Form och funktion hos biblioteksbyggnader

3 PROCESS OCH BYGGNAD I FORSKNING OCH ANNAN

3.2 Form och funktion hos biblioteksbyggnader

Besvarandet av delfråga 3, hur byggnaden ter sig med avseende på funktioner,

användning och uttryck jämfört med visionen, innebär studier av form och

funktion (inklusive potentiella och faktiska användningsområden, verksamheter,

uttryck och effekter) hos arkitektur. Utsagor om funktioner kan också

före-komma mer eller mindre explicit i visionsdokument (delfråga 1 och 3).

Arki-tektonisk form hos bibliotek utgör studieobjekt i Daniel Kochs (2004)

licentiat-uppsats, där han bland annat med hjälp av rumslig syntaxanalys undersöker hur

mening kan produceras av rumsliga system. Kochs uppsats empiriska del

inrik-tas på idéer om kunskap i folkbiblioteksbyggnader. Han lyfter fram flera

be-grepp som är användbara för min undersökning eftersom jag fokuserar form och

funktion hos en särskild byggnadstyp. Koch påpekar att byggnadstyp kopplas till

funktion mer än till form, men att typer fortfarande existerar. Designprinciper

ger referensramar för särskilda typer (t.ex. skolor) och är därmed en källa till

mening (s. 21; se även Lefebvre, [cop. 1974] 1991, ssk s. 34, som Koch hänvisar

t.). Ett sådant påpekande gör det enligt min mening berättigat att undersöka om

bibliotek (och mer specifikt högskolebibliotek) kan förväntas se ut på ett visst

sätt, och om arkitekter i så fall nödvändigtvis tar hänsyn till det i designarbete

och i interaktion med andra deltagare i planeringsprocessen. Koch skiljer vidare

mellan funktion (i hans framställning avsedd användning) och användning (s.

22). Han fokuserar, enligt de definitioner han använder, snarare beteende, som,

säger han, är kopplat till handlande och användning, än funktion, som är

kopp-lad till program (s. 23). I mitt fall är såväl funktion enligt Kochs definition, som

beteenden, användning och mening (samt effekter av byggnaden över huvud

ta-get) intressanta, eftersom jag försöker jämföra visioner med potentiell (och i viss

utsträckning faktisk) användning av och mening hos byggnaden (se även avsn.

1.3 ovan samt 4.3.2 nedan).

Ett givande inslag i Kochs empiriska undersökningar är att han kompletterar

rumslig syntaxanalys med studier av besökare i de tre biblioteken. Två viktiga

och relaterade begrepp inom rumslig syntaxanalys är djup och integration.

Ut-rymmen i en byggnad kan se mycket olika ut och ändå vara konfigurerade på

samma sätt. Djup i det här sammanhanget syftar på antalet konfigurativa steg.

Ett utrymme som bara kan nås genom att flera andra utrymmen passeras ligger

djupare än ett utrymme som nås redan efter att ett enda utrymme passerats.

In-tegration kan liksom djup uttryckas på en skala. Ett mer integrerat utrymme

lig-ger närmare alla andra utrymmen än vad ett mindre integrerat utrymme gör (s.

46-49; se även Hillier & Hanson, [1984] 1997, ssk s. 143-175, som Koch

hänvi-sar t.; se även Halden Rönnlund, 2002).

Koch fann att studieplatser som ligger nära men inte i integrationskärnan

tende-rar att användas mer (s. 86). Hans resultat pekar på att det oftare förekommer

interaktion nära mer integrerade platser, särskilt när små grupper av

studieplat-ser finns där diskussioner inte stör andra så mycket. Val av plats för enskildhet

eller interaktion föreföll viktigare än närhet till studerad litteratur (s. 87, 143).

Detta är en aspekt av fördelning (distribution) genom rummet, till vilken Koch

räknar det ”oplanerade”. Fördelning genom rummet föregås av fördelning i

rummet, som är ett resultat av medvetet handlande (s. 119). Bokhyllor kan till

exempel placeras i ett mönster av ”kvarter”, ”gator” och ”torg” (s. 121).

”Läse-funktionens” fördelning i rummet kan genom olika medel signaleras som en

in-dividuell eller social process.

