1. Jag är tacksam för värdefulla kommentarer på tidigare version av redaktörer, medförfat-tare i boken, DELMI-medarbemedförfat-tare, Aycan Celikaksoy och Christer Gerdes.
2. Det finns också olika former av spårbyten. Personer söker arbetstillstånd för att de inte har fått tillstånd att stanna i Sverige som flyktingar eller för att de har större möjligheter eller det kostar mindre att ta sig till Sverige som arbetssökande än som flykting. Flera kapitel i denna bok behandlar spårbyten. Se kapitel 8 av Calleman; kapitel 5 av Frödin &
Kjellberg; kapitel 7 av Pelling.
3. Se till exempel Hatton & Williamson (2005, kapitel 17) för beräkningar av denna typ av vinster.
4. För en översikt av utvecklingen av migrationspolitiken i Sverige under 1900-talet, se Boguslaw (2012) och Wadensjö (2012).
5. Se Celikaksoy (2013, 2014) för undersökningar av hur det har gått för de turkiska mig-ranterna i Sverige.
6. Se Boguslaw (2012) och Wadensjö (2012).
7. Den klart största gruppen av migranter från de länder som blev medlemmar av EU 2004 kommer från Polen, men inte så få kommer från de baltiska länderna och Ungern. Av de båda länder som blev EU-medlemmar 2007 har flest kommit från Rumänien.
8. Relativt få medborgare i Kroatien fick dock arbetstillstånd i Sverige under åren från 2000 fram tills landet blev medlem av EU (under alla år utom ett fick endast mellan 100 och 200 personer med kroatiskt medborgarskap arbetstillstånd i Sverige; under ett år var de färre än 100).
9. SCB samlar in uppgifter om utbildning genom en årlig enkät till alla mellan 20 och 60 år som har kommit till Sverige och blivit folkbokförda under året. Många svarar emel-lertid inte på enkäten och utbildningsuppgifterna kompletteras därför efterhand genom information från olika myndigheter – Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, UHR, MYH, Jordbruksverket, HsV, Skolverket, SFI – som de som invandrat varit i kontakt med (upp-gift från Michael Karlsson, SCB).
10. Vi diskuterar här inte omfattningen och sammansättningen av personer som får arbets-tillstånd som idrottsutövare, artister, au-pairer, praktikanter eller feriearbetare.
11. Talen om beviljade arbetstillstånd är hämtade från Migrationsverket (2015a).
12. Se kapitel 4 av Hedberg.
13. Se kapitel 5 av Frödin & Kjellberg för mer information om denna grupp.
14. Se kapitel 7 av Pelling.
15. Se Murhem & Dahlkvist (2010) för en analys av utvecklingen av antalet ingenjörer från icke EU/EES-länder som har fått arbetstillstånd i Sverige 1994–2009. Antalet ökade mycket markant under de senare åren av den undersökta perioden.
16. Se Barnow, Trutko & Piatik (2013) för en genomgång av teorin vad gäller efterfrågeöver-skott på arbetsmarknaden och en analys av några exempel hämtade från arbetsmark-naden i USA.
17. De som har en utbildning förvärvad i ett annat EU/EES-land än Sverige kan i en hel del fall vara svenska medborgare födda i Sverige. Inte så få reser till exempel från Sverige till Danmark eller Polen för att studera medicin.
18. Se Migrationsverket (2015a) och Socialstyrelsen (2014).
19. Se McDonald & Worswick (2015) för en aktuell forskningsöversikt vad gäller inter-nationell migration av personer med högre utbildning samt kapitel 3 av Emilsson &
Magnusson.
20. Se Schröder (1996) för en studie av den internationella migrationen av arbetskraft med högre utbildning som är utbildad i Sverige.
21. Se Orrenius & Zavodny (2013) för en aktuell översikt vad gäller forskning om migranter i 3 D-arbeten. Ursprungligen kommer benämningen från Japan där dessa yrken kallas 3 K-arbeten (kitanai, kiken, kitsui som i översättning till engelska egentligen blir dirty, dangerous, hard).
22. För en rapport som behandlar frågan om fusk, se LO (2013). Se också kapitel 7 av Pelling i denna antologi.
23. Se Brunow, Nijkamp & Poot (2015) för en aktuell analys och översikt av forskningen om sambanden mellan internationell migration och global tillväxt.
