Iterativ utveckling
På ett ganska tidigt stadium i projektet beslutades att försöka utveckla Planeringsportalen v. 1.0 genom framtaganden av prototyper i en iterativ process med stegen kravformulering, byggande och granskning/utvärde- ring enligt nedanstående bild:
På detta sätt skulle potentiella användare knytas till projektet under granskningsfaserna. Arbetet bedrevs inkrementellt och iterativt vilket innebar att leveranserna (prototyperna) utvärderades med jämna mellan- rum för att kunna förändras till att möta nya krav och önskemål. Detta sätt att arbeta på närmade sig agila metoder för systemutveckling, även om arbetet inom varje iteration följde vattenfallsmodellen. Granskning och successiv utveckling av kravspecifikationen utfördes av delprojekt 1, medan portalen i teknisk mening byggdes i delprojekt 2. Arbetet med granskning och kravspecifikation beskrivs här kortfattat. En mer ingående metodbeskrivning finns i avsnittet Användar- och behovsanalys.
Ovanstående bild som var modell för genomförandet kompletterades under projektets gång med ytterligare två leveranser. Innan version 0.01 togs fram utvecklades en ”dummy” och mellan version 0.1 och version 1.0 utvecklades en betaversion för 1.0. Dummyn utarbetades i oktober 2006 mot bakgrund av två workshops med projektdeltagarna.
Planeringsportalen version 0.01 (PP 0.01)
Arbetet för utvecklingen av PP 0.01 påbörjades i slutet av 2006 och slutfördes till sommaren 2007.
Användar- och behovsanalys
För att ta reda på användarnas behov genomfördes intervjuer och en workshop med potentiella användare. Frågorna berörde framför allt hur de skulle vilja hantera planeringsunderlag; söka efter, titta på och hämta hem. Bland de intervjuade fanns personer som arbetade med översikts- planeringsfrågor på kommun- och länsstyrelsenivå samt med regional utvecklingsplanering på länsstyrelser och regionala organ.
Upprättande av kravspecifikation
Svaren på de genomförda intervjuerna i användar- och behovsanalysen låg till grund för utformandet av en kravspecifikation, som skulle utveck- las successivt i den iterativa utvecklingsprocessen.
Val av systemlösning samt utveckling och leverans av PP 0.01
Tidigt konstaterades att Planeringsportalen behövde bestå av dels ett webbpubliceringsverktyg (Content Management System), dels av en geoportaldel. För att välja en lämplig systemlösning gjordes en utredning, där olika alternativ utvärderades.
Valet av webbpubliceringsverktyg föll på EPiServer, bland annat beroende av att Boverket redan använde EPiserver för sin webbplats och således redan hade administratörs- och redaktörskompetens för denna.
Valet av geoportaldel vägde framför allt mellan ESRI:s lösning GIS Portal Toolkit (GPT) och den öppna lösningen Geonetwork open source. GPT bedömdes vara mest beprövad och det lämpligaste alternativet för att snabbt få upp en portal som användare kunde testa, vilket var viktigt för projektet. Erfarenhet av ESRI:s produktfamilj fanns dessutom inom projektorganisationen. Viktigt var också att GPT stödjer standardiserade gränssnitt vilket innebär att den relativt enkelt skulle kunna bytas ut i ett senare skede.
Geonetwork open source-lösningen byggde på många olika kompo- nenter som krävde god programmeringskunskap. Det fanns ingen större erfarenhet inom projektorganisation och inte lika många eller stora referensprojekt. Dock beslutade ledningsgruppen att Geonetwork open source parallellt skulle testas i projektet. Frihet skulle finnas att byta om det skulle visa sig att den valda lösningen inte uppfyllde kraven. Led- ningsgruppen beslutade i ett senare skede, hösten 2008, att denna test inte skulle genomföras. Skälet var framför allt budgetmässigt.
Efter valet av systemlösning upprättades testmiljön hos FPX. Först i slutet av april kom själva utvecklingen av PP 0.01 igång på allvar, under hård tidspress.
För att använda EpiServer måste först mallar skapas, vilket innebar oförutsedda kostnader. GIS-centrum i Lund anlitades för detta uppdrag.
PP 0.01 levererades den 28 maj. Övriga leveranser var dokumentation om uppsättning av utvecklingsmiljön, installation av EPiServer och GIS Portal Toolkit, metadatahantering, ramverk för externa systemutvecklare, GUI-design.