¹⁴

Koch anar en risk för att böcker endast blir en

symbol för kunskap om lärande ses som någonting som utan vidare händer i

in-teraktion mellan människor (s. 127). I anslutning till sin diskussion kring den

mest grundläggande fördelningen, nämligen den av rummet, påpekar Koch att

intentionerna bakom byggnaden inte är desamma som användares upplevelser

(s. 117). Här finns flera möjligheter i designen. Förekomsten av dörrar har till

exempel stor betydelse för intrycket av en byggnad (s. 110). Rumslig och visuell

kontroll tillsammans med konfiguration påverkar artefakters verkan som

sym-boler. Böckers placering och möjlighet att övervaka potentiella användare kan

ge uttryck för skiftande status (s. 112; jfr Thomas, 1996, om hur användares

identitet konstrueras genom biblioteksrummet, ibland på tvärs mot intentioner

hos planerare). En möjlighet hos rumslig konfiguration är att länka olika delar

av en byggnad till en meningsfull helhet oberoende av i vilken följd delarna

fö-rekommer (Koch, 2004, s. 114).

Liknande resultat finns hos Thomas (1996 – se ssk s. 433). Roberto A. Ibarra (2005)

diskuterar hur biblioteksbyggnader kan passa olika väl för olika människors sätt att arbeta

(t.ex. i grupp eller individuellt).

Likt Thomas talar Koch om att läsa det rumsliga systemet vad gäller fördelning

av rummet (Koch, 2004, s. 161). Han säger vidare att av de tre rumsliga

fördel-ningarna är det fördelning i rummet som är mest beroende av program eller typ.

Typen är samtidigt åt andra hållet beroende av fördelningen i rummet, eftersom

det är denna som avgör vilka funktioner, artefakter och människor som ska

före-komma (s. 162). Vad gäller den tredje fördelningen, den genom rummet,

påpe-kar Koch att mening produceras av användning av rummet (s. 163). Han

fram-håller dessutom att fördelning genom rum även producerar mening genom att

förmedla förståelse av fördelning av rum (s. 164). Sammanfattningsvis

domine-rar form (enligt de definitioner Koch använder) i fördelningen av rummet,

funk-tion i fördelningen i rummet och användning i fördelningen genom rummet (s.

165). Kochs undersökning belyser därmed vad byggnader kan betyda för

an-vändnings- och uttryckspotentialer oberoende av ursprungliga intentioner. Även

med ett måttligt inslag av användarstudier kan det mot bakgrund av Kochs (och

andras) forskningsresultat gå att säga en hel del om i vilka avseenden en

biblio-teksbyggnad eventuellt uppfyller visioner bakom den. Likt Thomas och Halden

Rönnlund ger Koch exempel på hur biblioteksbyggnader kan analyseras utifrån

sin utformning med avseende på möjlig användning och mening. För min

under-sökning är Kochs tankegångar intressanta, men då jag dessutom studerar

ut-tryckta visioner måste förstås funktioner i bred bemärkelse (d.v.s. både möjliga

och faktiska) beaktas.

¹⁵

Thomas fokusering av kommunikativa aspekter av biblioteksbyggnader

sam-manfattas på sätt och vis av Budd (1998) då han betonar att kommunikation i

bibliotek ofta är indirekt genom bland annat fysisk layout och skyltar. Interiören

kan uttrycka en prioritetsordning mellan tjänster som biblioteket erbjuder (s.

307). Arkitektonisk form har också betydelse för hur biblioteksbyggnader

funge-rar över huvud taget, både vad verkningsgrad (jfr engelskans term efficiency)

och verkan (effekt) beträffar. Enligt Faulkner-Browns (1987) tio ”budord” för

biblioteksbyggnader bör de vara flexibla (flexible), kompakta (compact),

till-gängliga (accessible), expanderbara (extendible), varierade (varied),

organise-rade (organised), bekväma (comfortable), konstanta i sin miljö (constant in

envi-ronment), säkra (secure) och ekonomiska (economic). Bunn (1989) använde en

till synes väl fungerande, genom litteraturstudier, konsultationer och egen

erfa-renhet framtagen checklista över önskvärda drag hos biblioteksbyggnader som

stöd för att värdera byggprocessernas resultat (s. 3, 57, 223; se även bil. 1

nedan). Listans ålder gör att den inte helt täcker in utvecklingen av inte minst

informations- och kommunikationsteknik samt pedagogik och lärandeformer.

