Centrala agenter

I det följande presenteras kortfattat enskilda personer som haft stor direkt eller

indirekt betydelse för biblioteksbyggnadens tillkomst och utformning.

6.3.1.1 Bibliotekschef

Den dåvarande

⁵³

bibliotekschefen Bertil Jansson skrev det i processen använda

visionsdokumentet och ingick i den grupp som var huvudansvarig för att

be-döma designförslag för högskolebiblioteket. Jansson är bibliotekarieutbildad

med erfarenhet även från folk- och landstingsbibliotek och som

landstingsarki-varie. Ungefär samtidigt som planerandet av den nya byggnaden inleddes

på-började han en forskarutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap

(Jansson, 2004-06-08 – ej inspelat). Han säger att han har läst amerikansk och

fransk bibliotekslitteratur, inte minst om verksamhet, i samband med processen;

”det var inte så mycket om själva arkitekturen /.../ utan det var mer de här

fram-tidstankarna som fanns om hur bibliotek ska fungera” (2004-06-08). Arbetssätt

och användare, främst studenter, står i centrum i bibliotekschefens tal om

bibli-oteket och dess verksamhet. Redan innan beslut om byggandet av biblibibli-oteket

fattades, inför ett tidigare planerat högskolesamarbete, hade han också skaffat

sig erfarenhet av biblioteksmiljöer:

vi reste runt och gjorde rätt många biblioteksbesök i USA och Kanada, men det var

nät-verksuniversitet vi studerade då, alltså nätverksbibliotek, men det hade ingenting med det

här biblioteket att göra men vi fick ju se väldigt mycket biblioteksmiljöer, studiemiljöer i

bibliotek /.../ det här är ju också sådant som har följt med mig fram till den här processen.

(Jansson, 2004-06-08)

53

Anders Rydquist tillträdde som bibliotekschef 2005 (Andersson, 2005-09-27, s. [1]) efter

6.3.1.2 Biblioteksnämndens ordförande

En av bibliotekschefens närmaste medarbetare i processen var högskolans

bibli-oteksnämnds dåvarande ordförande, Ulf Lidman. Han var tidigare prefekt vid

naturvetenskapliga institutionen (Lidman i Jansson & Lidman, 2004-06-08).

6.3.1.3 Administrativ chef vid högskolan

Högskolans dåvarande administrative chef och fastighetsansvarige Bengt

Sed-vall ingick i bedömningsgruppen och samarbetade med bibliotekschefen och

biblioteksnämndens ordförande. Sedvall är utbildad till socionom men lämnade

ifrån sig ansvaret för ekonomi och personal för att arbeta allt mer med

lokalfrå-gor när högskolan växte under 1990-talet. Han säger att hans tekniska kunskaper

inte är särskilt djupa, vilket enligt honom inte behöver vara någon nackdel

efter-som det redan finns tillräckligt många tekniker i byggbranschen. Han framställer

sin kompetens som inriktad på ”att företräda verksamhetssidan, föra fram /.../

brukarens synpunkt”. Sedvall säger att han ”brukar prata om /.../ fyra hörnstenar

i ett bygge: funktion, ekonomi, gestaltning och miljö” (2005-08-10).

6.3.1.4 Lokalplanerare vid fastighetsbolaget

Torsten Tunebro vid Akademiska hus skrev lokalprogram (areabehov och

sam-band mellan olika funktioner) för biblioteket och ingick i bedömningsgruppen.

Han är utbildad lärare och var verksam som sådan en kortare tid efter sin

exa-men i slutet av 1960-talet. Han har lång erfarenhet av planering av

utbildnings-lokaler och lokalprogramskrivning i Skolöverstyrelsen, Byggnadsstyrelsen och

Akademiska hus (Tunebro, 2006-03-07) och medverkade i Kalmar redan 1994 i

arbete kring ett eventuellt utvidgat eller nytt bibliotek (Tunebro, 1994-10-28).

