6 Samhällsförändringarna och konstnärerna konstnärerna
6.8 Civilsamhället och konstbildning
Civilsamhället är ett omfattande begrepp och definieras som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för ge-mensamma intressen.90 Inom konstområdet handlar det främst om organisationer som på olika sätt har en konstbildande verksamhet, t.ex. studieförbund, folkhögskolor, konstföreningar eller andra konstbildande organisationer. Dessa är viktiga för konstnärerna på två sätt. Dels kan de vara uppdragsgivare till konstnärerna vid ut-ställningar, föreut-ställningar, konserter och föreläsningar. Dels har de en konstbildande verksamhet som är viktig för publikens inställ-ning till och kunskap om konst och därmed är de också viktiga för samhället i stort. Även tidningar, dagspress och public service har en konstbildande funktion som blir allt viktigare då den samtida konsten ibland kan upplevas som svårtillgänglig.
6.8.1 De konstbildande studieförbunden
Rapporten Studieförbund 2015 från Kulturanalys visar att de tio studieförbund som finns i dag sammantaget står för en mycket omfattande bildnings- och kulturverksamhet i samhället.91 Under 2015 deltog cirka 1,7 miljoner deltagare i studiecirklar och av dessa utgjordes 630 000 av unika deltagare. Studiecirklar med humanist-iska, språkliga och konstnärliga ämnen stod under 2015 för cirka 70 procent av studiecirkelverksamheten. Inom dessa ämnen var musik, dans och dramatik de populäraste inriktningarna. Studie-förbunden har också annan verksamhet i form av kulturprogram, t.ex. föreställningar, evenemang eller föreläsningar. I rapporten framkommer att de olika studieförbundens kulturprogram hade cirka 20 miljoner deltagare eller besökare under 2015.
Studieförbundens verksamhet finansieras i huvudsak av statsbi-drag, men även landsting och kommuner bidrar. År 2015 fördelade staten cirka 1,7 miljarder kronor, medan landsting och kommuner
90 Prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195.
91 I rapporten Studieförbund 2015 från Kulturanalys är dessa Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Folkuniversitetet (FU), Ibn Rushd, Kulturens bildningsverksamhet (KBV), Med-borgarskolan, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV), Sensus, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).
SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna
bidrog med cirka 300 miljoner kronor vardera. Staten fördelar även medel till särskilda satsningar inom studieförbunden, till exempel till arbetet med nyanlända. Till detta ska läggas att det finns ett stort antal ideellt engagerade i studieförbunden och dess olika med-lemsorganisationer och föreningar.
I figur 6.15 redovisas hur studiecirkelverksamheten har utveck-lats under perioden 2002–2015.
Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet92
Källa: Kulturanalys.
Figuren visar att studiecirkelverksamheten tydligt minskat räknat i antal deltagare under perioden. Minskningen sker i de flesta studie-förbund, men är störst i de större. ABF och Studieförbundet
92 Inom Annan folkbildningsverksamhet genomförs bildnings- och kulturverksamhet i friare och flexiblare former än i till exempel studiecirkeln. Det kan till exempel handla om prova-på-dagar eller helgkurser.
Vuxenskolan har tappat nära 400 000 deltagare under perioden.
Samtidigt visar figuren att antalet kulturprogram har ökat.
En av de största aktörerna på området är Svenska kyrkan som 2001 redovisade 112 000 sångare i någon av Svenska kyrkans körer.
Mer än 3 000 personer spelade i någon form av instrumental-ensemble i Svenska kyrkans regi. Antalet anlitade instrumentalister uppgick till närmare 14 000 och sångarna till drygt 5 000.93
6.8.2 Andra konstbildande aktörer
Vid sidan av studieförbundet finns det ett antal andra konst-bildande verksamheter som arbetar för att medborgarna ska komma närmare konsten i bred mening, både som publik och som medverkande. Som exempel kan nämnas Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna, Sveriges konstföreningar, Konstfrämjandet, Skåde-banan och Amatörkulturens samrådsgrupp.
Sverige har en lång tradition av konstföreningar, både allmänna och så kallade arbetsplatsföreningar. År 2016 var 692 konstföreningar anslutna till Sveriges Konstföreningar. Av dessa var 334 allmänna konstföreningar, 357 arbetsplatskonstföreningar och 1 konstnärs-driven konstförening.94 Antalet medlemmar uppgår till cirka 170 000.
Enligt Sveriges konstföreningar har konstföreningarna minskat i antal det senaste decenniet och därmed har cirka 1 000 utställningsrum förlorats, främst i de större städerna. Detta leder både till minskade visningsmöjligheter för konstnärerna, till att färre konstintresserade har möjlighet att se konst på sin hemort och till färre inköp både från privatpersoner och konstföreningar.