Detta kan dock fångas in med hjälp av senare checklistor.

Faktisk användning av en byggnad kan sägas vara en funktion även enligt Kochs definition

McDonald (1997) ser form som en viktig del av funktionalitet (s. 192). Han

fö-reslår en revidering av Faulkner-Browns bud mot bakgrund av förändringar i

samhälle och utbildningssystem och en växande informationsmängd genom

elektroniska nätverk (McDonald, 1997, s. 193-202; 2000, s. 61-71). Enligt

McDonald (1997, 2000) ska biblioteken vara anpassningsbara (adaptable), dock

balanserat mot kostnaden för flexibilitet men gärna med heltäckande datornät;

inbjudande och åtkomliga (inviting and accessible), inte minst genom

lättöver-skådlighet och handikappanpassning, då biblioteket är centralt akademiskt fokus

på universitetet och med en stark ”social” roll; varierade (varied) genom att

tillåta viss frihet i val av studiemiljö för att passa olika inlärningsstilar och

fors-kares behov; interaktiva och välorganiserade (interactive and well-organized)

för att underlätta användandet och mänsklig interaktion; främjande (conducive)

av akademiskt arbete och reflektion; tillhandahållande lämpliga

miljöförhållan-den (suitable environmental conditions) för besökares komfort, effektiv

dator-drift och bevarande av material; säkra och trygga (safe and secure); dator-

driftseffek-tiva och skonsamma mot miljön (efficient and environmentally appropriate);

samt lämpade för informationsteknik (suitable for information technology)

ge-nom kabelinfrastruktur, studieplatser med nätverksanslutningar, självbetjäning

och ”smarta” kort. McDonalds bud kan inte minst vad gäller den sista punkten

fungera som ett komplement till Bunns på grund av ålder något ofullständiga

checklista. Elmar Mittler (2008) använde McDonalds bud vid en studie av tyska

universitetsbibliotek och fann att ljudstörningar var ett problem medan alla typer

av byggnader kunnat anpassas till informationsteknik. Klimatkontroll och

ener-gikostnader var däremot källor till oro (s. 193). Klimat- och ljudproblem

upp-märksammas också i en fransk studie (Bisbrouck, 2008, s. 224).

I litteratur av handledningskaraktär finns flera utsagor om funktion som

över-ordnad estetik. Bazillion och Braun (2001) använder benämningarna

”architec-tural space” (till exempel entréhallar i flera våningar) och ”architec”architec-tural

state-ments” för att skilja estetisk form från funktionell form. Bakom den förra, som

enligt författarna inte får ta för stor plats men kan ha mycket tilltalande drag, bör

det finnas helt funktionella biblioteksutrymmen (s. 72-73). Leighton och Weber

(1999) varnar explicit för att anlita arkitekter som inte förmår beakta funktion i

tillräcklig utsträckning (s. 78). Bazillion (2002) rekommenderar samarbete

mel-lan en ägarrepresentant och bibliotekschefen för att motstå eventuella försök

från arkitekter att prioritera monumentalitet på det funktionellas bekostnad (s.

58-59). Dieter Schmidmaier (1990) hävdar att i extremfall vill bibliotekarier

bygga från insidan och arkitekter från utsidan. Schmidmaier menar att

funktio-nalitet snarare än representativitet krävs. Funktiofunktio-nalitet kommer enligt honom

före skönhet utom när de båda kan förenas (s. 189; se även McDonald, 1997, s.

192; 2000, s. 61). I flera uppsatser och avhandlingar framhålls dock även vikten

av estetik och symbolik och exempel på biblioteksrepresentanter som är beredda

att lägga stor vikt vid sådana aspekter av arkitekturen i förhållande till snävare

funktionalitet och flexibilitet (Bunn, 1989, s. 225; Hansson, 2000, s. 20, 36, 48;

Pemer, 2001, s. 29-30, 64; Bengtsson & Ullstad, 2002, s. 78; Mattern, 2002, s.

