BRUS framsida – textens ideationella betydelse

Den ideationella analysen undersöker hur skriftspråkliga och visuella

resurser används för att uttrycka erfarenheter av världen.203

Det centrala begreppet för en sådan analys är processer. I enlighet med den svenska tillämpningen av SFL utgår jag från fyra processer: materiella, mentala, relationella och verbala.204 I en analys av processer är verben i fokus, men som Anna-Malin Karlsson betonar är inte processer detsamma som verb även om det i regel är genom

ordklassen verb som processen realiseras.205

Processer kan knytas till en eller flera deltagare och kan vara mer eller mindre dynamiska. Materiella processer rör yttre dynamiska händelser där något slags förändring äger rum, till exempel är ”Pelle sparkar till bollen” en materiell process. Deltagaren ”Pelle” benämns

aktör och ”bollen” benämns mål. Typiska relationella processer avser

egenskaper hos deltagaren, till exempel ”Huset är stort och vackert” i vilken ”Huset” betraktas som bärare och ”stort och vackert” är

attribut. Mental process är något deltagaren upplever ”Lisa kände sig

lycklig” där ”Lisa” är upplevare och ”lycklig” är fenomen. Verbal process avser när någon säger något. I satsen ”Programledaren sa till publiken att vara tyst” har ”Programledaren” deltagarrollen talare medan det programledaren yttrar benämns utsaga och ”publiken” benämns lyssnare.

Betraktar vi framsidan finner vi uppmaningen ”läs och tyck till” som rymmer två processer: en materiell (att läsa) och en verbal (att tycka till). Det framstår som viktigt att läsaren tar ställning till litteraturen och att BRUS underförstått erbjuder litteratur som läsaren kan och vill ha en åsikt om – det vill säga angelägen litteratur som skapar engagemang. Vidare ska läsaren ”ta pulsen på verkligheten” vilket signalerar materiell process (en aktör tar pulsen på någonting, det vill säga målet). Men ”ta pulsen på verkligheten”

203 Halliday & Matthiessen (2004), s. 170.

204 Halliday & Matthiessen (2004) redogör emellertid för sex processtyper som förutom materiella, mentala, relationella och verbala även innefattar

beteendemässiga och existentiella.

205 Anna-Malin Karlsson, ”Texters ideationella grammatik”, Funktionell textanalys, Per Holmberg, Anna-Malin Karlsson & Andreas Nord (red.), Stockholm: Norstedts 2011, s. 24.

är ett metaforiskt uttryck, så betydelsen är snarare mental: läsaren ska känna in verkligheten. Vad ”verkligheten” i (5) syftar på är ingalunda givet. Med hänsyn till kontexten är en rimlig tolkning att verkligheten ska förstås i förhållande till fiktionen, och att läsaren kan ta del av berättelser som gör anspråk på just verkligheten. En ytterligare tolkningsmöjlighet är att ”verkligheten” refererar till litteratur som, enligt läromedelsförfattarna, har sin utgångspunkt i läsarens verklighet och föreställningsvärld: litteratur som läsaren förmodas identifiera sig med.

Processerna som realiseras i de öppna, nästan existentiella, frågorna ”Vart är vi på väg?”(4) och ”Vem vill du vara utanpå och inuti?” (6) kontrasterar ideationellt mot den avbildade mannens handlingskraftiga yttre. Särskilt intressant är ”Vart är vi på väg?” (4) som realiserar en relationell process där ”vi” är bärare av attributet ”på väg” som är en metafor för en förändring. Men frågan kan även uppfattas som en konkret handling, en materiell process, som handlar om ett verkligt konkret mål. Halliday talar om abstrakta materiella processer där gränsen mellan aktören och målet är

otydlig.206 Exemplet illustrerar en betydelseglidning mellan en inre

och yttre verklighet, mellan handling och upplevelse.207

Visuella processtyper skiljer sig i vissa avseenden från skriftspråkets. En bild, eller bildserie, ger uttryck för konceptuella eller

narrativa representationer av världen.208 Konceptuella

representationer är statiska medan narrativa representationer uttrycker förändring. En bild uttrycker ett händelseförlopp genom vektorer vars funktion överensstämmer med skriftspråkets

dynamiska verb, det vill säga verb som uttrycker förändring.209

Vektorn anger den riktning bildens deltagare rör sig. I min analys utgår jag från de fem processtyper som illustreras i figur 4.3.

