna sannolikhet och vanlighet kopplas till utbyte av information och inbjuder till förhandling om att fler utsagor är möjliga medan förpliktelse och villighet rör utbyte av tjänster/varor vilket lämnar utrymme för alternativa handlingar. Till exempel kan man som svar på (4) tänka sig alternativen ”Nej, det vill jag inte”

184 Per Holmberg, ”Texters interpersonella grammatik”, Funktionell textanalys, Per Holmberg, Anna Malin Karlsson & Andreas Nord (red.), Uppsala: Hallgren & Fallgren 2011, s. 99.

185 Björkvall (2009), s. 33.

eller ”Vad bra, men du kan läsa boken nu istället”. Den andra grammatiska resursen är interpersonella satsadverbial som kan fylla en mängd funktioner: talarattityd (positiv=lyckligtvis eller negativ=dessvärre) eller intensitet (förstärkning=absolut eller försvagning=nästan).

Vilka språkhandlingar uttrycker BRUS framsida? Två av dem är frågor ”Vart är vi på väg?” och ”Vem vill du vara utanpå och inuti?”. Första frågan innehåller det modala verbet ”vill” som enligt modalitetsskalan rymmer en medelhög grad av funktionen

villighet.187 I situationskontexten får detta en inbjudande effekt

eftersom läsaren blir erbjuden att önska utan förbehåll, något som kan jämföras med ”Vem kan du vara?” eller ”Vem borde du vara?”. Frågorna är av öppen natur vilket kan ställas mot slutna frågor. Holmberg och Karlsson resonerar kring den grammatiska skillnaden

mellan dessa frågetyper.188 En öppen fråga har normalt sett ett

frågeled före finit och subjekt medan en sluten fråga inleds med finit, till exempel ”Handlar du ofta här?”. Typiskt för slutna frågor är att de många gånger kan besvaras med ett ”ja” eller ”nej”, medan öppna frågor i princip erbjuder en oändlig mängd svarsalternativ. De övriga två språkhandlingarna är uppmaningar men de kan också tolkas som erbjudanden: ”Ta pulsen på verkligheten” och ”Läs och tyck till”. Oavsett tolkning indikerar både att BRUS vill närma sig läsaren som tillskrivs en aktiv roll.

En interpersonell aspekt Björkvall tar upp är tilltal, som avser de resurser verbalspråket rymmer för att uttrycka social distans eller

närhet, till exempel tilltalspronomina.189

BRUS framsida innehåller flera tilltalspronomina: ”Din guide till

litteraturen & språket” och två personliga pronomen: ”Vart är vi på väg?” och ”Vem vill du vara inuti och utanpå?”. Även om du-tilltal i offentliga sammanhang är vanligt nuförtiden visar BRUS likväl på en ambition att symboliskt närma sig läsaren med ett personligt tilltal. I första exemplet, ”Din guide…”, riktar sig avsändaren direkt till läsaren och menar att BRUS inte är vilken guide som helst utan varje

187 Per Holmberg & Anna-Malin Karlsson, Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren 2006, s. 67.

188 Ibid., s. 47f.

läsares personliga. Detta tilltal skapar en direkthet som åtminstone ger intrycket av att BRUS vill inkluderar läsaren i sin litterära värld.

Jämfört med skriften finns inga visuella resurser för att uttrycka påståenden, uppmaningar och frågor utan bildhandlingar begränsas till erbjudande och krav. Utgångspunkten för analysen av

bildhandlingar är den avbildades ögon.190 Om den avbildades ögon

möter betraktarens blick uppfattas det som ett krav – som om den avbildade kräver uppmärksamhet från läsaren. När den avbildades blick däremot inte möter läsarens ögon realiserar bildhandlingen ett erbjudande, det vill säga läsaren erbjuds att ostört betrakta den avbildade.191

Vilka bildhandlingar realiserar framsidan? Den avbildade mannen tittar direkt på läsaren med ett självsäkert ansiktsuttryck som om han vill pocka på läsarens uppmärksamhet. Hans ögonlinjer riktas mot läsaren, något som tyder på ett socialt närmande och att den avbildade kräver respons av läsaren.