⁵⁴

6.3.1.5 Arkitektråd vid fastighetsbolaget

Den som rådgivare hos Akademiska hus och i bedömningsgruppen verksamme

Klas Brunnberg (1946-2007) var arkitektutbildad och arbetade en tid på Malmö

stadsbyggnadskontor med planering kring kulturhistoriskt värdefull miljö. Några

år före projektet i Kalmar började han på ett arkitektkontor i Lund där han

främst var sysselsatt med samhällsplanering. Brunnberg vidareutbildade sig

inom bland annat samhällsbyggnad och ägnade även en mindre del av sin

yrkes-bana åt att designa byggnader. Han var en erfaren arkitekturkritiker vilket kan ha

54

Planerna på att utvidga biblioteket var svåra att genomföra på grund av att avdelningar på

högskolan värnade om sina utrymmen i befintlig byggnad (Lidman i Jansson & Lidman,

2004-06-08).

haft betydelse för att Akademiska hus anlitade honom som rådgivare på

1990-talet. Som sådan var han ”verksam runt om i landet, inte minst tillsammans med

Torsten [Tunebro]”. Kalmar var det första högskolebiblioteket som han arbetade

med (Brunnberg, 2006-02-14; 2006-02-14 – ej inspelat).

6.3.1.6 Projektchef vid fastighetsbolaget

Inledningsvis medverkade arkitekten Ingrid Gustavsson som projektchef i

Kal-mar innan hon rekryterades till en annan tjänst inom Akademiska hus.

⁵⁵

Hon har

bland annat varit verksam på fastighetskontoret på Malmö kommun och på

ar-kitektkontor. Gustavsson har arbetat med design, bland annat av förskolor och

skolbyggnader, men har främst erfarenhet som projektledare för offentliga

bygg-nader och uttrycker ett stort intresse för projektarbete. Hon hade varit anställd

vid Akademiska hus under några år när projektet i Kalmar inleddes. Hon hade

dessförinnan arbetat med ett universitetsbibliotek i ombyggda lokaler (Alnarp).

Dock framställer hon sin arkitektkompetens som mindre kopplad till särskilda

typer av lokaler och säger att ”det handlar ju om att /.../ brukare och

projektle-dare och byggherre kompletterar varandra” genom att dela med sig av sina

kun-skaper och utbilda varandra, göra gemensamma studiebesök och

kompetensut-veckla sig tillsammans. Gustavsson berättar att litteratursökning kring

biblio-teksbyggande exempelvis kan handla om ”hur man planerar kontorsrum”,

belys-ning

⁵⁶

samt om vilka mått mellan bokhyllor som är aktuella för att deras

upp-ställning ska fungera. Handböcker från dåvarande Byggnadsstyrelsen har då

kommit till användning (Gustavsson, 2007-03-23).

6.3.1.7 Fastighetschef vid fastighetsbolaget

Bengt Keyser, då fastighetsansvarig på regional nivå inom Akademiska hus,

medverkade i bedömningsgruppen. Han är utbildad väg- och vatteningenjör och

har mångårig erfarenhet av fastighetsförvaltning inom Akademiska hus.

Tidi-gare arbetade han inom byggnadsentreprenadbranschen med

”industrianlägg-ningar, skolor och annat /.../ under /.../ ett tiotal år”. Kalmar var det första

biblio-teksprojektet som Keyser var verksam i (Keyser, 2006-08-15).

55

Gustavsson skulle också ha suttit med i bedömningsgruppen (Nytt bibliotek för Högskolan i

Kalmar, 1996-11-26; Berlin, 2004-07-22).

56

Gustavsson säger att det på dessa och andra områden ”finns hur mycket litteratur som helst”

6.3.1.8 Stadsbyggnadschef

Den dåvarande stadsbyggnadschefen i Kalmar, Peter Engström, ingick i

bedöm-ningsgruppen och bidrog tidigt till biblioteksbyggnadens placering och riktlinjer

för dess exteriör. Engström har varit verksam som stadsarkitekt även på andra

orter. Förutom arkitektutbildning har han studier inom kulturgeografi, miljövård

och sociala aspekter i fysisk planering bakom sig. Dessutom har han gått en

bi-ståndsutbildning och blev under projektet i Kalmar engagerad i Sydafrika varvid

han lämnade processen. Engström har erfarenhet av planering, bygglov och en

del designarbete inte minst kring kommunala byggnader. Inför

högskolebiblio-teksprojektet hade Engström och hans medarbetare vid kommunen ”inga

speci-ella bibliotekskunskaper /.../ utan det fick högskolan stå för” (Engström,

2007-10-17).

