BRUS framsida – komposition

Ett läromedels framsida rymmer oftast både text- och bildelement som tillsammans skapar en meningsfull komposition. Analysen av komposition innebär därför här att kartlägga hur elementen på läromedlets framsida är relaterade till varandra och de betydelser som samspelen mellan elementen realiserar. En aspekt i analysen är

visuell framskjutenhet. Ett skriftelement kan avbildas som om det är

mer eller mindre betydelsefullt i sammanhanget. De resurser för visuell framskjutenhet som undersöks i analysen är: storlek, fokus, färg,

förgrund/överlappning, typsnittsvariation och kulturella symboler.174 Vad

beträffar storlek gäller nästan alltid att ju större ett element är desto viktigare betydelse får det. En skarp färg eller viss färgkombination kan också användas för att markera visuell framskjutenhet. Om bilden rymmer en tydlig för- och bakgrund används ibland överlappning som resurs för att markera visuell framskjutenhet. Ytterligare resurser för visuell framskjutenhet är typsnittvariation, till exempel fetstil, kursiv stil eller andra typsnitt. Slutligen kan kulturella symboler med hög igenkänning uppfattas som visuellt framskjutna eftersom de är värdeladdade, till exempel kan en bild på svenska flaggan väcka såväl positiva känslor (samhörighet, värderingar) som negativa känslor (nationalism kombinerad med främlingsfientlighet).

På omslaget till BRUS (figur 4.1) befinner sig den avbildade mannen på catwalken i bildens centrum och ges störst visuell framskjutenhet av samtliga element i kraft av storleken. Mannen är också i fokus i förhållande till de övriga bildelementen, till exempel handen till höger i bilden eller fönstret i bakgrunden vilka är suddigare. Kläderna innehåller skarpa färgkombinationer som skiljer sig från bakgrundens mer enhetliga färgsammansättning. Därigenom accentueras att mannen befinner sig i förgrunden, till exempel överlappar det högra byxbenet i förgrunden noten i bakgrunden, vilket ytterligare framhäver mannens framskjutna roll.

Mannen blir även visuellt framskjuten i egenskap av modell på en catwalk som är en kulturell symbol. Modellyrket framstår säkert som attraktivt för många eftersom det innebär en plats i strålkastarljuset.

174 Björkvalls översättning (2009), s. 101. Se genomgång av visuell framskjutenhet i Kress & van Leeuwen (2006), s. 201ff.

Omvänt kan modevärlden också ge negativa associationer som handlar om snedvridna kroppsideal och flärd. Oavsett vilka associationer läsaren får signalerar kompositionen att det är den avbildade mannen som läsaren ska fästa blicken och uppmärksamhet på, och på så vis är han det viktigaste elementet.

Titeln BRUS #01 är det skriftelement som genom sin storlek och svarta färg med hög mättnad får störst visuell framskjutenhet. De övriga skriftelementen ges också en visuell framskjutenhet genom att de är olika stora och rymmer en typsnittvariation med seriffer och utan seriffer, fetstilt och kursivt. Det medför att respektive skriftelement framställs som om det bidrar med en individuell betydelse, vilket kan jämföras med om samtliga skriftelement hade sett likadana ut.

Titeln är emellertid det viktigaste skriftelementen om vi utgår från visuell framskjutenhet och fyller en tydlig konnotativ funktion då den kan tolkas på flera sätt. I Nationalencyklopedin definieras ordet brus på följande sätt:

Brus, slumpmässig störning som påverkar akustiska eller elektriska signaler. Det maskerar eller förvränger en informationsbärande signal och sätter en gräns för den noggrannhet med vilken signaler kan mätas eller överföras.175

BRUS kan fungera som en intertext till klassisk

kommunikationsteori där brus är något som stör kommunikationen.

BRUS kan även tolkas som en störning av en särskild ordning,

uppfattning eller diskurs. Mycket talar för det sistnämnda, eftersom framsidan i flera avseenden signalerar avvikelser från ett konventionellt läromedel i litteratur, till exempel magasinpastischen och det överlag populärkulturella anslaget. BRUS skulle även kunna fylla en tematisk funktion. Enligt innehållsförteckningen får läsaren ta del av en mängd texter och genrer: reportage och insändare blandas med dikter och längre utdrag ur romaner. Denna stilblandning av nytt–gammalt och kulturellt högt–lågt tillsammans med den multimodala trendkänsliga layouten kan sägas ha en brusliknande karaktär. Däremot är den rematiska funktionen svag

eftersom det inte uttryckligen tydliggörs i titeldelen, eller någon annanstans på framsidan, att BRUS faktiskt är ett läromedel i svenska. Att underrubriken Din guide till litteraturen & språket och författarnamnen har den minsta teckenstorleken av samtliga skriftelement, stärker snarare intrycket att information som kan länka samman BRUS med undervisning tonas ner.

