1. De 16 238 är personer som hade ett giltigt uppehållstillstånd vid tidpunkten och vars senaste skäl till uppehållstillstånd varit att de är arbetstagare (antingen hade de per-manent uppehållstillstånd efter ett antal förlängningar av arbetstillståndet eller ett tidsbegränsat, giltigt uppehållstillstånd som arbetstagare). Personer som redan blivit svenska medborgare ingår inte (Migrationsverkets statistikavdelning).
2. Under senare år har antalet EU-medborgare som registrerat sin uppehållsrätt som ar-betstagare varit i genomsnitt ungefär 8 000 per år (Migrationsverket). Sedan 2014 be-höver EU-migranter inte registrera sin uppehållsrätt, men däremot måste utstationerad arbetskraft, det vill säga personer som bara tillfälligt utför arbete i Sverige, registreras.
Under 2014 inrapporterades 38 251 sådana utstationeringar till Arbetsmiljöverket, de flesta för en kort tid. Drygt 30 000 av dessa kom från länder inom EU (Arbetsmiljöverket 2015:10)
3. Migrationsverket ska i samråd med Arbetsförmedlingen upprätta en förteckning över sådana yrken (5 kap. 12 § UtlF). Den fastställs genom MIGRFS 02/2015.
4. Regeln byggde bland annat på en bestämmelse i OECD:s arbetskraftsstadga om att ar-betstillstånd i regel inte borde meddelas för kortare tid än ett år (prop. 1968:142, s. 118).
5. Dit hörde så disparata grupper som markpersonal vid utländska flygbolag, anställda vid utländska handelskammare, lumpsorterare och gästforskare.
6. AMS riktlinjer byggde på prop. 1983/84:144, s. 61f.
7. Dir. 2004:21.
8. Se Maria Fritz, Tredjelandsmedborgares rättigheter vid arbete inom EU, Ny Juridik 3:04.
9. Även ett svenskt konsulat, AMS och länsarbetsnämnderna fick under vissa förutsätt-ningar besluta om arbetstillstånd.
10. Ett sådant beslut kunde överklagas till migrationsdomstol bara om frågan hade be-handlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning (14 kap. 1 § och 3 § 2 st.
UtlL).
11. Denna presentation bygger på riktlinjerna från november 2004 och februari 2008.
12. AMS beslutade något senare att säsongsarbetstillstånd inte längre skulle utfärdas, ef-tersom det gick att klara behovet av säsongsarbetskraft med hjälp av arbetare från EU/
EES och Schweiz (prop. 2007/08:147, s. 18).
13. Enligt uppgift från beslutsfattare på Migrationsverket. Om det senare skulle visa sig att man avvikit från lönekravet, vidtog Migrationsverket inga åtgärder.
14. Reglerna presenteras här och i följande avsnitt i grova huvuddrag och – för att under-lätta läsningen – inte alltid ordagrant.
15. Syftet med regelverket diskuteras mer ingående i bokens avslutande kapitel.
16. Denna princip om gemenskapsföreträde, som lades fast 1994, är politiskt men inte juri-diskt bindande. De svenska reglerna finns i 6 kap. 2 § 2 st. UtlL.
17. Migrationsverket. Se också 5 kap. 3 § UtlF; Handbok i migrationsärenden, s. 321; MIG 2009:3.
18. Kravet på arbetstillstånd eller undantag från detta krav gäller medborgare i länder utan-för EES-området.
19. Denna summa har länge varit oförändrad och har funnits åtminstone sedan AMS riktlin-jer för arbetstillstånd publicerades 2005.
20. En serie artiklar på http://www.svensktnaringsliv.se, till exempel Utländska talanger bäddar för svensk spelsuccé, (publicerad 2010-12-02) och Full snurr tack vare utländsk arbetskraft (publicerad 2010-11-17). Utmaningar kring arbetskraftsinvandring från tred-je land (om bärplockning och skogs- och lantbruk, 2013).
21. Om ett svenskt företag tar in bärplockare från ett land utanför EU, ställer Migrationsverket i dag krav på att företaget ordnar med bland annat bostad och transport för de nyan-lända. Företaget måste dessutom garantera dem en lön på 18 495 kronor i månaden plus semesterersättning, oavsett om det finns några bär att plocka och även om de inte klarar av att plocka tillräckligt med bär.
