Förstärkning och nya myndighetsträffar
Projektledningen påtalade upprepade gånger för ledningsgruppen att delprojekt 5 måste förstärkas. Lantmäteriet och Boverket beslutade att bidra med 100 000 kr vardera för att förstärka delprojektet med en konsult. En sådan kontaktades och sade sig vara intresserad men backade ur i sista stund. Lösningen blev att Katarina Lindgren som var
delprojektledare för delprojekt 1 på konsultbasis anlitades för att också arbeta i delprojekt 5, med särskilt ansvar för myndighetskontakterna. Katarina påbörjade det arbete i slutet av mars 2008. Träffar hölls sedan med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Vattenmyndigheterna den 3 maj, med Naturvårdsverket och Krisberedskapsmyndigheten den 3 juni samt med Riksantikvarieämbetet, Försvarsmakten och Fiskeriverket den 13 juni. Också på dessa träffar var gensvaret mycket positivt. Förutom dessa träffar har kontakter också tagits med Sametinget och Bergsstaten.
Delprojekt 5 avslutades 30 juni 2008 när projektet omorganiserades. Uppgiften att hålla kontakt med myndigheterna och se till att portalen försågs med relevant geografisk information flyttades till delprojekt 2. Katarina Lindgren kvarstod som ansvarig för detta.
Uppföljningsmöte för de myndigheter som det varit träffar med våren 2007 hölls den 26 augusti. Representanter för Banverket, Lantmäteriet, Luftfartsstyrelsen, SCB, SGU, SMHI deltog. Därefter sköttes kontakterna huvudsakligen via telefon och e-post och bestod främst i att stödja arbetet med tillgängliggörandet och förmå myndigheterna att se över termino- logi, metadata med mera. Det gällde att så långt möjligt tillgodose planerares behov, vilka i flera fall inte är myndigheternas traditionella slutanvändare. I kontakterna med myndigheterna strävade vi även efter att så stor del av deras rumsliga information som möjligt skulle
tillgängliggöras som karttjänster i standardiserat så kallat WMS-format.
Metadataregistrering
Grundläggande för att Planeringsportalens hjärta – söktjänsten – ska fungera är att såväl geodata som andra datamängder är försedda med metadata på ett standardiserat sätt. I avvaktan på att Geodataprojektet skulle fastställa nationella krav och riktlinjer för metadata i enlighet med Inspire-direktivet, registrerades metadata för Planeringsportalens version 0.01 och 0.1 provisoriskt i excel-filer.
Under hösten 2008 fastställde Geodataprojektet kraven för metadata, samt tillhandahöll ett verktyg för registrering. De myndigheter som redan hade registrerat metadata i excelfiler behövde då endast göra smärre kompletteringar. I slutet på september hölls vid två tillfällen en halvdags webb- och telefonbaserad kurs om metadataverktyget för Planerings- portalens informationsförsörjare. Ett tiotal myndigheter deltog i kursen.
Fortsatta problem med karttjänster, ny kartvisare samt klassificering av data
Vårt arbete när det gäller portalens informationsförsörjning koncentre- rades därefter på att bevaka och följa upp att portalen fylldes på med de informationsmängder vi kommit överens med myndigheterna om. Flera myndigheter hade fortfarande problem med att få karttjänsterna att fungera. I andra fall var attributdata oläsliga och teckenförklaringar
saknades ofta. Merparten av problemen kunde lösas först i april 2009 när Geodataprojektet – och därmed även Planeringsportalen – bytte kart- visare.
I Planeringsportalen kan användaren själv välja att sortera data- mängderna på ett antal olika sätt. Till vilka sorteringsklasser en datamängd hör bestäms av nyckelord som tillfogas metadata. För de planeringsspecifika klasserna (planeringstema, översiktlig planering och PilotGIS) är det inte informationsförvaltaren själv, utan planerings- portalens redaktörer som ska komplettera metadata med rätt nyckelord. Då någon förvaltningsorganisation ännu inte var utsedd blev en viktig arbetsuppgift i projektet under vintern 2008/2009 att göra den första planeringsspecifika klassningen av de datamängder som informations- förvaltande myndigheter tillhandahåller i Planeringsportalen.
