Invandrare kommer oavsett vad som är orsaken till invandringen främst till vissa yrken men i mindre utsträckning till andra. Det gäller också arbetskraftsinvand-rare. De är underrepresenterade i yrken som kräver goda kunskaper i svenska, som till exempel lärare i grundskola och gymnasium, samt i yrken som kräver Sverigespecifika kunskaper, som till exempel juristyrket.
Är det yrken med lång utbildning kan investeringen i svenskkunskaper i en del fall utgöra en mindre investering i tid och pengar jämfört med den totala utbild-ningsinvesteringen. Många med läkarutbildning kommer till exempel till Sverige som arbetskraftsinvandrare. De kommer emellertid nästan uteslutande från EU-länder. Från Migrationsverkets statistik över beviljade arbetstillstånd kan man
ut-läsa att de som fått sin utbildning till läkare i tredje land inte fått sitt tillstånd som arbetskraftsinvandrare utan av annan grund (troligen främst som flyktingar och anhöriginvandrare). Migrationen inom EU är underlättad genom att kvalifikationer förvärvade i ett EU-land godkänns i ett annat. För de som är medborgare och har sin utbildning i länder utanför EU/EES är det betydligt svårare att få legitimation.
Många arbetskraftsinvandrare kommer dock till yrken där kraven på utbildning och kunskaper i svenska är låga. Det går att generalisera denna beskrivning till att arbetskraftsinvandrare antingen har lång utbildning eller kort utbildning medan mellangruppen är kraftigt underrepresenterad. De med lång utbildning har ofta en utbildning som är möjlig att använda i olika ekonomier, och för många innebär en kompletterande utbildning relativt låga kostnader jämfört med redan gjorda utbild-ningsinvesteringar. De med kort utbildning kommer i regel till yrken där det krävs lite utbildning, och där kraven på kunskaper i destinationslandets språk är låga.9
Det forskas mycket om diskriminering av utrikesfödda och deras barn i Sverige och andra invandringsländer. Det skulle mot denna bakgrund kunna ses som överras-kande att arbetsgivare rekryterar utomlands. Det ska ju enligt reglerna om arbets-tillstånd inte kunna bero på att de rekryterade har lägre lön och sämre villkor än övriga på svensk arbetsmarknad i samma typer av arbeten. Vi återkommer till vad som kan förklara sådan migration. Vilka är då dessa arbetsmarknader där företa-gen av olika skäl inte bara rekryterar inom landet eller från länder inom EU/EES?10 Ett område är säsongsanställningar inom jordbruket, som exempelvis bärplockning i Norrland och fruktplockning i Skåne. Förklaringen kan vara att även givet löneni-våer enligt kollektivavtal uppfattas dessa arbeten inte som attraktiva för personer som redan är bosatta i Sverige. Bidragande är säkert den tillfälliga karaktären – de flesta vill ha fasta anställningar och om tillfälliga arbeten då hellre inom andra sek-torer med säsongsvariationer som hotell- och restaurangbranschen.
Yrkesområdet med flest tillstånd 2014 var just medhjälpare inom jordbruk, träd-gård, skogsbruk och fiske med 2 885 tillstånd.11,12 Av dem hade merparten medbor-garskap i Thailand, 2 668 individer. Närmast i omfattning av antalet tillstånd kom
medborgare i Ukraina med 122 och Kambodja med 80. Antalet arbetstillstånd på detta område har minskat de senaste åren; det sjönk från 5 915 år 2013 till 2 885 år 2014 eller med 51 procent.
Fler kommer nu som bärplockare från EU-länder som Bulgarien och Rumänien. De krav som har börjat ställas på företag inom denna sektor som rekryterar från andra länder än EU/EES-länder har medfört att företagen har förändrat sin rekryteringspo-litik (se kapitel 4 av Hedberg).
