Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
Inledning
Tidigt om morgonen, någon gång mellan tre och fem, börjar arbetsdagen för bär-plockare i Sverige. De samlas gruppvis vid sina bilar, för att sedan köra den långa vägen till dagens arbetspass där de ska plocka hjortron, blåbär eller lingon, allt efter säsong. I början av bärsäsongen kan de plocka ganska nära huset där de bor, men senare, eftersom det ofta är hård konkurrens om bären behöver de köra 10-20 mil enkel väg för att hitta en bra plats för att plocka bär. Dagen inleds med att nog-grant leta efter den optimala platsen, att tillbringa en hel dag på ett ställe där det växer bara måttligt med bär (det som en fritidsplockare gladeligen skulle nöja sig med) ses som slöseri med tid. När de hittar en bra plats plockar bärplockarna idogt, tills dagen är slut, med avbrott för frukost och lunch.
De går framåtböjda, ofta i terräng som sluttar uppför, eftersom bären växer bra i sydsluttningar. Ofta går de djupt in i skogen, som de enligt lokala aktörer känner bättre än de flesta svenskar som bor i trakten, och bär tunga säckar med bär den långa vägen tillbaka till bilen. Bärplockarna återvänder till boendet för att väga bären så sent som möjligt, ofta mellan sju och tio på kvällen. Då har de arbetat i mellan 12 och 19 timmar. Invägningen av bären, där de får bekräftelse på dagens skörd, tar cirka en timme. Därefter väntar nedvarvning, en cigarett, lite kakor el-ler den thailändska, direktimporterade spriten Lao Khao. Bärplockarna upprepar sedan samma sak nästa dag, och dagen därpå, sju dagar i veckan under två måna-ders tid. Den enda skillnaden, enligt några plockare, är att när det regnar arbetar de hårdare för att hålla värmen.
Betraktelsen ovan kommer från ett fältarbete med thailändska bärplockare som arbetar i de svenska skogarna. Bärplockarna kommer till Sverige inom ramen för den svenska regleringen för arbetskraftsmigration. Som beskrevs i Kapitel 1 är den svenska regleringen ett unikt exempel inom OECD-länderna eftersom den gäller såväl låg- som högutbildad arbetskraft. Faktum är att just thailändska bärplockare är den grupp som får flest arbetstillstånd i Sverige. Branschen har redan sedan bör-jan av 2000-talet utarbetat ett system för att samarbeta med svenska myndigheter och reglera införandet av utomeuropeisk arbetskraft till Sverige. Det här kapitlet
belyser situationen för just thailändska bärplockare. Läsaren ska samtidigt vara medveten om att ett minst lika stort antal bärplockare beräknas komma till Sverige från europeiska länder. Deras rätt att arbeta i Sverige regleras av bestämmelser om den fria rörlighet inom EU och kring dem finns ingen statistik.
Många bärplockare reser till Sverige för att utöka sina möjligheter till försörjning.
Boende på den thailändska landsbygden söker alternativ till de inkomster som det traditionella jordbruket inbringar, och många söker sig utomlands för att arbeta eller gifta sig (Mills 2012; Rindfuss, et al. 2012). Det här kapitlet visar att bärplock-ning i det här sammanhanget ofta ses som en relativt hållbar försörjbärplock-ningskälla för många hushåll. Många bärplockare är villiga att arbeta långa, hårda arbetsdagar i Sverige för att ta med sig pengar till familjen i hemlandet. De återvänder år efter år, tjänar bra sett ur ett thailändskt perspektiv, och har genom extrainkomsten möj-lighet att placera sina barn i högre utbildning (Hedberg 2013). En stor komplexitet uppstår i detta, eftersom svensk lagstiftning tydligt anger att utländsk arbetskraft ska åtnjuta samma rättigheter som svenska arbetstagare (se Kapitel 1 av Calleman
& Herzfeld Olsson).
Syftet med det här kapitlet är att ge en inblick i thailändska bärplockares si-tuation genom nedslag i både den svenska och den thailändska kontexten.
Arbetskraftsmigranter befinner sig i rörelse mellan sändarlandet och mottagarlan-det, och platserna är sammanlänkade, vilket i forskning kallas transnationell rörlig-het (Levitt & Glick-Schiller 2001). Det innebär att thailändsk bärplockning inte kan studeras som en enskild händelse i vare sig Sverige eller Thailand, utan att en hän-delse i det ena landet får effekter på det andra landet och vice versa. Det här kapitlet beskriver den lokala rekryteringssituationen på den thailändska landsbygden, samt hur den en gång etablerades, bärplockares och andra bybors inställning till bärplock-ning, samt bärplockarnas arbetsförhållanden i Sverige. Särskild vikt ägnas åt att förstå hur thailändska bärplockare kan betrakta bärplockning som en relativt hållbar hushållsstrategi och de inkomster bärplockare anger att de får av sitt arbete. Kapitlet bidrar därmed med kunskap om varför bärplockare accepterar de arbetsvillkor som ofta har kritiserats i svensk massmedia, dvs. inkomster och arbetstider, och som ibland inte är förenliga med de rättigheter de har enligt svensk lagstiftning.
