Antalet som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/
EES är få och effekterna följaktligen därför också små. Det innebär inte att
eventuel-la effekter är ointressanta. En ökad arbetskraftsinvandring från dessa länder under kommande år skulle kunna medföra att sådana effekter, positiva eller negativa, blir mer påtagliga. Jag ska här främst diskutera de tre områden som är oftast förekom-mande i forskningen om arbetskraftsmigrationens effekter för invandringsländer.
Det gäller effekter för den offentliga sektorns ekonomi, effekter på löner och effek-ter på arbetslöshet och sysselsättning. Men jag ska också kort beröra några andra effekter.
Den offentliga sektorn har utgifter på många olika områden. Dessa utgifter går att i större eller mindre utsträckning koppla till olika individer. En del av dessa utgifter är inkomsttransfereringar, som regelmässigt går att koppla till individer eller hushåll.
En annan del är offentlig konsumtion, som antingen går att koppla till individer, som till exempel kostnader för utbildning, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg, eller till befolkningens storlek. Andra delar av den offentliga sektorns utgifter är svårare att fördela på individer eller till att antalet personer i landet förändras. Det gäller kostnader för central administration, försvar och utrikespolitik för att nämna några exempel.
På den offentliga sektorns inkomstsida finns olika skatter samt en del avgifter och tullar. De viktigaste intäktsposterna för den offentliga sektorn är inkomstskatter (statlig, landstingskommunal, kommunal), arbetsgivaravgifter och moms. Genom den offentliga sektorn sker en omfördelning. Den sker främst från dem i aktiv ålder till dem i passiv ålder (barn och äldre). Det sker också en omfördelning bland dem i aktiv ålder från dem som har arbete till dem som inte har arbete, och från högin-komst- till låginkomsttagare. Arbetskraftsinvandrare kommer i aktiv ålder och är of-tare i arbete även inräknat andra familjemedlemmar än resten av befolkningen. Det betyder att det i regel sker en omfördelning från arbetskraftsinvandrarna till resten av befolkningen. Den förstärks genom att många inte stannar i Sverige tills de blir äldre och av detta skäl därför inte finns kvar i Sverige när de har lämnat arbets-marknaden, vilket minskar kostnaderna för bland annat äldreomsorg och sjukvård jämfört med vad de varit om de hade stannat kvar. Återutvandringsbenägenheten är stor bland arbetskraftsinvandrare.24
När vi granskar olika undersökningar av de finansiella effekterna är det viktigt att uppmärksamma att de är uppbyggda på olika sätt. En del är tvärsnittsstudier (ser på omfördelningen under ett visst år), andra bygger på generationsräkenskaper (ser på de samlade effekterna för dem som kommer ett visst år över generationens hela livstid).
Det finns ett antal undersökningar av effekterna för den offentliga sektorn. De behandlar invandringen under olika delar av efterkrigstiden. Vissa behandlar ar-betskraftsinvandring, andra behandlar flera olika former av invandring. Den första, Wadensjö (1973), behandlar arbetskraftsmigrationen under 1960-talet. Den visar på en omfattande överföring från dem som invandrat till den övriga befolkningen.
Den andra undersökningen som även täcker invandringen under 1970-talet, Ekberg (1983), pekar på mindre omfattande överföringar som dock går i samma riktning – från dem som invandrat till den övriga befolkningen. Senare undersökningar som omfattar också senare decenniers invandring, och som då också omfattar flykting-invandring, visar att omfördelningen nu går i en annan riktning. Den går till dem som invandrat från resten av befolkningen. För arbetskraftsinvandrare går omför-delningen i samma riktning som tidigare, men för flyktingar är mönstret annorlun-da. Storesletten (1998) gör en generationsräkenskapskalkyl som visar att resultatet är mycket känsligt för i vilken ålder migrationen sker, om migranten kommer i arbete eller inte och sannolikheten för att migranten återutvandrar. De som kommer som flyktingar har i många fall mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det leder till att ökningen av skatteinbetalningarna blir lägre än kostnadsökningarna för den offentliga sektorn.25 Det är viktigt att understryka att skälet för att ta emot flyktingar inte är ekonomiska utan för att hjälpa människor i nöd. Sedan kan de ekonomiska kostnaderna för denna hjälp minska om integrationspolitiken och in-tegrationen fungerar väl.