288; Barlow, 2008, s. 126-131; se även Carserud & Lundberg, 2007, ssk s. 62,

68). Det kan också vara möjligt att undersöka hur en biblioteksbyggnad kan

ut-trycka mer än specifika funktioner och över huvud taget ha en uttryckspotential

som sträcker sig längre än vad som planerats (jfr Carlström, 1998).

Många undersökningar och råd kring biblioteksarkitektur ger alltså en bild av

det estetiska som någonting begränsat som kan vara mer eller mindre gynnsamt

för det ”funktionella” och rent av behandlas som en separat prydnad. En snäv

syn på estetik är dock inte självklar. Birgit Cold (2000) menar att estetik ingår i

allt vi gör. Hon framlägger hypotesen att estetisk kunskap, förutom kunskaper

om sinnesförnimmelser, skönhet och konstkritiska teorier, kan vara en

omedve-ten kunskap som utvecklats under människans evolution och hjälper oss att

överleva (s. 197-198; se även t.ex. Lundequist, 2000; Hermerén, 2007). I en bred

definition av funktion skulle man kunna inkludera även estetik och därmed tala

om estetisk funktion hos en byggnad. Estetiska upplevelser kan ju vara en

funk-tion av byggnaden, och en sådan funkfunk-tion kan i sin tur vara avsedd. Estetiska

aspekter av form kan dessutom stödja funktioner som i sig inte kan ses som

estetiska.

3.3 Sammanfattning

Min genomgång av forskning kring planeringsprocesser med relevans för

hög-skolebiblioteksbyggande pekar på att restriktioner och möjligheter för visioners

förverkligande kan finnas hos agenter och deras egenskaper, samt i omgivning

och strukturer.

Samarbetet mellan viktiga agenter som bibliotekarier och arkitekter kan fungera

väl, men det finns också risker för svårigheter i planeringsprocessen. Bland

an-nat finns anledning att uppmärksamma om arkitekter tenderar att vara mer

re-sultat- och mindre processinriktade än bibliotekarier. Skillnader i erfarenheter

och yrkesroller, där arkitekter är inriktade på att designa fysisk form (eller

åt-minstone skapa representationer av sådan), kan göra sig gällande (mer om detta i

kap. 4 nedan). Konsulter, liksom procedurer i processen, till exempel (tävlings-)

former för att välja och engagera arkitekter, kan vara betydelsefulla för att driva

arbetet till en acceptabel överenskommelse.

Fysisk omgivning och omgivande samhälle med lagar, regler och normer

inne-bär restriktioner för vad som kan åstadkommas vad gäller arkitektonisk

utform-ning. Särskilda restriktioner för biblioteksbyggande finns inom den egna

hög-skolan. Där har biblioteket en egen plats i organisationen och en stor grupp av

uppdragsgivare som organisatoriskt ofta inte hör till själva biblioteksenheten.

Särdrag hos organisationskulturer och ämnesdomäner kan påverka intressenters

förhållningssätt till biblioteket.

En vision för en byggnad kan omfatta vilka funktioner den ska ha, vilka i sin tur

är beroende av byggnadens form. En viktig polaritet i (tal om) arkitektur uppstår

mellan form och funktion. Denna polaritet kan beskrivas som en motsättning

eller ett ömsesidigt stödjande förhållande. I det förra fallet kan formen skapas

med inriktning på estetik snarare än specifika funktioner. I det senare fallet ger

specifikationer av särskilda funktioner riktlinjer för form vilken i sin tur stödjer

möjliggörandet av funktionerna i byggnaden. Utsagor om form och funktion

torde i allmänhet framträda i interaktion mellan agenter i en planeringsprocess

och kan påverka dess karaktär och resultat (delfråga 2). Det behöver inte vara så

att arkitekter alltid prioriterar form framför funktion. Bibliotekarier kan i sin tur

lyfta fram estetik framför det snävt funktionella. Oberoende av vad som sägs om

form, funktion och estetik kan dessutom estetiska aspekter läggas på funktion,

och form ses som en förutsättning för funktion. Genom att anlägga ett sådant

brett perspektiv på form, funktion och estetik i min undersökning kan jag vidga

förståelsen av i vilka avseenden och i vilken utsträckning visioner bakom

bygg-naden kan ses som förverkligade (delfrågorna 1 och 3).