24. Se till exempel Skarman (2011).
25. För en relativt ny studie, se Ekberg (2009). Den innehåller också referenser till andra studier som kommit under de senaste decennierna.
26. Det finns flera så kallade metastudier där man använder sig av skattningar från olika undersökningar för att få ett samlat estimat av effekterna på löner och sysselsättning.
Se Longhi, Nijkamp & Poot (2005a, 2005b). För litteraturöversikter se Okkerse (2008) och Pekkala Kerr och Kerr (2011). Se Paldam (2015) för en genomgång av teorin för meta-studier.
27. För en aktuell och mycket noggrann genomgång av forskningen av sambanden mellan internationell migration, internationell handel och kapitalbildning, se Felbermayer, Grossmann & Kohler (2015).
28. För en ny studie av migrationen från Mexiko och dess arbetsmarknadseffekter se Orrenius
& Zavodny (2015). Den innehåller också referenser till tidigare studier i denna fråga.
29. Se Bratsberg & Raaum (2012).
30. Se Lundborg (2014).
31. Se till exempel Cattaneo, Fiori & Peri (2013) för en undersökning av elva europeiska länder under perioden 1995–2001.
32. Se Genc et al. (2011) för en metastudie; enligt den leder en ökning av antalet immigran-ter i ett land som kommer från ett annat land med 10 procent till en ökning av handeln mellan de båda länderna med 1,5 procent.
33. Se Bodvarsson & Van den Berg (2009, kapitel 9) för en analys av invandring och innova-tioner med talrika referenser till litteraturen på området.
34. Se Fairlie & Lofstrom (2015) för en aktuell översikt över litteraturen om invandring och entreprenörskap och Andersson Joona & Wadensjö (2012) för en undersökning som av-ser anställda i företag i Sverige som drivs av personer som är födda i ett annat land än Sverige.
35. Se Sweetman & van Ours (2015) för en översikt och Lee & Zhou (2013) för en jämfö-relse för hur det går för barnen till föräldrar som kommit till USA från Kina, Vietnam och Mexiko – skillnaderna mellan de tre grupperna av barn är mycket stora.
36. När det gäller dem som kommer från de andra nordiska länderna går det inte att i regis-terbaserad statistik urskilja om de kommer för arbete eller av andra skäl som utbildning eller familjeanslutning.
37. Se Eriksson, Johansson & Langenskiöld (2012) för en studie som pekar på skillnader i arbetsgivarnas benägenhet att diskriminera olika grupper.
38. Se dock Lucas (2015) för en översikt om migrationen inom och från Afrika och dess ef-fekter och Amuedo-Durantes & Pozo (2015) för en översikt av migration inom och från Latinamerika och Karibien och dess effekter.
39. Se Dustmann, Frattini & Rosso (2012) för en analys av effekterna på lönerna i olika del-marknader i Polen till följd av emigration. Deras resultat är att högre emigration från vissa regioner bidrar till högre löneökningar i dessa regioner.
40. Se Brown & Jimenez-Soto (2015) för en aktuell översikt av remitteringsforskningen.
41. Se Antman (2013) för en översikt av litteraturen på området, som pekar på både positiva och negativa effekter för de kvarvarande familjemedlemmarna.
42. Den tidigare refererade översikten av forskningen om internationell migration av ar-betskraft med högre utbildning, McDonald & Worswick (2015), pekar på flera olika kom-plikationer.
Referenser
Amuedo-Dorantes, C. och S. Pozo (2015) Regional Studies: Latin America and the Caribbean i Chiswick, B. F. och P. W. Miller (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol. 1B, Elsevier, Oxford & Amsterdam.
Andersson, L. och M. Hammarstedt (2012) Inkomst- och yrkesposition bland in-vandrare från de nya EU-länderna. Ekonomisk Debatt, vol. 40(2), s. 50–58.
Andersson Joona, P. och E. Wadensjö (2012) Being employed by a co-national: A cul-de-sac or a short cut to the main road of the labour market? Journal of International Migration and Integration, vol. 13, s. 99–120.
Antman, F. M. (2013) The Impact of Migration on Family Left Behind i Constant, A. F.
och K. F. Zimmermann (red) International Handbook on the Economics of Migration.
Edward Elgar, Cheltenham, UK.
Arbetsmiljöverket (2015) Helårsrapport – Register för företag som utstationerar ar-betstagare i Sverige. Rapport 2015:10. Arbetsmiljöverket, Stockholm.
