En hållbar utveckling

På FN:s toppmöte i New York i september 2015 antogs Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. De syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheter-na för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.¹ Sammanlagt 17 globala mål syftar till att skapa so-cial, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

1 17 globala mål för en hållbar utveckling, se www.regeringen.se

Globala målen för hållbar utveckling.

Bild: United Nations Development Programme (UNDP).

Klimatförändringarna utmanar människans livsmönster på ett ge-nomgripande sätt och den hållbara utvecklingen berör därför allt från klimatet och resursförbrukningen, den tekniska utvecklingen, fattigdomsbekämpningen, urbaniseringen, stadens och landsbyg-dens utveckling och ner till individuella konsumtionsbeslut.

Ett av målen i Agenda 2030 (mål 8) tar sikte på att främja makro-ekonomisk stabilitet och gott investeringsklimat, sysselsättning och anständiga arbetsvillkor. Mer än hälften av världens arbetstagare be-finner sig i osäkra anställningar, ofta instängda i en ond cirkel av låg-produktiva yrken med dålig lön och begränsad tillgång till både utbildning och socialförsäkringar. Världens ekonomier växer men utan att fler nya jobb skapas.

Den representativa demokratin försvagas på många håll i världen och nationalismen breder ut sig i väst igen. Ett mål i agendan (mål 16) handlar om fredliga och inkluderande samhällen. Begrep-pen demokrati och mänskliga rättigheter återfinns inte uttryckligen under detta mål men är tydligt i den politiska deklarationen i Agenda 2030. I juli 2017 presenterade Sverige en rapport om ge-nomförandet av Agenda 2030 på FN:s politiska högnivåmöte för hållbar utveckling. I rapporten uppmärksammas kulturens roll i samhällsutvecklingen. Under mål 10 som handlar om att minska ojämlikheten inom och mellan länder lyfter regeringen fram sitt

SOU 2018:23 Viktiga samhällsförändringar

arbete för att skapa bredare tillgång till kultur över hela landet, exempelvis genom satsningar på kultur- och musikskolor och läs-främjande.² Under mål 16, som handlar om att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla till-gång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer, poängterar också regeringen att ”Ett vitalt kulturliv och värnandet av kultur-arvet är en förutsättning för ett inkluderande och demokratiskt samhälle.”³ Sverige har kommit långt i genomförandet av agendans mål men flera utmaningar återstår.⁴ Det fortsatta arbetet genomsy-rar alla politikområden. Under våren 2016 gav regeringen 86 myn-digheter i uppdrag att bidra med underlag för Sveriges genom-förande av Agenda 2030. Inom kulturområdet tillfrågades endast Riksantikvarieämbetet.⁵

Unesco ska stödja världens länder att uppnå de globala målen.

De nationella kulturpolitiska målen som styr Kulturrådets verk-samhet rimmar väl med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Som nationell kontaktpunkt för Unescos 2005-konvention har Kulturrådet ytterligare ett uppdrag som går i sam-klang med agendan. Kulturrådet har i sammanhanget framhållit att konst- och kulturaktörer spelar en avgörande roll får att uppnå agendan och konstaterar att kulturaktörer, institutioner och fria ut-övare redan är med på Agenda 2030-tåget, och har varit med där redan innan världssamfundet fattade sina beslut.

Kulturrådets och Konstnärsnämndens chefer skrev 2107 under en avsiktsförklaring tillsammans med 50 andra myndighetschefer om att samverka för att uppnå de globala målen.⁶ Flera kulturmyndigheter, bl.a. Kulturrådet och Konstnärsnämnden, har sedan 2017 i uppdrag att återrapportera måluppfyllelsen gentemot Agenda 2030. Inom ramen för Agendan 2030-arbetet lyfts sålunda fram att kulturaktörer i kraft av sin konstnärliga frihet kan bidra till andra politikområden som

2 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling.

3 a.a. s. 38.

4 Statistiska centralbyrån (2017). Statistisk uppföljning av Agenda 2030.

5 Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Fi2016/01355/SFÖ).