Ett annat yrkesområde med många beviljade arbetstillstånd är arbete inom hotell- och restaurangbranschen. Antalet arbetstillstånd var för storhushåll- och restau-rangpersonal 666 under 2014, för köks- och restaurangbiträden 364, för kockar och kallskänkor 188, för snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. 182 samt för slaktare, bagare, konditorer m.fl. 97.13 Det är en blandning av yrken där vissa inte kräver någon yrkesutbildning medan andra kräver specialistkunskaper, men dock i regel inte högre utbildning. Alla specialister behöver inte vara universi-tetsutbildade. Det efterfrågas även specialister inom andra områden, där det kan vara svårt att hitta personer med adekvata kunskaper på den svenska arbetsmark-naden. Det kan till exempel gälla dem som arbetar i restauranger som specialise-rar sig på rätter som är typiska för andra länder än Sverige, som till exempel olika östasiatiska länder. Lägger vi samman dessa närliggande yrkesgrupper kommer flest från Syrien med 312, Turkiet med 259 och Kina med 250. En del, som de med medborgarskap i Syrien, kan vara personer som flyr men söker sig till Sverige inte i egenskap av att vara flyktingar utan genom att söka arbete och få arbetstillstånd.14
Ett yrkesområde med omfattande arbetskraftsinvandring till Sverige men däre-mot inte från tredje land gäller anställningar inom byggnadssektorn och då ofta för större projekt, projekt som kräver en stor omfattning av arbetskraft inom vissa yrken för en avgränsad period (tills projektet är avslutat). Det kan vara svårt att rekrytera tillräckligt många inom landet inom vissa yrken vid stora projekt. Antalet byggnads- och anläggningsarbetare som fick arbetstillstånd var endast 93 år 2014, och antalet tillstånd för byggnadshantverkare endast 51. Den största medborgar-skapsgruppen i båda dessa yrkesgrupper kom från Syrien. I dessa yrken kommer
merparten från andra EU-länder och alltså mycket få från tredje land. Antalet utsta-tionerade arbetstagare i byggnads- och anläggningsarbete var som en jämförelse 13 001 under 2014. Det stora flertalet av de utstationerade kom från olika EU-länder (se Arbetsmiljöverket 2015).
Ett viktigt yrkesområde för arbetskraftsinvandrare från tredje land är olika typer av specialister, ofta mycket kvalificerade.15 Det gäller bland annat IT-specialister och ingenjörer från främst Indien, men även från Kina och några ytterligare länder. I en del fall är det fråga om personer som tillfälligt byter arbete inom koncerner (och efter en kortare eller en längre tid flyttar tillbaka eller vidare till ett annat land), i andra fall rekrytering av specialister som långvarigt stannar i Sverige. Här som på andra håll är det viktigt med en statistik som visar hur långvariga arbetsperioderna blir i Sverige. Det finns flera olika yrkesgrupper inom detta område: dataspecialis-ter med 2 525 tillstånd år 2014, IT-arkitekdataspecialis-ter, systemutvecklare och testledare m.fl.
med 903, civilingenjörer, arkitekter m.fl. med 424, ingenjörer och tekniker med 335, civilingenjörsyrken med 178 samt datatekniker och datoroperatörer med 21.
Vi summerar dessa närliggande yrkesgrupper för att se i vilka länder flest har med-borgarskap bland dem som har fått arbetstillstånd 2014. Klart flest har medborgar-skap i Indien med 2 984 tillstånd. Därefter kommer Kina med 408, USA med 128, Iran med 116 och Ryssland med 111 (se kapitel 3 av Emilsson & Magnusson).
Ser vi på samtliga yrkesgrupper finner vi att år 2014 beviljades flest tillstånd med-borgare i Indien (med 3 193 tillstånd). Därefter kommer Thailand (2 975), Kina (933), Syrien (688), Turkiet (394), Ukraina (370) och USA (367). Inte så få kommer från länder från vilka det också finns en flyktinginvandring. Det gäller förutom Syrien (688) också Afghanistan (20), Irak (223) och Iran (299). Många andra kommer från länder med relativt låga inkomstnivåer som Indien (3 193), Thailand (2 975), Kina (933) och Turkiet (394). Men en del kommer från länder med ungefär samma eller högre inkomstnivåer än vad Sverige har som USA (367), Kanada (155), Australien (88), Nya Zeeland (19) och Japan (54). Sammansättningen pekar på att det finns olika förklaringar att söka för olika delar av migrationen och också att effekterna kan skilja sig åt.
Men vi återkommer nu till frågan hur det går att förklara att det rekryteras från dessa länder utanför EU/EES, när arbetslösheten är omfattande såväl i Sverige som än mer i en del andra EU-länder som tillhör samma gemensamma arbetsmarknad som Sverige. Det finns flera olika förklaringar.