Slutord
Dokumentet ”Informationsinnehållet” har i flera steg kommunicerats med myndigheterna samt reviderats och kompletterats allteftersom den
ursprungligen prioriterade förteckningen över informationsslag förverk- ligades även i praktiken. Listan kan ses som ett delresultat från projektet och att arbeta vidare med den kan även i fortsättningen fungera som en stödprocess i tillgängliggörandet av relevant information.
Det kan också konstateras att det var en lång startsträcka för
informationsförvaltarna att aktivt komma igång med arbetet att sätta upp standardiserade tjänster och registrera metadata i portalen för data och tjänster. Detta trots att det i de allra flesta fall fanns stort intresse och goda intentioner hos dessa. Dels tog det tid att förankra inom respektive organisation och att få resurser till att arbeta med detta. Det ska påpekas att det bara fanns ett ytterst fåtal myndigheter, som Sveriges geologiska undersökning och Länsstyrelserna, som hade satt upp standardiserade tjänster sedan tidigare. Så det handlade även om en kompetensfråga och ibland även inköp av programvaror. Väntan på genomförandet av Inspiredirektivet i svensk lagstiftning och arbetet med den nationella Geodataportalen gjorde att några informationsförvaltare ville avvakta för att inte riskera att lägga ned onödigt arbete, trots att risken för detta var minimal i och med projektets samarbete med Geodataprojektet.
Det är ett av projektets stora framgångar att vi fått 15-20 myndigheter att tillgängliggöra geodata och metadata på standardiserat sätt
Standardiseringsarbetet
Arbetet med standardisering av planeringsinformation bedrevs genom de ordinarie formerna för standardiseringsarbetet inom SIS/Stanli, Teknisk kommitté 501.
Inom kommittén bildades initialt två arbetsgrupper för att hantera dels detaljplaner och andra bindande planer, dels översiktsplaner och andra vägledande planer. Skälen till uppdelningen var planernas skilda karaktärer och att man har skilda intressentkretsar för informationen. Sedermera bildades också en tredje arbetsgrupp för att ta fram en för de skilda planformerna gemensam katalog över användningsslag.
Arbetsformen inom SIS är tidskrävande beroende på att alla intressen ska komma till tals och delprojektet har därför inte kunnat styras
tidsmässigt som övriga delar av projektet, med åtföljande eftersläpning som följd.
Då det gäller detaljplanering har det, genom detaljerade anvisningar i Boverkets handbok funnits mer av en gemensam värdegrund eller de facto-standard bland planerarna och denna arbetsgrupp har följaktligen kunnat hålla ett högre tempo än arbetsgruppen för översiktsplaner. Ett första förslag till standard för detaljplaner var på remiss under 2008 men kommer på grund av de anförda synpunkterna att justeras och
kompletteras (för att också kunna hantera planer i 3D). En ny remiss samordnad med förslag till standard för översiktsplaner och den
gemensamma katalogen för användningsslag planeras under hösten 2009. Inledningsvis var ambitionen i översiktsplanegruppen att omfatta all den geografiska information, som traditionellt ingår i ett ”översiktsplane- dokument”. Denna ambition fick successivt revideras till att omfatta den del av informationen som beskriver kommunens ställningstagande ifråga om användning av mark- och vatten, samhällsstrukturen och rekommen- dationer eller riktlinjer för efterföljande planering och beslut.
Svårigheter i arbetet med översiktplanestandarden var dels att förena skilda användarintressen som representerades av kommunala respektive regionala planerare, dels hur man skulle förhålla sig till kommande specifikation från Inspire avseende redovisning av markens användning ur socio-ekonomiskt perspektiv.
Under arbetet med ÖP-standarden hölls en utåtriktad workshop i Göteborg den 2 april 2008 med ett 20-tal medverkande, däribland planerare från cirka tio kommuner. Under mars 2009 testades ett första utkast till standard för översiktsplaneinformation i ett par av
pilotkommunerna i Värmland.