6.3.1.9 Byggnadsarkitekter

Lars Berlin och Joanna Heilig vid A-plan arkitektkontor i Lund var

huvudansva-riga för design av byggnaden. Deras firma har ett fåtal medarbetare och startade

på 1980-talet. Den var den enda av de för skissuppdrag anlitade arkitektfirmorna

som saknade fast representation i Kalmar. I och med att A-plans förslag

genom-fördes med ganska måttliga ändringar är det på sin plats att presentera

arkitek-ternas syn på design av byggnader lite utförligare. Berlin och Heilig hade inte

tidigare ritat bibliotek. Berlin framställer förberedelserna som varande av främst

teknisk natur. Han säger att de inte sökte litteratur under det inledande

designar-betet:

Då försökte vi ju hålla oss så fria som möjligt för sådana förebilder när vi lämnade

försla-get, men sedan när vi hade fått jobbet skaffade vi en del litteratur som gav tips om till

ex-empel mått mellan hyllor och höjder /.../ skrifter som Byggnadsstyrelsen gav ut förr i tiden

som är alldeles utmärkta. ... Jag tror inte det är någonting /.../ som dramatiskt förändrade

någonting, men det är ju ändå bra att stödja sig mot sådant. (Berlin, 2004-07-22)

Heilig berättar om hur de ägnat sig åt omfattande informationssökning på en

”teknisk nivå” som omfattat ”hur skulle det nu fungera med en eventuell

själv-dragsventilation /.../ hur jobbar man med stål och hur mycket måste vi

brand-skydda”. Likt kollegan Berlin (och Ingrid Gustavsson) pekar hon på hur

arki-tekter kan förlita sig på handboksinformation kring särskilda byggnadstyper:

Sedan finns ju /.../ banala grejor, [som] att man kunde slå upp vad som /.../ brukar vara

ac-cepterat i avstånd mellan hyllor och sådant här, men /.../ man faller ju alltid tillbaka på sin

egen kropp till slut. Men det är klart att det finns en massa erfarenhetsvärden i sådana

ba-nalare aspekter på det hela ... alltså helt enkelt /.../ en hantverkskunskap. Det behöver man

inte upptäcka på nytt varje gång. (Heilig, 2004-07-22)

Heilig ger här en glimt av arkitekturkunskapen som generell. Hon säger att de

under designarbetet hämtat inspiration genom att de ”återkallade egna minnen

av vackra rum” men också undvek bibliotek som särskilda inspirationskällor.

Heilig säger att arkitekternas kunskap inte är begränsad till bibliotek och skolor;

det finns ju /.../ överordnade rumsliga kategorier som alltid är bra helt enkelt, och det

spe-lar ingen roll vad du ritar och vilken skalnivå du befinner dig på /.../ det fungerar ju i /.../

tredimensionellt rum som kan vara bra eller dåligt, läsbart eller oläsbart och frustrerande,

förvirrande eller behagligt /.../ Så det är klart [att] man faller tillbaka på sina upplevelser

men det måste inte kanske vara just bibliotek (Heilig, 2004-07-22)

Hon skriver senare att

vi (till slut) fått läst en väldig massa om bibliotek, och fr a sökt referensbyggnader och

feedback från nyckelpersoner. Men inte som en föregångare till vår egen arbetsprocess

(”läsa in sig”), utan som en löpande parallell. Först när vi fått tampas med problemen blir

våra ”frågor” till det samlade kunskapsberget formulerade på ett för processen

menings-fullt sätt, utan att det förutsättningslösa ifrågasättandet går förlorat. Det är ju detta som är

så karaktäristiskt för den skapande processen: en icke-linjär växelverkan mellan många

nivåer. (Heilig, 2005-02-15)