6 www.kulturradet.se/nyheter/2017/Agenda-2030---globala-malen-for-hallbar-utveckling/

drar till samhällsutvecklingen. Också forskning pekar på att kulturen har en central betydelse för att uppnå en hållbar utveckling.⁷

5.3 Globalisering

Globalisering syftar i vid mening på handelns och arbetskraftens rörlighet, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begrepp såsom kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan om-fattas av begreppet globalisering. Globaliseringen har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikations- och transaktionskost-nader till följd av teknologiska framsteg och politiska beslut. Det är ingen ny företeelse men den kraftiga minskningen av dessa kostna-der de senaste decennierna har lett till en dramatisk ökning av glo-bala transaktioner samt att allt fler länder deltar i den gloglo-bala eko-nomin. Globaliseringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som avses med begreppet.⁸

Globaliseringen präglas av att länder, företag och marknader är sammanflätade med varandra. Möjligheterna till produktion, kon-sumtion och kommunikation har förändrats dramatiskt, främst genom omfattande teknikutveckling vilket har skapat många nya möjligheter för aktörerna på marknaden.⁹ De positiva effekterna ska dock inte skymma de problem som globaliseringen medför.

Finanskrisen, klimatpåverkan och fördelningsproblemen har utma-nat globaliseringens kärnvärden, liksom en ökande utma-nationalism i många länder. Inkomstskillnaderna har ökat i nästan alla länder, inklusive Sverige. De som har möjlighet att verka på en interna-tionell marknad har ökat sina inkomster mer än andra och kapitalet har koncentrerats på färre aktörer.¹⁰

Det som globaliseringen i grunden handlar om – ökad samver-kan över gränser – är dock något positivt och dessutom något som

7 Exempelvis Paul James (2015). Urban sustainability in Theory and Practice Circles of Sus-tainability:”Taking all of this together, sustainability thus relates not only to questions of environmental crisis or to the nexus between economy and ecology. It also concerns the human condition from the local to the global, including both the nature of urban settle-ments and the forms that community life takes. It concerns the basis question of how we are to live.”

8 Globaliseringsrådet (U 2006/9119/IS).

9 Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88).

10 Framtidskommissionen. Svenska framtidsutmaningar (Ds 2013:19).

SOU 2018:23 Viktiga samhällsförändringar

är nödvändigt för att de stora utmaningarna och omställningsbeho-ven som finns i världen ska kunna mötas. Centralt i globaliseringen är kunskap. I begreppet inkluderas kreativitet, förmåga att tänka i system, entreprenörskap och kulturskapande.

Globaliseringens kulturella dimension beskrivs ibland som en mjukare del av begreppet. Den kulturella globaliseringen är inget entydigt fenomen. Å ena sidan växer en global kultur fram men å andra sidan finns det en global obalans när det gäller kunskap om kultur i andra länder. Ekonomiska, teknologiska och sociala fak-torer i miljön driver den kulturella och konstnärliga evolutionen i nya, ofta oförutsedda riktningar. Globaliseringen har också på många håll uppfattats som ett hot mot lokala traditioner och sed-vänjor som väljs bort av den yngre generationen till fördel för en mer internationellt delad kultur.¹¹ Samtidigt finner marginaliserade kulturuttryck gemenskap med likar långt bortom sin egen geografi och stärks av detta. Genom globaliseringen överskrids tidens och rummets gränser allt mer frekvent. Konstnärer lånar och kombine-rar olika element. I diskussionen har den kulturella globaliseringen framställts som ett närliggande begrepp till mångkultur och att det kanske går att påstå att mångkultur är den nationella manifesta-tionen av den globala kulturella rörligheten.¹²

Regeringens Globaliseringsråd verkade under perioden 2006–

2009 och hade till uppgift att fördjupa kunskaperna om och bredda det offentliga samtalet kring vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering.¹³ Bland de förslag som Globaliseringsrådet för fram för att möta globaliseringens utmaningar ingår uppmuntran av kreativitet och kultur.¹⁴

I en av rådets rapporter konstateras att Sverige uppfattas som ett svagt eller ointressant kulturland.¹⁵ Man menade att även om svensk samtida kultur i vid bemärkelse uppmärksammas interna-tionellt faller kulturfrågorna mellan stolarna när det gäller

11 Även Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet, antagen 2003, kan ses i ljuset av denna reaktion; Text of the Convention for the Safeguarding of the Intangible Cultural Heritage.