Aktionsprocessen är en transitiv process som innebär att en aktör är

i rörelse mot ett mål som är synligt och aktören formar vektorn genom kroppens rörelse. Ibland kan deltagarna interagera med

206 Halliday & Matthiessen (2004), s. 196f.

207 Anna-Malin Karlsson (2011), s. 25.

208 Kress & van Leeuwen (2006), s. 46.

varandra och tillskrivs därför dubbla roller: de är båda aktörer och mål.210 Processtyper Deltagare Aktionsprocess Aktör/Mål/Interaktör Händelse Mål Reaktionsprocess Reaktör/Fenomen/Interaktör

Mental process Upplevare/Fenomen

Verbal process Talare/Utsaga

Figur 4.3. Narrativa processer.211

Kress och van Leeuwen kallar processer som involverar en aktör, men där målet inte framgår tydligt, för non-transactional actions eller

intransitiva processer. Det kan vara en bild som föreställer en person

som riktar blicken mot något som inte synliggörs i bilden.212 Det

motsatta förhållandet, när aktören anonymiseras och målet ställs i centrum, benämns händelse. Om reaktionsprocesser skriver Kress & van Leeuwen att

[w]hen the vector is formed by an eyeline, by the direction of the glance of one or more of the represented participants, the process is Reactional, and we will speak not of Actors, but of Reactors, and not of Goals but of Phenomena.213

Reaktören är den deltagare som tittar på fenomenet som kan vara en

deltagare eller en process.214 Om två deltagare ser på varandra kallas

dessa interreaktörer. I mentala och verbala processer är vektorn tankebubblan eller pratbubblan som, när det gäller mentala processer, knyter samman upplevaren (deltagaren) med fenomenet (det som deltagaren tänker) och i fråga om verbala processer sammanlänkar talare med utsaga. Denna processtyp är vanlig i

210 Kress & van Leeuwen (2006), s. 66.

211 Björkvall (2009), s. 63.

212 Ibid.

213 Kress & van Leeuwen (2006), s. 67.

serietidningar, men enligt Kress & van Leeuwen verkar den också

allt oftare förekomma i läromedel och digitala medier.215

Konceptuella representationer saknar vektorer och uttrycker, till

skillnad från narrativa representationer, inte händelseförlopp eller aktiviteter utan mer statiska, generella fenomen. På så vis uppvisar

konceptuella processer likheter med relationella processer.216 De

övergripande processtyper som kan identifieras i konceptuella representationer är:

Processtyper Deltagare

Analytisk process Bärare/Attribut

Symbolisk process Bärare/Symboliska attribut

Klassificerande process

Överordnad/Mellanordnad/ Underordnad

Figur 4.4. Konceptuella processer.217

En analytisk process kan vara en karta över Sverige där bäraren Sverige representeras genom de attribut som utgör helheten Sverige, det vill säga län, kommuner, vattendrag etcetera. Symbolisk process betyder att symboliska attribut tillskriver bäraren vissa egenskaper, till

exempel en person omgiven av religiösa föremål.218 Klassificerande

processer uttrycker relationer mellan kategorier som tillsammans utgör ett enhetligt system, till exempel en bild över hur en kommun är strukturerad vad gäller ansvarsområden – vad som är över-, mellan- respektive underordnat.

Vad säger en bildanalys om de visuella processerna på BRUS framsida? Den avbildade mannen kan betraktas som en aktör i en aktionsprocess. Vektorerna utgörs av benens linjer som visar att mannen går mot läsaren som genom perspektivet blir en del av aktionsprocessens mål: den i bilden osynliga publiken. En effekt av detta blir att vi som läsare involveras och blir delaktiga i processen – som om vi utgjorde en del av publiken. Till höger i bilden skymtar

215 Ibid., s. 68.

216 Ibid., s. 59.

217 Björkvall (2009), s. 72.

en avbildad arm som tillhör en modell som är på väg tillbaka. Denna deltagare interagerar inte i egentlig mening med aktören, men styrker intrycket av att det rör sig om en autentisk catwalk med modeller som kommer och går.

Den avbildade mannen kan även analyseras som en konceptuell process där mannen är bärare och de omkringliggande skriftelementen fungerar som olika slags attribut till mannen. Tankefiguren är möjlig eftersom framsidan realiserar en centrum-periferi-komposition med skriftelement som placerats nära mannen och visuella rim som ytterligare markerar samband mellan den avbildade mannen och skriftelementen. Med den utgångspunkten utgör de olika processerna som skriftelementen realiserar en del av mannen. De bidrar till att forma hans identitet och tankevärld. Här framträder således en mer sammansatt person. Och genom att ta del av skriftelementen blir effekten att vi som läsare lär känna personen mer, vilket eventuellt stärker den identifikatoriska effekten.

Analysen visar att eftersom frågornas många gånger existentiella karaktär fokuserar på inre värden uppstår ett spänningsfyllt samspel med den avbildade mannen på catwalken, som i någon mån representerar den yttre materiella världen. Samtidigt realiserar kombinationen av betydelser en form av nyttoinriktad diskurs där läromedlet BRUS och litteraturstudiet framställs som inriktat mot handling och förändring och det är detta budskap läsaren ska identifieras sig med. Utgår vi från framsidan som en konceptuell process framträder en mer sammansatt och kanske mänskligare person som förmodligen är enklare att identifiera sig med, och mot den bakgrunden blir även den litterära världen som ska representeras mer intresseväckande för läsaren.