Granskning/utvärdering
Tanken var att PP 0.01 skulle ha testats av de potentiella användarna som ingick i vårt referensnätverk. Kartvisaren fungerade dock ännu inte till- fredsställande och metadata för data och tjänster var svårbegripliga då hela XML-schemat visades. Vi bedömde därför att PP 0.01 inte var mogen för extern granskning. Smärre justeringar genomfördes under sommaren och den granskades därefter internt i projektet. En intern work- shop hölls i slutet av augusti där resultatet från granskningen diskute- rades. Workshopen resulterade i en prioriteringslista med vad som var nödvändigt för att göra prototypen PP 0.1 externt granskningsbar. Det som framför allt uppmärksammades var att mängden geodata och
karttjänster var litet samt brister i layout och enkelhet. Fortsatta kontakter med myndigheter (informationsförvaltarna) blev en viktig åtgärd att gå vidare med.
Workshopen gav upphov till en förnyad diskussion om målbilden för Planeringsportalen; ska den vara en tillämpning för översiktlig planering på samma sätt som Vindtjänsten eller är det en portal för att söka efter, hitta, titta på och ladda hem planeringsunderlag? På ledningsgruppsmötet den 7 september slogs det fast att Planeringsportalen är ett verktyg för att förmedla planeringsunderlag, inte för planering. Däremot skulle
informationen i Planeringsportalen i första hand vara avsedd för över- siktsplanering (ÖP) och regional utvecklingsplanering (RUP). Önskemål hade också framkommit om bättre integration mellan GPT och EPi- Server, till exempel att kunna göra sökningar och visa kartor från EPi- Server. Det bedömdes som alltför riskfyllt, med hänsyn till befintliga resurser och tid, att ge sig på detta. Inriktningen skulle istället vara att optimera de olika delarna och att få dem att samverka, inte att integrera dem i teknisk mening.
Planeringsportalen version 0.1 (PP 0.1) PP 0.1 blev klar i slutet av hösten 2007.
Omstrukturering
I mitten av sommaren avgick Fredrik Ekelund av som projektledare för delprojektet. Han ersattes tills vidare av Magnus Svensson från Boverket. Magnus tillträdde formellt som projektledare den 7 september.
Uppdatering och komplettering av kravspecifikation
Det gjordes inte någon uppdatering eller komplettering av kravspecifi- kationen utan arbetet fortsatte utifrån den befintliga. En lista på
prioriterade åtgärder för utvecklingen av PP 0.1 togs fram. De viktigaste åtgärderna bedömdes vara att förenkla användandet av portalen och att få informationsförvaltarna att fylla på med mera data och tjänster.
Utvecklingen
PP 0.1 utvecklades liksom PP 0.01 under hård tidspress. En grafisk profil för Planeringsportalen togs fram under hösten och skulle sedan imple- menteras genom mallar i EPiServer samt i GPT. Först därefter kunde texter läggas in. Vidare skulle data, tjänster och stödjande dokument sorteras i datakategorier. Kategoriseringen för data och tjänster gjordes enligt PilotGIS som är en de facto-standard för utbyte av geografisk information för översiktsplanering enligt plan- och bygglagen. Katego- risering enligt ISO-standarden 19115 passade inte för planeringsändamål. Stödjande dokument kategoriserades enligt en egen indelning. Tanken var att även andra planeringsspecifika datakategorier samt nyckelord skulle ha tagits fram, men tiden räckte inte till.
Viktiga frågor som projektet började titta på gällde behörighetsnivåer och säkerhetslösning för att kunna styra tillgång till data och tjänster. Utvecklingsmässigt gjordes dock inget för detta område.
PP 0.1 levererades den 26 november 2007. Ytterligare smärre justeringar genomfördes före granskning. I PP 0.1 tillhandahölls information från åtta myndigheter: Länsstyrelserna, Lantmäteriet, SCB,
SGU, SGI, SMHI, Banverket och Sjöfartsverket. Ambitionen var att ha med data och tjänster från fler myndigheter, men trots att mängden data och tjänster hade identifierats som en kritisk faktor för att göra PP 0.1 granskningsbar hade inte några fler myndigheter än de som projektet träffade under våren 2007 kontaktats. Dessutom hade en del av de myndigheter som kontaktats inte möjlighet att sätta upp karttjänster till PP 0.1.