Kapitlet baseras på enskilda studier gjorda i Thailand och Sverige, och ska inte ses som en heltäckande bild av thailändska bärplockares situation. Däremot visar ka-pitlet på några företeelser och dilemman som kan uppstå utifrån de villkor som bär-plockare arbetar under. Som bakgrund beskrivs även den svenska bärindustrins internationalisering.
Metod
Att studera internationell arbetskraft i utsatta låglöneyrken utgör ett komplext studieområde. Tidigare forskning och medierapportering har, med rätta, pekat på den utnyttjande situation som bärplockare befinner sig inom (Woolfson, et al.
2012; Wingborg 2011a; Vogiazides & Hedberg 2013). Samtidigt visar djupstudier att många thailändska arbetare är mycket nöjda med sin arbetssituation (Hedberg 2013). Det här kapitlet utgår från ett forskningsprojekt med explorativ ansats, vilket innebär att forskaren har velat få fram ny kunskap kring forskningsfältet ur ett brett perspektiv och utan att lägga en förutbestämd tolkningsram på svaret.
I fallet med thailändska bärplockare innebär det att jag i ett inledande skede har bortsett från den mediebild och forskning som beskrivit bärbranschen som ex-ploaterande, för att sedan i ett senare skede analysera resultatet enligt teoretiska ansatser. Det här kapitlet baseras på ett antal vetenskapliga publikationer som har genomförts inom projektet med ett flertal teoretiska ingångar (Hedberg 2013;
Vogiazides & Hedberg 2013; Hedberg 2014; Hedberg 2015). Själva kapitlet beskri-ver dock forskningen utan teoretiskt rambeskri-verk och ska ses som en sammanfattning av ett flertal olika vetenskapliga studier.
Kapitlet baseras på fältstudier som jag har bedrivit under perioden 2011-2013, med särskilt fokus på thailändska bärplockare. Studierna har bedrivits ihop med fotografen Tomas Forsberg, en gång med den thailändska forskningsassistenten Sopon Naruchaikusol, samt med thailändska tolkar. Undersökningen har gjorts både i Sverige och i Thailand.
I Sverige består huvudmaterialet av fältstudier i en region där det förekommer många thailändska bärplockare. Under dessa resor har vi besökt och intervjuat bärföretagare i Sverige (12 st.), följt med bärplockare i skogen (tre tillfällen), samt varit med vid invägningen av bär (sex tillfällen).
I Sverige har jag även fått en allmän inblick i bärplockarnas situation genom inter-vjuer med nyckelaktörer inom bärbranschen, såsom Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) samt två svenska bärgrossister, som beskrivs utförligare senare i kapitlet. Dessutom har intervjuer gjorts med Arbetsmarknadsdepartementet, Migrationsverket, och Kommunal, som är det fackförbund som ansvarar för bär-plockarnas situation på svensk arbetsmarknad.
I Thailand har jag bedrivit fältstudier vid två tillfällen, 2012 och 2013. Ett flertal inter-vjuer gjordes med thailändska aktörer för att på olika sätt förstå kontexten bakom bärplockningen, såsom thailändska forskare, lokalpolitiker, ett rekryteringsföretag samt en medarbetare på en statlig bank. Huvudmaterialet i den thailändska studien bestod dock av intervjuer med bärplockare som varit bosatta i tio olika byar i om-rådet kring staden Kaeng Khro i nordöstra Thailand, samt de allmänna intryck jag fick på dessa platser.
Totalt har 40 bärplockare intervjuats i studien. Sju av intervjuerna gjordes i Sverige, men det visade sig snart att jag som forskare fick bättre svar av bärplockarna på deras hemmaplan än när de arbetade i Sverige. Därför har resterande 33 intervjuer gjorts i Thailand. En by, som i texten kallas Byn, har djupstuderats under en veckas fältarbete och i intervjuer med såväl bärplockare, deras familjer och byns borgmäs-tare som personer som inte plockat bär.
Kapitlet baseras även på offentlig statistik från Migrationsverket och Statistiska centralbyrån. Dessutom har två svenska bärföretag lämnat mig uppgifter på sina lönelistor till bärplockare. Dessa uppgifter bidrar med kompetterande information till fältstudierna i Sverige och Thailand.