Barnow, B. S., J. Trutko och J. S. Piatik (2013) Occupational Labor Shortages.
Concepts, Causes, Consequences, and Cures. W.E. Upjohn Institute for Employment Research, Kalamazoo, Michigan.
Bodvarsson, Ö. B. och H. Van den Berg (2009) The Economics of Immigration. Theory and Policy. Springer, Berlin och Heidelberg.
Boguslaw, J. (2012) Svensk invandringspolitik under 500 år: 1512–2012.
Studentlitteratur, Lund.
Bratsberg, B. och O. Raaum (2012) Immigration and Wages. Evidence from Construction, Economic Journal, vol. 122, s. 1177–1205.
Braun, S. och M. Kvasnicka (2012) Immigration and Structural Change: Evidence from Post-War Germany. IZA DP No. 6690.
Brown, R. P. C. och E. Jimenez-Soto (2015) Migration and Remittances i Chiswick, B.
F. och P. W. Miller (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol.
1B, Elsevier, Oxford & Amsterdam.
Brunow, S., P. Nijkamp och J. Poot (2015) The Impact of International Migration on Economic Growth in the Global Economy, i Chiswick, B. F. och P. W. Miller (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol. 1B, Elsevier, Oxford &
Amsterdam.
Castles, S. (2014). International migration at a crossroads, Citizenship Studies, vol.
18, s. 190–207.
Cattaneo, C., C. V. Fiorio och G. Peri (2013) What Happens to the Careers of European Workers when Immigrants “Take their Jobs”? IZA DP No. 7282.
Celikaksoy, A. (2013) Economic Progress and Social Cohesion for Migrants from Turkey and their Descendants in Sweden: in Light of EU Accession and Potential Migration Processes from Turkey. SULCIS, WP: 2013:4, ISSN 1654-1189.
Celikaksoy, A. (2014) Labor and Marriage Market Incorporation of Individuals with an Origin from Turkey in Sweden: A Comparative Perspective, New Perspectives on Turkey, vol. 51, s. 97–121.
Chiswick, B. F. och P. W. Miller (red) (2015) Handbook of the Economics of International Migration. Vol. 1 A och 1B, Elsevier, Oxford & Amsterdam.
Constant, A. F. och K. F. Zimmermann (red) (2013) International Handbook on the Economics of Migration. Edward Elgar, Cheltenham, UK.
Dustmann, C., T. Frattini och A. Rosso (2012) Emigration from Poland and the Wages for those who Stay Behind. The University Press of Southern Denmark, Odense.
Ekberg, J. (1983) Inkomsteffekter av invandring. Lunds universitet, Lund Economic Studies nr 27. Lund.
Ekberg, J. (2009) Invandringen och de offentliga finanserna. Rapport 2009:3.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Finansdepartementet, Stockholm.
Eriksson, S, P Johansson och S Langenskiöld (2012) Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryteringsprocessen. IFAU-rapport 2012:3.
Fairlie, R. W. och M. Lofstrom (2015) Immigration and Entrepreneurship i Chiswick, B. F. och P. W. Miller (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol.
1B, Elsevier, Oxford & Amsterdam.
Felbermayer, G., V. Grossmann och W. Kohler (2015) Migration, International Trade, and Capital Formation: Cause or Effect? i Chiswick, B. F. och P. W. Miller (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol. 1B, Elsevier, Oxford &
Amsterdam.
Genc, M., M. Gheasi, P. Nijkamp och J. Poot (2011) The Impact of Immigration on International Trade: A Meta-Analysis. IZA DP No. 6145.
Gerdes, C. och E. Wadensjö (2013) Immigration to Sweden from the New EU Member States. SIEPS Report 2013:5, SIEPS, Stockholm.
Hatton, T. .J och J. G. Williamson (2005), Global Migration and the World Economy.
Two Centuries of Policy and Performance. MIT Press, Cambridge, Mass.
Lee, J. och M. Zhou (2013) Frames of Achievement and Opportunity Horizons, i Card, D. och S. Raphael (red) Immigration, Poverty, and Socioeconomic Inequality. Russell Sage Foundation, New York.
LO (2013) Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen. LO, Stockholm.
Longhi, S., P. Nijkamp och J. Poot (2005a) A Meta-Analytic Assessment of the Effect of Immigration on Wages, Journal of Economic Surveys, vol. 19, s. 451–477.