I följande kapitel (4) anlägger jag teoretiska perspektiv på centrala delar av det

som genomgången ovan utpekar som betydelsefullt för byggnadsplanering:

strukturella förutsättningar för agentskap i allmänhet och särskilda

yrkesgrup-pers samspel och insatser i processen i synnerhet.

4 TEORETISKA PERSPEKTIV

I kapitel 2 och 3 har jag tagit upp i forskning och annan litteratur urskiljbara

be-grepp kring och aspekter på högskolebiblioteksbyggnaders tillkomst och

ut-formning. Kvalitativ forskning är upptäckande till sin natur och är därför

lämp-lig för undersökandet av så komplexa företeelser som

biblioteksbyggnadspro-cesser (se vidare kap. 5). Genom litteraturstudien har jag dock fått underlag för

nödvändiga avgränsningar och aspektseende (att betrakta området ur vissa

syn-vinklar snarare än alla tänkbara eller de mest självklara/triviala – jfr Alvesson &

Sköldberg, cop. 1994, s. 142; se även Danermark et al., cop. 2003, s. 79-80) som

underlättar fokusering i arbetet med empirin och val av teori. Samtidigt kan

tidi-gare forskningsresultat i kombination med mina egna undersökningar bidra till

revidering och komplettering av underlag för teoribyggande. Begrepp (och

sam-band mellan dem) som jag funnit genom studiet av tidigare forskning och annan

litteratur leder därmed in på mer övergripande teorianvändning i

avhandlingsar-betet. I detta kapitel (4) behandlar jag teoretiska perspektiv på

högskolebiblio-teksbyggnaders tillkomst och utformning, perspektiv som jag valt utifrån

be-grepp och aspekter på området som förefaller särskilt relevanta.

Teorier kan bidra till att förklara fenomen men också rikta uppmärksamheten

(Alvesson & Deetz, cop. 2000, s. 47-52). Därför är teorier, med vars hjälp det

går att urskilja väsentligt undersökningsmaterial och viktiga aspekter av detta,

intressanta för undersökningen. Mer precist kan sådana teorier bidra till att

be-svara frågor om vad som är viktigt att titta efter i intervjuer, dokumentstudier

och observationer av arkitektur, och hur detta kan kopplas till (teorier som ger)

vidare förklaringar till och förståelse av planeringsprocessens karaktär och

ut-fall. Tidigare forskning och erfarenheter från fältet ger en första vink om vilka

begrepp och relationer mellan dem, och därmed i förlängningen vilka aspekter

och teorier, som är särskilt relevanta för forskning kring biblioteksbyggnader

och deras tillkomst. Teoriers relevans kan uppmärksammas genom

konfronta-tion med empiri och äldre forskningsresultat. Därför har jag inte redan från

bör-jan låst undersökningen vid en begränsad uppsättning teorier. Mats Alvesson

och Kaj Sköldberg (2008) påminner om att en tolkningsrepertoar, genom vilken

tolkningsmöjligheter kan uppkomma ur aspektseende, teoretisk sofistikering,

bredd och variation samt metateoretisk reflektionsförmåga, kan vara till hjälp för

forskaren (s. 492-500).

Med dessa utgångspunkter för mina val och min användning av teorier har

be-grepp som urskiljts i materialet varit ett viktigt underlag för att aktivera teorier

med relevans för området. Samtidigt har det funnits någon form av teoretiska

föreställningar i utgångsläget. Det sker kontinuerligt ett utbyte mellan teori och

empiri, där teorier (som nämnts ovan) har olika funktioner. Val av teori och

metodologi bidrar till fokusering. Genom metodologiska insikter skapas en

för-ståelse för hur upptäckter kan göras. Diverse teorier och konkretiseringar av dem

finns genom forskarens tolkningsrepertoar i beredskap vid fördjupat möte med

empiri.