Övriga leveranser var framtagande av grafisk profil, dokumentation om test av PP 0.1 med olika webbläsare, hur tjänster bör dokumenteras i geodataportalen, mallar för redaktörer, samt definition av datakategorier, ämnesområden och nyckelord.
Granskning/Utvärdering
Under granskningen av PP 0.1 hämtades synpunkter in från potentiella användare, informationsförvaltarna, utvecklarna och från projekt- medlemmarna. Intervjuer och workshops hölls med ett urval
användarrepresentanter och en skriftlig remiss gick ut till referensnät- verket. För att underlätta granskningen spelades ett antal demonstrations- filmer in som tillsammans med enkätfrågor fanns tillgängliga på portalens webbplats. Några av forskarna deltog i granskningsaktiviteterna.
Den externa granskningen av PP 0.1 pågick mellan den 20 dec 2007 och den 28 januari 2008. En granskningsworkshop med referensnätverket genomfördes den 30 januari. Ett 20-tal representanter från statliga
myndigheter deltog. Ett 20-tal aktörer skickade dessutom in skriftliga synpunkter. Något oroande var att så få kommuner deltog i granskningen. Förväntningarna var stora och omdömena för PP 0.1 blev blandade. Omdömena varierade från att ett mycket bra jobb genomförts så långt och att upplägget såg lovande ut, till att prototypen inte var tillräckligt mogen för en första testning och att den kändes som en väldigt teknisk produkt.
Den samlade informationen sågs som den stora styrkan. Generellt sett borde portalen bli mer användarvänlig. Strukturen ansågs svår och borde förenklas. Det var också besvärligt för användare att tvingas hoppa mellan flera olika fönster mellan EPiServer och GPT. Det fanns också problem med att vissa tjänster inte alltid gick att öppna ifrån metadata- katalogen om inte kartvisaren redan var igång. Fortfarande var också innehållet av data och tjänster för litet.
Betaversion för Planeringsportalen 1.0 (PP1β)
Som en följd av samverkan med Geodataprojektet och utvecklingen av den nationella Geodataportalen upprättades en betaversion av Planerings- portalen 1.0. Tanken var att denna skulle lyftas av projektet i mitten av oktober 2008 och tas över av en temporär förvaltningsorganisation till projektets slut. På så sätt skulle test och användning i skarpt läge komma igång. Betaversionen blev klar i början av december 2008.
Uppdatering och komplettering av kravspecifikation
Tanken var att granskningen av PP 0.1 skulle resultera i en reviderad kravspecifikation, med skisser (målbilder) om vad projektet ville uppnå. På grund av arbetet med överenskommelsen med Geodataprojektet blev uppdatering och komplettering av kravspecifikationen inte klar förrän i
slutet på våren. En åtgärdsspecifikation som konkret angav vilka åtgärder som skulle vidtas för kartvisaren och katalogtjänsten i GPT togs fram.
Utvecklingen
Geodataprojektet tog under hösten över generella förbättringsinsatser för kartvisare och katalogtjänst. Geodataprojektet skulle sätta upp en mellan- version (version 0.5) av den nationella Geodataportalen som även skulle bli driftsmiljö för det sökgränssnitt som i PP 0.1 benämndes utforskaren. Projektet Planeringsportalen vidareutvecklade utforskaren till att bli ett planeringsanpassat gränssnitt (planeringsvyn) till Geodataportalen. Detta innebar även en teknisk och informationsmässig integration med
Geodataportalen, och Planeringsportalens databas flyttades över från FPX testmiljö till Geodataprojektets.
Planeringsportalen tog fram en tillfällig säkerhetslösning för geo- datatjänster som gör att dessa är sökbara i planeringsvyn och kan visas i kartvisaren, men inte blir åtkomliga på annat sätt. Denna lösning kan erbjudas myndigheter som exempelvis vill skydda avgiftsbelagda geodatatjänster.