Berlin säger att de medvetet undvikit sådant som kunde styra arbetet i någon

särskild riktning, och att de inte läst in sig på biblioteksbyggnader. Han talar om

att arkitekter måste arbeta i unika situationer och att en viss byggnadsdesign kan

fungera på ett ställe men inte nödvändigtvis på ett annat. Berlin säger att ”det är

en så stor del att vi måste lyssna på dem som ska jobba någonstans, tolka och

gestalta det. Därför är det på något vis ganska oviktigt ifall man har ritat

biblio-tek innan. /.../ Den arkibiblio-tektoniska kunskapen är liksom lite mer generell”

(2004-07-22). Intressant här är att högskolebiblioteket som särskild byggnadstyp tonas

ner.

Om eventuell inspiration från andra biblioteksbyggnader i samband med

bear-betning av A-plans designförslag säger Joanna Heilig att man inte ”mekaniskt

/.../ plockar delar ur sådant här, /.../ framför allt därför att det inte går /.../ Det

funkar inte att bara ta delar av saker och ting” (2004-07-22). Enligt henne

hand-lar det mer om ”en förståelse om ’varför’” (2009-01-09); ”man kan ju inspireras

av att förstå hur man inte ska göra också”. Hon säger att ”någon sorts allmänna

upplevelser” kan vara en inspirationskälla. ”Man kan”, enligt Heilig, också ”lära

sig mer om hur en bra studiemiljö fungerar”. Helt utan inspirationskällor tycks

arkitekterna dock inte ha varit, och viss informationssökning har uppenbarligen

också genomförts (om än, som redan antytts ovan, av mer teknisk natur): ”Men

sedan är det klart att man också faller tillbaka på sina upplevelser av hur man

sitter och arbetar med böcker eller med informationssökning eller i en

gruppsi-tuation tillsammans med arbetskamrater”. Här antyder Heilig att arkitekterna i

sin utbildning och sitt yrke skiljer sig från vissa andra akademiker genom att de

ägnat sig mycket åt att arbeta i ”skolans ritsalar på den tiden det begav sig /.../ vi

är ju inte de som har legat hemma på soffan och läst”. Detta har enligt Heilig

gett insikter om ”behovet av samlande klara platser /.../ där man kan mötas”

(2004-07-22).

6.3.1.10 Inredningsarkitekt

Inredningsarkitekten Eva Kellander har arkitektexamen och erfarenhet som

byggnadsarkitekt. Hon tycks vara öppen för att byggnadsarkitekter vill vara med

även i inredningsarbetet (Kellander, 2007-10-17). Dock är det mer hon än

arki-tekterna från A-plan som har haft kontakt med bibliotekspersonalen (Jansson,

2004-06-08; Berlin, 2004-07-22; Liljeström & Rehnman, 2005-07-07;

Kellan-der, 2007-10-17).

6.3.1.11 Rektor

Den dåvarande rektorn Örn Taube är disputerad inom naturvetenskap (Taube,

1975). Byggandet av ett nytt bibliotek har haft märkbart stöd av honom, och han

har även medverkat till att få till stånd förankring av det vinnande

designförsla-get hos högskolans personal (Jansson, 2004-06-08; Sedvall, 2005-08-10).

6.3.1.12 Biblioteksexpert

I det inledande förankringsarbetet anlitades som expert Göran Gellerstam,

uni-versitetsbibliotekarie och docent med inriktning på kyrkohistoria.

⁵⁷

Gellerstams

insats gav argument för valet av det av den särskilda bedömningsgruppen

föror-dade designförslaget från A-plan.

6.3.1.13 Prorektor

För det fortsatta förankringsarbetet fick biokemisten och dåvarande prorektorn

Anki (Ann-Christin) Koch-Schmidt

⁵⁸

av rektorn i uppdrag att inhämta

synpunk-ter på den föreslagna biblioteksbyggnaden från personal och studensynpunk-ter på

hög-skolan (Jansson, 1997-08-27, s. [3]).

57

http://www.teol.lu.se/kyrkohistoria/forskning/gellerstam.html [2009-08-07]

In document I främsta rummet (Page 108-114)