Det finns i den allmänna debatten i Sverige och i andra länder farhågor om att ar-betskraftsinvandring ska leda till ökad arbetslöshet och lägre löner för dem som är bosatta i landet. Forskningen på området har emellertid inte funnit några tydliga sådana effekter. Det finns många undersökningar avseende olika länder som an-vänder olika metoder.26 Huvudresultatet är att effekterna är små om de ens finns
och att de kan gå i olika riktningar. Det finns flera förklaringar till dessa resultat.
En är att de som invandrat och de som fanns i landet redan tidigare är på olika de-lar av arbetsmarknaden. De är komplement (har olika roller i produktionen) men inte substitut (konkurrenter) på arbetsmarknaden. Invandring kan också leda till ökade investeringar i produktionskapacitet, till exempel finansierad genom paral-lell kapitalimport eller genom ökat sparande i landet. Det kan till och med vara så att kapitalimport är mer direkt kopplad till invandring. Det klassiska exemplet är hur den stora migrationen från Europa till USA åtföljdes av kapitalexport från främst Storbritannien till USA (se Thomas 1954). För att kunna utnyttja investeringar be-hövde företag att arbetskraft flyttade till landet. Effekterna av invandring kan också bidra till en snabbare strukturomvandling och en expansion av högproduktiva delar av ekonomin.27 Se Braun & Kvasnicka (2012) för en studie som avser Tyskland. Det finns ingen sådan studie vad gäller Sverige, men det kunde kanske vara en idé att närmare studera den industriella expansionen under 1960-talet som skedde samti-digt med en omfattande arbetskraftsinvandring.
Om många kommer till samma sektor och yrke, kan det emellertid innebära en säm-re löneutveckling för dem i just den sektorn eller yrket, även om den genomsnit-tliga lönenivån på arbetsmarknaden inte påverkas. Ett ofta anfört exempel är att invandring av mexikanska lantarbetare till USA kan dämpa löneutvecklingen för de mexikanska lantarbetare som redan finns i USA.28 I forskningen har man för Norge funnit denna typ av effekter på arbetsmarknaden för byggnadsarbetare29 och för Sverige på arbetsmarknaden för läkare.30 En annan effekt av invandring till låglöneyrken kan vara en ökad rörlighet uppåt för dem som är födda i landet till mer kvalificerade arbeten.31 Om den relativa sammansättningen av olika positioner i arbetslivet inte förändras, antalet positioner ökar och de som kommer är överrep-resenterade i lägre positioner, kommer en större andel av de som är födda i landet att ha högre positioner.
Dessa allmänna resultat vad gäller löner och arbetslöshet hindrar inte att det kan finnas andra typer av effekter för vissa delar av arbetsmarknaden och ekonomin.
Säsonganställning av bärplockare kan leda till att en naturresurs som inte an-nars skulle ha utnyttjats kommer att utnyttjas. Anställning av byggnadsarbetare
för större projekt kan göra att projekten kan färdigställas betydligt snabbare.
Specialistinvandring till industrin kan innebära överföring av kompetens mellan olika delar av en koncern eller mer långvarig överföring av kunskaper mellan olika länder. Specialistinvandring inom andra sektorer kan innebära att kompetens till-förs som är kopplad till kulturer som inte finns företrädda i landet i någon mer om-fattande utsträckning.
Ibland kan arbetskraftsinvandring av personer med högre utbildning som pågår un-der en längre tid vara en signal om att vissa utbildningar är unun-derdimensionerade.
Ett exempel är att rekryteringen av läkare (som i Sveriges fall framför allt kommer från EU-länder) kan vara en signal om läkarutbildningen är underdimensionerad.
Eventuellt kan en sådan invandring bidra till att politiska beslut om att öka antalet utbildningsplatser fördröjs.
Invandring kan också ha andra effekter. Den kan öka handeln mellan ursprungs-landet och destinationsursprungs-landet genom att kontakter etableras. Det finns ett antal studier av denna typ av effekter.32 Invandring kan också leda till att innovationsbe-nägenheten i ekonomin ökar.33 Sådana effekter är troligen vanligast när det gäller invandring av specialister som ingenjörer och IT-sakkunniga. Det är också vanligt att de som har invandrat startar egna företag. Det kan leda till att landsmän, såväl sådana som redan tidigare har invandrat eller nyanlända, men också till att perso-ner som är födda i landet får arbete.34