I den interpersonella bildanalysen används också begreppen

distans, attityder och engagemang.192 Distans är inte här den semiotiska

resursen fysiskt avstånd, som vid rumsliga möten mellan människor,

utan beskärningen av den avbildade.193 Kress & van Leeuwen tar

upp fyra olika typer av distans i bilder: Personlig intim distans innebär att bilden är beskuren så att endast en del av ansiktet syns. Personlig

men nära distans betyder att huvud och axlar syns. De sociala distanserna

avser bildbeskärningar vid midjan (nära), knäna (medel) samt helfigur (långt) och när den avbildade personen upptar mindre än

halva bilden i helfigur benämns det distanserad.194 Bilder förmedlar

attityder som realiseras genom det perspektiv den avbildade ska betraktas ifrån: ovanifrånperspektiv, öga-mot-öga-perspektiv och

underifrånperspektiv.195

190 Kress & van Leeuwen (2006), s. 117.

191 Björkvall, s. 36.

192 Om begreppet distans och attityder, se Kress & van Leeuwen (2006), Björkvall (2003), s. 72f; 75f samt Björkvall (2009), s. 39ff.

193 Björkvall (2009), s. 39.

194 Kress & van Leeuwen (2006), s. 124ff.

Visuella resurser för makt kan uttryckas genom ett

ovanifrånperspektiv där betraktaren befinner sig i en maktposition i

relation till den avbildade. Perspektivet kan vara öga-mot-öga då betraktarens och den avbildades blickar möts, vilket indikerar maktbalans. Är perspektivet underifrån tilldelas den avbildade makt

över betraktaren.196 En bild kan också beroende på horisontell

vinkel ge uttryck för engagemang med de personer eller föremål som

avbildas.197 Det finns tre perspektiv på visuella resurser för

engagemang: framifrån-perspektiv ger uttryck för hög grad av engagemang och inkludering; bakifrån-perspektiv ger uttryck för betydelser som exkludering och oengagerad; sidoperspektiv ger uttryck

för att den avbildade inte är en del av betraktarens värld.198

Tillämpar vi begreppen distans och attityder i BRUS avbildas mannen i helfigur och han upptar mer än halva bilden. På så sätt befinner sig mannen inom ramen för de sociala distanserna. Mannen avbildas ur ett öga-mot-öga-perspektiv, vilket indikerar en maktbalans mellan läsaren och den avbildade mannen. Björkvall menar att när maktbalans råder kan detta tolkas som ett krav på

identifikation.199 Det betyder att mannen på catwalken är avbildad

som om han uppmanar läsaren att identifierar sig med honom och den värld BRUS representerar. Detta intryck stärks ytterligare av att vinkeln är ett framifrån-perspektiv vilket ger uttryck för hög grad av engagemang och att den avbildade utgör en del av betraktarens sociala värld.

Färg kan även realisera interpersonell betydelse som glädje, sorg, vrede eller oro. Dessa värden realiseras med hjälp av färgnyanser och relationer mellan färger enligt fem skalor:

 Ljuskontrast – en gråskala från vit till svart (ljus-mörker).

 _{Färgmättnad.}

 Detaljrikedom.

 _{Modulation – exempelvis från nyansrik blå till enkel blå.}

196 Ibid., s. 49ff.

197 Ibid., s. 54.

198 Ibid.

 Differentiering – i vilken utsträckning olika färger används.