En viktig förklaring är att det kan finnas efterfrågeöverskott på olika delarbetsmark-nader.16 Med efterfrågeöverskott menas att arbetsgivarna vid givna löner och andra villkor inom till exempel ett visst yrke vill anställa fler än det antal som kan och vill ta arbete inom yrket. Lönerna är inte sådana att det alltid råder balans på alla delar av arbetsmarknaden. En förklaring till efterfrågeöverskott kan vara att det blivit en snabbt ökad efterfrågan på arbetskraft med en viss utbildning och ett visst yrke och att utbildningssystemet inte hinner anpassa sig till förändringen på kort sikt. Det kan också uppstå en liknande situation, när många samtidigt av något skäl oväntat lämnar yrket. Långsiktigt kvarstående efterfrågeöverskott kan finnas om lönerna hålls nere på en nivå sådan att få väljer att utbilda sig till yrket, eller att många som utbildat sig till yrket lämnar det för andra arbeten med mer attraktiva villkor, alternativt att antalet utbildningsplatser är alltför få.
Det finns en diskussion i Sverige om att vissa yrken inom främst offentlig sektor som lärare, läkare och sjuksköterskor uppvisar långvariga efterfrågeöverskott. För lärare sätter kraven på kunskaper i svenska stopp för rekrytering över gränserna, medan många läkare och i mindre utsträckning sjuksköterskor kommer med ut-bildning från andra EU-länder till Sverige. Av de 2 246 som fick läkarlegitimation i Sverige år 2013 hade 991 fått sin utbildning i Sverige och 1 052 i ett annat EU/
EES-land17 medan 203 hade utbildning i tredje land (dvs. inte i EU/EES). Det rör sig dock nästan helt om personer som kommit som flyktingar eller anhöriga och efter prövning och kompletteringar fått legitimation.18
Det finns också en generellt hög rörlighet bland specialister av olika slag. Det talas ibland om brain drain, att högt utbildade specialister lämnar fattiga länder för att arbeta i rika länder. Men det finns också rörlighet som innebär att många personer flyttar fram och tillbaka mellan olika länder, en modern form av internationell gesäll-vandring (ibland benämnd cirkulär migration). Denna rörlighet kan i en del fall vara inom koncerner.19 Bland de som utbildas i Sverige till civilingenjörer är det till
exem-pel vanligt att under en period arbeta utomlands. De flesta återvänder efter några år till Sverige med erfarenhet av att arbeta inom sitt yrke i andra länder.20Även i tider med hög arbetslöshet betraktas vissa arbeten som oattraktiva och lockar därför inte sökande bland dem som bor i landet. I engelsk terminologi kallas dessa mindre att-raktiva arbeten ibland tre D-arbeten (dirty, dangerous, difficult).21 Se Castles (2014) för en diskussion av paradoxen att det är svårt att rekrytera till vissa yrken med låga kvalifikationskrav även om arbetslösheten är hög. För den svenska arbetsmarknaden kan bland annat en del säsongsarbeten inom jordbruk och skogsbruk föras till den kategorin men även vissa arbeten inom städning och restauranger.
Det kan också finnas andra skäl till rekrytering från andra länder. Det är kanske dessa skäl som oftast uppmärksammas i massmedia och vi ska också kort beröra dem här. Personer bosatta i Sverige kan vilja hjälpa anhöriga eller andra landsmän att komma till Sverige genom att erbjuda dem en anställning i sitt företag (den reella lönen blir kanske inte alltid den som står i ansökan till Migrationsverket). Det kan också finnas olika typer av missbruk som att ange två olika löner i ett lönekontrakt – en till Migrationsverket som anger lön enligt kollektivavtal eller motsvarande och en lägre till de personer som blir rekryterade och anställda, där den senare lägre lönen är den som betalas. Det kan också förekomma att personer betalar för att få ett arbetserbjudande, vilket kan vara billigare och säkrare för en flykting än att till exempel anlita en människosmugglare. Det betyder att de genom en sådan kon-struktion i praktiken får en lägre lön än den som uppgetts till Migrationsverket.22 Sverige har sedan utvidgningen av EU haft en omfattande invandring av arbetskraft från de nya EU-länderna, speciellt Polen. Den är inte på samma sätt som migratio-nen från länderna utanför EU/EES koncentrerad till vissa sektorer utan fördelad på ett sätt som mer liknar den för hela befolkningen (se Gerdes & Wadensjö 2013).
De som invandrar från EU-länder har också andra likheter med anställda födda i Sverige – ungefär samma lönenivå och samma genomsnittliga arbetstid som för den övriga befolkningen. När hänsyn tas till utbildning har dock migranterna från de nya EU-länderna lägre inkomster. De har ofta inte lika kvalificerade jobb som de är utbildade för; de är vad som brukar betecknas som överutbildade (se också Andersson & Hammarstedt 2012).