Geodataprojektet tog fram en metadataprofil och ett redigeringsverk- tyg för metadatahantering som gäller både för geodata.se och för Planeringsportalen. Verktyget användes både av informationsförvaltare som registrerar data och tjänster enligt den nationella profilen av ISO- standarden 19115 i portalen, och av Planeringsportalens redaktörer som kompletterar dessa med hjälp av planeringsspecifika nyckelord. Med hjälp av nyckelorden blir det i planeringsvyn möjligt att söka ut data och tjänster efter planeringssammanhang. För att kunna genomföra detta skapades först en struktur för nyckelord. Tre olika sätt för att dela in informationen för planering användes: PilotGIS, Planeringstema samt Översiktlig planering.
EPiServer-sidorna för planeringsportalen.se reviderades för att tydlig- göra att dess huvudfunktion i PP 1β skulle vara att utgöra startsida för planeringsvyn. Även smärre tekniska justeringar genomfördes.
Måldatumet den 15 oktober kunde inte hållas. Utvecklingen var klar men när Geodataportalen och planeringsvyn flyttades till Lantmäteriets driftsmiljö uppstod tekniska problem vilket medförde kraftiga förse- ningar. Dessutom hade projektet Planeringsportalen varken slutit några avtal med informationsförvaltarna kring att tillgängliggöra deras information eller fått någon temporär förvaltningsorganisation på plats.
EPiServer och planeringsportalen.se hade flyttats över till Boverkets driftsmiljö utan problem.
PP 1β levererades i början av december 2008.
Övriga leveranser var dokumentation om önskvärda data och tjänster och en test- och lanseringsplan.
Granskning/Utvärdering
Under januari 2009 anlitades Trivector Information för att hålla i en granskning/utvärdering av PP 1β som fokuserade på allmänna funktioner, tillgänglighet och användargränssnitt. Dels genomfördes telefonledda användartester med fem personer som arbetar med planering framför allt på översiktsplanenivå, dels gick en webbenkät ut till referensnätverket varav 52 stycken svarade. Svaren och testerna visade att nyttan av
Planeringsportalen är mycket stor: den är efterfrågad och har därmed stor potential. De visade också vilka områden som var aktuella att arbeta vidare med. Framför allt gäller det att mer pedagogiskt förklara de olika delarna av tjänsten: hur de fungerar och hur det hänger ihop. Hjälp- funktioner borde finnas kopplade direkt till respektive funktion. Kartvisaren fick mycket kritik på grund av för låg prestanda (långsam) och att det var omständligt att arbeta med den i ett eget fönster. Planeringsportalen version 1.0 (PP1)
Planeringsportalen version 1.0 är i princip klar för drift vid projektets slut. Klassificeringen av planeringsdata och karttjänster måste dock kvalitetssäkras. Det dröjer därför till mitten av juni innan den kan släppas.
Uppdatering och komplettering av kravspecifikation
Granskningen av PP 1β visade vilka brister som behövde åtgärdas. Både projektet Planeringsportalen och Geodataprojektet ansåg, bland annat med stöd av granskningen, att GPT inte uppfyllde uppställda krav, fram- för allt för kartvisaren. En snabbare kartvisare skulle istället utvecklas och integreras med en mer dynamisk planeringsvy för att användaren inte ska behöva arbeta i två separata fönster.
Kravspecifikationen låg fast men åtgärdsspecifikationer upprättades för planeringsvyn och kartvisaren. Åtgärdsspecifikationerna är listor som beskriver konkreta åtgärder för att rätta till identifierade brister, eller för att uppfylla önskemål om ny eller förändrad funktionalitet.
Utveckling
Utvecklingen av PP 1.0 påbörjades i början av mars och fortsatte till projektets slut. Kontakten med informationsförvaltare, för att få dem att bättre beskriva och tillgängliggöra mer data och tjänster var ganska liten under denna sista fas. Därmed även redaktörsarbetet med klassificering av data och tjänster. Kvalitetsgranskning av nyckelord och kategorisering av geodata och dokument krävs innan PP 1.0 kan tas i drift.
Granskning/Utvärdering
PP 1.0 kunde inte granskas innan projektets slut utan genomförs i
förvaltningsfasen. Trivector Information ska i juni följa upp granskningen från januari med test i en fokusgrupp på 6–10 personer som diskuterar genomförda ändringar för Planeringsportalen till version 1.0. Majoriteten av deltagarna bör vara användare som ingick i den ursprungliga
användartesten (telefonintervjuerna). Resultatet av detta dokumenteras och kommer att vara till nytta för framtida utveckling av