I den ovan refererade forskningen (se ssk kap. 3) finns flera exempel på hur

skillnader mellan olika agenter kan berika såväl som försvåra

biblioteksplane-ringsprocessen. Dessa agenter uppvisar olika livshistorier eller banor i samhället

och har bland annat skiftande utbildnings- och ämnesbakgrund. Agenter och

strukturer som möjliggör och begränsar agenternas handlande har därför varit

intressanta att belysa mer teoretiskt. I analyser av samhällsvetenskapliga

pro-blem (t.ex. frågor om biblioteksplanering) konfronteras alltså forskaren med

förhållandet mellan sociala strukturer å ena sidan och människors handlingar

och interaktion å den andra; det finns en växelverkan mellan struktur och

agent-skap.

¹⁶

En möjlig utgångspunkt för att närma sig detta är den kritiskt realistiska

(se ssk avsn. 4.3.2 nedan), ”att sociala strukturer och deras associerade praktiker,

positioner och regler måste finnas för att mänskliga handlingar skall vara

möj-liga, på samma sätt som handlingar måste finnas för att sociala strukturer skall

vara möjliga” (Danermark et al., cop. 2003, s. 121). Med en sådan syn på

pro-blematiken minskar rimligtvis risken för att alltför stor vikt läggs vid strukturella

villkor å ena sidan och människors handlande å den andra, då samhälleliga

fö-reteelser ska förklaras. Strukturer och agentskap sammanförs i social praktik, till

exempel undervisning. Sociala praktiker omfattar sociala relationer och

använd-ning av språk och arkitektur med mera (Fairclough, 2003a, s. 25, 205). Därför

har jag valt att använda ett övergripande teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till

både agentskap och struktur, Pierre Bourdieus praktikteori med sociala fält och

agenter med olika positioner på fält som några centrala begrepp (avsn. 4.1).

Detta preciserar jag sedan med hjälp av teoretiska perspektiv på särskilda

grup-per av agenter: professionsutövare med relevans för högskolebiblioteksplanering

(avsn. 4.2). Bourdieus perspektiv kan kombineras med professionsteori och

un-dersökningar av språk, meningspotentialer och handlingar genom kritisk

dis-kursanalys, förenlig med kritisk realism och tillämpbar inte minst på

planerings-processer där meningsskiljaktigheter och maktrelationer förekommer och

av-speglas i diskursivt arbete (avsn. 4.3). För att ytterligare kunna belysa agenters

relationer till varandra och företeelser i processen presenterar jag perspektiv på

särskilda förhållningssätt hos enskilda agenter och grupper av agenter (avsn.

4.4). Som stöd för analysen av vad som påverkar byggnadens utformning

dis-kuterar jag också särskilda modeller och begrepp kring arkitektonisk design med

koppling till agentskap och diskurs (avsn. 4.5).

Hittills har jag i viss utsträckning talat om aktörer, då denna term är vanligt förekommande

i litteraturen. Agentskap kan dock (se avsn. 3.1.1 ovan) avse en bredare och ursprungligare

kategori än aktörskap (Danermark et al., cop. 2003, s. 153), och därför använder jag termen

agent där det förefaller mer rättvisande, inte minst i anslutning till diskussionen om Bourdieus

teoriers relevans för mitt arbete.

Förutom de teorier som presenteras i detta kapitel ingår i min tolkningsrepertoar

bland annat begreppet kunskapsdomäner (Hjørland & Albrechtsen, 1995).

Sär-skilda synpunkter på högskolebibliotek, inte minst från forskare och lärare, kan

färgas av domäntillhörighet och ämnesbakgrund varför detta begrepp kan bidra

till att belysa planeringsprocessen. Därtill kan ökad förståelse av tendenser och

utfall i processen nås genom öppenhet för enskilda agenters och organisatoriska

enheters (ssk biblioteks) möjligheter att agera gentemot sin omgivning (andra

deltagare i planeringsprocessen, särskilda organisatoriska enheter, framtida

bib-lioteksanvändare etc.) mot bakgrund av ett institutionellt perspektiv

¹⁷

på

organi-sationer och professioner med särskild relevans för bibliotek (Buckland, 1991;