Longhi, S., P. Nijkamp och J. Poot (2005b) The Fallacy of "Job Robbing:" A Meta-Analysis of Estimates of the Effect of Immigration on Employment, Journal of Migration and Refugee Issues, vol. 1, s. 131–152.
Lucas, R. E. B. (2015) African Migration i Chiswick, B. F. och P. W. Miller (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol. 1B, Elsevier, Oxford &
Amsterdam.
Lundborg, P. (2014) The Rationale of the Migrant Share as a Wage Determinant:
Theory and Evidence. SOFI Working Paper 2014/6.
Migrationsverket (2015a) Beviljade arbetstillstånd 2014. Migrationsverket, Norrköping.
Migrationsverket (2015b) Beviljade uppehållstillstånd efter medborgarskap 2000–
2014. Migrationsverket, Tillståndsstatistik, Norrköping.
Murhem, S. och A. Dahlkvist (2010) Sverige i Wesley Hansen, N., N. Å. Arup Seip och L. Eldring (red) Rekruttering av kompetansearbeidskraft fra tredjeland til Norden – Reguleringer, strategier og realiteter. TemaNord 2010:536, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn.
Okkerse, L. (2008) How to Measure Labour Market Effects of Immigration: A Review, Journal of Economic Surveys, vol. 22, s. 1–30.
McDonald, J. T. och C. Worswick (2015) High-Skilled Immigration in a Globalized Labor Market, i Chiswick, B. F. och P. W. Miller (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol. 1A, Elsevier, Oxford & Amsterdam.
Orrenius, P. M. och M. Zavodny (2013) Immigrants in Risky Occupations i Constant, A. F. och K. F. Zimmermann (red) International Handbook on the Economics of Migration. Edward Elgar, Cheltenham, UK.
Orrenius, P. M. och M. Zavodny (2015) The Impact of E-Verify Mandates on Labor Market Outcomes. Southern Economic Journal, vol. 81, s. 947–959.
Paldam, M. (2015) Meta-Analysis in a Nutshell: Techniques and General Findings, Economics. The Open-Access, Open-Assessment E-journal, vol. 9, 2015-11, http://
dx.doi.org/10.5018/economics-ejournal.ja.2015-11.
Pekkala Kerr, S. och W. R. Kerr (2011) Economic Impacts of Immigration: A Survey, Finnish Economic Papers, vol. 24, s. 1–32.
Schröder, L. (1996) Scandinavian Skill Migration in the 1980s i Pedersen, P. J. (red) Scandinavians without Borders – Skill Migration and the European Integration Process i Wadensjö, E. (red) The Nordic Labour Markets in the 1990’s.
North-Skarman, C. (2011) Återutvandring efter tid i Sverige, SCB Bakgrundsmaterial om Demografi, Barn och Familj 2011:1. SCB, Stockholm.
Socialstyrelsen (2014) Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal – officiell statis-tik om antal legitimationer (2013) och arbetsmarknadsstatus (2012). Sveriges of-ficiella statistik, Socialstyrelsen, Stockholm.
Storesletten, K. (1998) Nettoeffekten av invandringen på offentliga finanser – en nuvärdeberäkning för Sverige i Bager, T. och S. Rezaei (red.) Invandringens Økonomiske Konsekvenser i Skandinavien. Sydjysk Universitetsforlag, Esbjerg.
Sweetman, A. och J. C. van Ours (2015) Immigration: What about the Children and Grandchildren i Chiswick, B. F. och P. W. Miller (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol. 1B, Elsevier, Oxford & Amsterdam.
Thomas, B. (1954) Migration and Economic Growth: A Study of Great Britain and the Atlantic Economy. Cambridge University Press, Cambridge.
UHR (2015) Reglerade yrken i Sverige.
Wadensjö, E. (1973) Immigration och samhällsekonomi. Studentlitteratur, Lund.
Wadensjö, E. (2012) Framtidens migration, Underlagsrapport 5 till Framtidskommissionen. Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, Stockholm.
Wadsworth, J. (2015) Immigration and the UK Labour Market. CEP Paper EA019, London.
Vargas-Silva, C. (2015) The Fiscal Impact of Immigrants: Taxes and Benefits, i Chiswick, B F och Miller, P W (red) Handbook of the Economics of International Migration. Vol. 1B, Elsevier, Oxford & Amsterdam.