Referenser
Litteratur
Anderson, B. (2013) Us and Them? The Dangerous Politics of Immigration Control.
Oxford University Press.
Arendt, H. (1973) The Origins of Totalitarianism. Harcourt Brace Jovanovich.
Benhabib, S., (2004) The Rights of Others: Aliens, Residents and Citizens. Cambridge University Press.
Castles, S., H. de Haas och M. J. Miller (2014) The Age of Migration International Population Movements in the Modern World, 5th ed. Palgrave Macmillan.
Chan, P., L. Clarke och A. Dainty (2010) The Dynamics of Migrant Employment in Construction: Can supply of Skilled labour ever Match Demand, i Ruhs, M och B.
Anderson (red) Who Needs Migrant Workers; Labour Shortages, Immigration and Public Policy. Oxford University Press.
Chatty, M. (2015) Migranternas medborgarskap. EU:s medborgarskapande från Romförhandlingarna till idag. Akademisk avhandling, Statsvetenskapliga institu-tionen, Örebro universitet.
Emilsson, H. (2013) Utfallet av den nya lagen om arbetskraftsinvandring, i Bevelander, P., H. Emilsson, K. Magnusson och S. Osanami Törngren (red) Världens öppnaste land: arbetskraftsinvandring efter reformen 2008. Fores Studie 2014:1.
Emilsson, H. (2014) Who gets in and why? The Swedish experience with Demandriven Labour Migration – Some Preliminary Results. Nordic Journal of Migration Research, vol. 4(3), s. 134-143.
EMN (2015a) EMN Annual Report on Immigration and Asylum 2014: Synthesis Report June. http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/networks/euro- pean_migration_network/reports/docs/annual-policy/2014/00_emn_annual_re-port_on_immigration_and_asylum_synthesis_report.pdf
EMN (2015b) National Reports from Austria, France and the Netherlands on Determining Labour Shortages and Labour Migration Needs.
http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/networks/european_migra-tion_network/reports/studies/results/economic-migration/index_en.htm ETUC (2010-10-13) Seasonal Work and Intra-Corporate Transfer. https://www.
etuc.org/documents/seasonal-work-and-intra-corporate-transfer#.VhZOpP7ou70 (2015-10-12)
European Commission (DG ECFIN – EPC) (2012) The 2012 Ageing Report: Economic and budgetary projections for the EU27 Member States (2010-2060). European Economy, No 2/2012.
Fritz, M (2004) Tredjelandsmedborgares rättigheter vid arbete inom EU. Ny Juridik 3:2004. Stockholm: VJS.
Fudge, J. (2012) Precarious Migrant Status and Precarious Employment: The Paradox of International Rights for Migrant Workers. Comparative Labour Law &
Policy Journal, vol. 34(1), s. 101-137.
Gabóz, B. och J. Leschke (2012) Intra-EU labour mobility after Eastern enlargement and during the crisis. Working paper. ETUI 2012.
ILO (2010) International Labour Migration: A rights based approach. International Labour Office Geneva.
Lundh, C. och Ohlsson, R. (1999) Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 2 upplagan, SNS/Studentlitteratur.
OECD (2014) Matching Economic Migration with Labour market Needs. OECD European Union, OECD Publishing.
Ruhs, M. (2014) Immigration and Labour Market Protectionism, Protecting local Workers’ Preferential Access to the National Labour Market, i Costello, C. och M.
Freedland (red) Migrants at Work: Immigration & Vulnerability in Labour law. Oxford University Press.
Svenskt Näringsliv (2013) Utmaningar kring arbetskraftsinvandring från tredje land.
Slutrapport pilotstudie inom gröna näringarna samt bärplockning avseende år 2012. SvN, december 2013. http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/
utmaningar-kring-arbetskraftsinvandring-fran-tredje-land_574408.html
Wickramasekara, P. (2011) Circular Migration: A Triple Win or a Dead End. Global Union Research Network, Discussion paper 15, ILO.