Om flera färger används kan det leda tankarna till djärvhet eller möjligen överdådighet medan få färger kan förknippas

med balans eller timiditet.200

BRUS framsida realiserar ljuskontraster från vitt/silver på golvet till

svart med hög mättnad i exempelvis titeln. Det finns en tydlig modulation i bakgrunden när ljusblått övergår till mörkblått samt en påfallande differentiering med olika nyanser av blå och vit färg som blandas med rött, svart, gult etcetera. Den interpersonella betydelse som färgkompositionen realiserar är närmast livfull och karnevalisk, som om BRUS vill bjuda läsaren på en upplevelse utöver det vanliga.

Nästa begrepp är kodningsorientering. Kress & van Leeuwen definierar kodningsorientering som ”sets of abstract principles which inform the way in which texts are coded by specific social

groups or within specific institutional contexts”.201 Precis som

verbalspråket kan rymma modalitet, ett förhållningssätt till det som yttras, kan visuella resurser användas på ett liknande sätt för att avbilda ett förhållningssätt till verkligheten. Det handlar om bilders förhållningssätt till den verklighet de vill återskapa, och fyra förhållningssätt urskiljs: 1) Naturalistisk kodningsorientering återger verkligheten på ett så realistiskt sätt som möjligt, typiskt exempel torde vara ett passfoto eller en viss typ av konstnärliga bilder som vill fånga verkligheten ”som den är”. 2) Vetenskaplig-teknologisk

kodningsorientering är effektiv och innehåller till skillnad från den

naturalistiska endast sådant som är nödvändigt i sammanhanget, till exempel en bild på hur människokroppen är uppbyggd eller en stadskarta. 3) Sinnlig kodningsorientering strävar efter att återge en estetisk och sinnlig upplevelse, till exempel kan en något suddig bild av ett landskap framhäver det drömska och poetiska och en svart-vit bild leda associationerna till äldre tider. 4) Abstrakt kodningsorientering är motsatsen till naturalistisk kodningsorientering och tar fasta på det generella, till exempel olika former av symbolik, något vi finner

200 Kress & van Leeuwen (2006), s. 232ff.

inom en viss typ av abstrakt konst men också vetenskapliga

sammanhang.202

Mannen på BRUS framsida är avbildad i enlighet med en naturalistisk kodningsorientering, på gränsen till sinnlig i och med de starka färgerna. Det färgstarka hos mannen accentueras av de omkringliggande skriftspråkliga skriftelementens överlag höga färgmättnad, särskilt titeldelens svarta färg och den röda färgen samt gula färgen i några av de omkringgärdande skriftelementen. Mannen på catwalken ser alltså ut som en riktig person i färg, dock med något hög modalitet, och det färgstarka bidrar säkert till att mannen upplevs som lite mer attraktiv. Det kan jämföras med catwalken och bakgrunden som den avbildade mannen utgör en del av och som realiserar en låg modalitet inom naturalistisk kodningsorientering, med motljus och suddiga konturer.

Sammantaget visar analysen att den avbildade mannen kräver läsarens uppmärksamhet i och med att han riktar blicken mot oss. Läsaren tillskrivs därmed en aktiv roll eftersom den avbildade fordrar någon form av respons. Avbildningen i helfigur och att mannen upptar en stor del av bilden kan också tolkas som om han utmanar läsaren. Perspektivet öga-mot-öga realiserar maktbalans och uppmanar till identifikation mellan betraktaren och den avbildade. Skriftspråket förstärker det sociala och inbjudande intrycket med närhetsskapande markörer som ett personligt tilltal och öppna frågor som främst är riktade till den enskilde läsaren – inte läsarna som en kollektiv gemenskap. Färgsammansättningen accentuerar det lustfyllda. Men det fordrande perspektivet är också närvarande vilket uttrycks med direkta uppmaningar till läsaren. Varför man ska studera litteratur förknippas alltså med något personligt – företrädesvis något som rör det individuella – och att det ska väcka lust och vara utmanande för läsaren. Det är dessa värden som den interpersonella analysen ger uttryck för och det är dessa vi kommer

att finna i BRUS litterära värld enligt framsidan. .