De flesta konstföreningar som har försvunnit är konstförening-ar på konstförening-arbetsplatser som inte hkonstförening-ar ersatts av något annat. En viktig förändring för konstföreningarna på arbetsplatser är att den vinst i de konstlotterier som förekommer på arbetsplatserna har börjat förmånsbeskattas om arbetsplatsen subventionerar inköpen av konstverken till lotteriet. Detta gör också att villkoren för konst-föreningarna på arbetsplatserna har försämrats. Under 1999 köpte
93 Folkbildning i brytningstid – en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor (SOU 2004:30), s. 179.
94 Sveriges konstföreningars verksamhetsberättelse 2016.
SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna
konstföreningarna konstverk för 120 miljoner kronor, men inkö-pen har sjunkit kraftigt under senare år.95
Konstfrämjandet är en annan viktig aktör inom konstbildning-en. Organisationen sprider konst över hela Sverige genom produk-tion av nya konstverk, projekt, utställningar, böcker och möten.
Konstfrämjandet har ett stort antal medlemmar som består av olika medlemsorganisationer och folkrörelser, t.ex. studie- och fackför-bund, och andra intresseorganisationer. Genom sina olika distrikt når organisationen hela landet.96
Folkets Hus och Parker är med sina cirka 500 samlingslokaler över hela landet viktiga för att konstnärer och konstnärliga grupper ska kunna nå ut med sina verk. Därutöver producerar organisatio-nen föreställningar med fria teatergrupper, konstutställningar och filmprogram som lokala föreningar kan nyttja. Lokalerna har dock generellt sett ett stort upprustningsbehov och enligt Folkets Hus och Parker är det en brist att Boverkets stöd till allmänna samlings-lokaler, som ökat de senaste åren, inte omfattar folkparkerna. Med-lemsantalet i riksorganisationen har sjunkit över tid, men har stabi-liserats sedan 2000. Fortfarande läggs lokala föreningar ner, men det kommer i stället nya, baserade i grupper och i miljöer som inte traditionellt varit medlemmar i Folkets Hus och Parker.97
6.8.3 Kritikerfunktionen
Utredningen har även uppmärksammats på frågan om betydelsen av en aktiv konstkritik och av aktuella recensioner som en viktig del av det offentliga samtalet om konsten i samtiden. Medierna är centrala aktörer som avgör vilka händelser och fenomen som upp-fattas vara av betydelse i samtiden. Hur konst blir synligt och uppmärksammas i medierna är därför en central fråga för utred-ningen. En diskussion om kritikens utveckling och synlighet i me-dier pågår i Sverige såväl som i flera andra länder, och ofta med samma förtecken. Det uttrycks en oro över att utrymmet för en kvalificerad kritik av konstnärliga verk har minskat i
95 Underlag från Sveriges konstföreningar i oktober 2017.
96 Konstfrämjandets webbplats i mars 2018.
97 Minnesanteckningar från utredningens möte med Folkets Hus och Parker i november 2017.
arna över tid, och alltmer ersatts av nöjesjournalistik och ett popu-lärkulturellt innehåll. Frågan om vad som är kritikens uppgift är en central fråga i debatten, men kanske ännu mer frågan om hur kriti-ken ska finansieras.
Källa Aftonbladet.
Forskningsprojektet Kulturjournalistikens världar vid Stockholms universitet är en större studie om hur journalistiken om kultur i ett antal större tidningar och radio och tv har utvecklats från mitten av 1980-talet. Forskningen visar att mängden artiklar, inslag och pro-gram i press, radio och teve som handlar om kultur har ökat över tid. Andelen kritik minskar däremot, men inte tydligt i absoluta tal.
En nyligen gjord undersökning visar att antalet recensioner av litteratur, film, musik, scenkonst, konst/arkitektur och radio/tv i Aftonbladet, DN, Expressen och SvD har minskat med i genom-snitt 21 procent mellan 2007 och 2017, se figur 6.16.98
Att skriva kritik eller recensioner är ofta en bisyssla, men som är sämre arvoderad än mycket annat skrivande för medier, sett i för-hållande till den tid detta arbete kräver. En bakomliggande faktor
98 Den vikande kritiken, artikel i Aftonbladet den 13 februari 2018.
141
173 158
274
129
171
128
159
0 50 100 150 200 250 300
Aftonbladet DN Expressen SvD
2007 2017
SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna
för utvecklingen är de tryckta tidningarnas alltmer ansträngda eko-nomi. Frånvaron av en kvalificerad kritik riskerar att leda till minskad förståelse för den aktuella konsten och därmed till en ökad distans mellan konstnärerna och deras publik. Dessutom har kritiken en viktig roll att spela för det inomkonstnärliga samtalet och den diskussion som ständigt behöver föras om kvalitet i konsten. En stor del av detta samtal har i dag flyttat över till sociala medier och kulturtidskrifterna. Där pågår det med begränsad eller ingen arvodering och i mer slutna kretsar. Enligt intressenter som utredningen har haft dialog med präglas litteraturkritiken av en ökad amatörisering. Samtidigt som tidningars och tidskrifters re-censioner blir färre, ökar antalet amatörrere-censioner och i och med de sociala mediernas inträde kan numera alla recensera konst utan utbildning eller tidigare professionell erfarenhet av kritikeryrket.