Nästa aspekt är informationsvärde. Beroende på var skrift- och bildelementen är placerade i det visuella rummet, som i denna kontext avser läromedlets framsida som helhet, tillskrivs de olika informationsvärden. Figur 4.2 illustrerar hur en sida kan delas in i fyra fält som representerar skilda semiotiska betydelser enligt den

västerländska normen för att läsa text.176

Periferi Ideal Given Periferi Ideal Ny Periferi Reell Given e Periferi Reell Ny

Figur 4.2. Komposition och informationsvärde177

Dimensionerna idealt och reellt rör hur betydelse struktureras vertikalt. Ju högre upp elementen placeras desto mer idealiserad eller övergripande funktion fyller de, medan information längre ner i

bilden betraktas som reell eller specificerad.178 Dimensionerna given

176 Kress & van Leeuwen (2006), s. 197.

177 Figuren är hämtad från Björkvall (2009), s. 90.

178 Kress & van Leeuwen (2006), s. 186f. Centrum

och ny avser hur betydelse struktureras horisontellt. Information som är placerad till vänster i bilden uppfattas i regel som redan känd och därmed given, medan ny information brukar placeras i den

högra delen.179 Information kan även struktureras utifrån relationen

centrum–periferi, vilket innebär att det som placeras i bildens mitt utgör informationens kärna till vilken de omkringgärdande perifera

skriftelementen är relaterade.180

Den avbildade mannen på BRUS framsida är det element som är mest visuellt framskjutet vilket betyder att informationsvärdet är organiserat i enlighet med dimensionen centrum–periferi. De omkringgärdande skriftelementen knyts därför betydelsemässigt till mannen i mitten som har den centrala meningsbärande rollen. Informationen på framsidan är också organiserad enligt den västerländska normen. Till exempel är titeldelen, som ges störst visuell framskjutenhet av skriftelementen, längst upp till vänster tillsammans med undertitel, författarnas namn och förlag. Det är här man börjar läsa och denna information betraktas som given ur ett horisontellt perspektiv och generell ur ett vertikalt. Längst ner är den sammanhängande skriften som redogör för BRUS teman.

Nästa aspekt är avgränsning och sambandsskapande.181 I analysen av

avgränsning och sambandskapande undersöks vilka element som är avgränsade gentemot varandra och som skapar samband. De resurser för avgränsning och sambandsskapande som jag undersöker är överlappning, avstånd, visuellt rim och kontrast. Överlappning avser inte här en resurs för visuell framskjutenhet utan en resurs för att

markera avgränsning och sambandsskapande.182 Vad gäller avstånd

är regeln att ju längre avståndet är mellan två element, desto mindre samhörighet och vice versa. Ett visuellt rim är när skriftelementens färg eller form överensstämmer med varandra vilket indikerar samhörighet, medan kontraster antyder motsatsförhållanden, till

exempel mörkt-ljust, olika avstånd och storlekar.183

179 Ibid., s. 179ff.

180 Ibid., s. 194ff.

181 Björkvall (2009), s. 105ff och Kress & van Leeuwen (2006), s. 203f.

182 Björkvall (2009), s. 106f.

Återgår vi till framsidan förstärker de visuella rimmen i färg

relationen mellan den avbildade mannen och skriftelementen runt omkring honom. Mannens svarta tröja och titelns svarta färg rimmar liksom merparten av färgerna på mannens byxor rimmar med de skriftspråkliga skriftelementen, inte minst titeldelen som nästan uteslutande är svart. Det finns fler visuella rim vilket gör att kompositionen får en harmonisk och rytmisk känsla. Mannen har till exempel ett tryck på tröjan, vilket föreställer en så kallad skyline som kan sammanfogas med skyskrapan som syns bland byxornas brokiga färger. Förutom att de visuella rimmen skapar sammanhang och rytm kan skylinen sägas stärka bilden av mannen som en representant för det urbana – som om BRUS vill framhålla den urbana pulsen.

Det korta avståndet mellan den avbildade mannen och de omkringgärdande skriftelementen markerar ett samband mellan dessa element. De frågor och funderingar som skriftelement rymmer kan därmed betraktas som om de kommer från mannen på catwalken. Signifikativt för framsidan som helhet är de många kontrasterna som delvis redan har tagits upp, till exempel typsnittsvariationen. Därutöver finns olika färger i skriftelementen, till exempel röd färg i ”Läs och tyck till” som kontrasterar mot exempelvis skriften ”På spaning EFTER…” i gul färg eller titeln

BRUS i svart färg. Mannens kläder kontrasterar också mot varandra

i fråga om färgval och bilden som sådan rymmer också olika tecken – bilden, skriften samt notskriften – vilka både liknar och skiljer sig från varandra i egenskap av betydelseskapande tecken.

Sammanfattningsvis visar analysen att läsaren ska fokusera på den avbildade mannen som ges störst visuell framskjutenhet. Mannen avgränsas tydligt gentemot de övriga bild- och skriftelementen – som om han ska framstå som en individ. Samtidigt markerar de visuella rimmen att den avbildade mannen ska förbindas med ett större sammanhang än catwalken, nämligen läromedlet BRUS och dess läsare: kanske är den avbildade mannen läsaren? Titeln BRUS är mångtydig. Ser vi till den för läromedel populärkulturella layouten och att det överlag endast vagt framgår att detta är ett läromedel ligger det nära tillhands att tolka BRUS som ett slags störning och gränsöverskridande verksamhet. Det förefaller som om

litteraturstudiet inte ska sammanlänkas med skola och förpliktelser utan i första hand ska uppfattas som något angeläget för läsaren som individ.