12 Finska kulturtidskriften Ny Tid (2011).

13 U2006/9119/IS.

14 Globaliseringsrådet slutrapport Bortom krisen – Om ett framgångsrikt Sverige i den globala ekonomin (Ds 2009:21), s.19.

15 Globaliseringsrådet. Sverige i världen (Ds 2008:82).

det av Sverigebilden. Rådets lösning var att ge Kulturrådet ett vid-gat uppdrag att presentera svensk kultur utomlands. Globali-seringsrådets förslag ledde dock inte till att myndigheten fick ett sådant uppdrag.

5.4 Migration

Den ökade globaliseringen resulterar även i att migrationen ökar.

Många människor tvingas fly undan krig, våld, förtryck, naturkata-strofer och klimatförändringar men en del migrerar av andra skäl.

Det kan handla om att bilda familj, studera eller arbeta i ett annat land.

Enligt Världsbanken finns det över 250 miljoner internationella migranter i världen. Det är en ökning med mer än 35 miljoner männi-skor jämfört med 2010.¹⁶ Cirka 65,5 miljoner människor var på flykt undan krig och våld i slutet av 2016. Av dessa var 40,3 miljoner in-ternflyktingar och 22,5 miljoner flyktingar eller asylsökande i ett annat land.¹⁷ FN:s flyktingorgan UNHCR ser en global trend där allt fler tvingas lämna sina hem, på grund av både nya och utdragna kon-flikter i världen.

Sveriges stigande antal invånare har berott på ett ökat antal asyl-sökande, en tilltagande arbetskraftsinvandring från övriga Europa, ett ökat antal utländska studenter som kommer till Sverige och ett växande antal svenskar som återvänt efter att ha bott utomlands.¹⁸ Genom medlemskapet i EU har migrationen mellan Sverige och EU:s länder ökat.

Vid millennieskiftet år 2000 hade Sverige cirka 8,9 miljoner in-vånare. Femton år senare, 2015, uppgick befolkningen till cirka 9,8 personer. Migrationen till och från Sverige stärker landets interna-tionalisering på en mängd områden, språkligt, kulturellt och eko-nomiskt.¹⁹

16 Världsbanken. Migration and Remittances Factbook 2016.

17 UNHCR (2017). Global trends.

18 Enligt Statistiska centralbyrån avses med invandrare personer som redovisas som inflyttade från utlandet i folkbokföringen. Det inkluderar även personer som återvänder till Sverige efter en tids vistelse utomlands. För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska med-borgare) och folkbokför sig i landet.

19 Enligt webbplatsen för Statistiska centralbyrån i mars 2018 uppgår Sveriges befolkning till 10 128 320 personer. Av dessa är cirka 1,9 miljoner utrikes födda.

SOU 2018:23 Viktiga samhällsförändringar

5.5 Urbanisering

Samtidigt som globaliseringen medfört ökad internationell konkur-rens, ökad specialisering och ökat handelsutbyte har befolkningen alltmer koncentrerats till storstäderna. Det är inte bara en nödvän-dighet för många att flytta till staden utan många människor ser också fördelar med det urbana livet. Sverige har en stark urbanise-ringstrend som är jämförbar med andra likartade länder i Europa.

I Sverige bor cirka 85 procent av befolkningen i tätorter. I de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö bor cirka 50 procent av hela Sveriges befolkning.²⁰

Allt fler bor i de växande storstadsregionerna som har en bety-dande befolkningstillväxt. Glesbygden och mindre orter utanför pendlingsstråken riskerar därmed att få en negativ befolkningsut-veckling. De unga som studerar eller är yrkesverksamma flyttar till storstadsregionerna eller universitetsorter medan en högre andel äldre bor kvar i glesbygden.

Ett underskott av unga i reproduktiv ålder medför färre antal födda barn i regioner som redan har en hög andel av äldre och be-folkningsstrukturen fortsätter att utvecklas i obalans.²¹ Samtidigt visar befolkningsstatistiken att befolkningen i avlägset belägna landsbygdskommuner har ökat mellan 2014 och 2016 och att tren-den visar en avtagande befolkningsminskning även i mycket av-lägsna landsbygdskommuner. En bidragande orsak till detta är im-migrationen.²²

I januari 2017 lämnade den parlamentariska landsbygdskommit-tén sitt betänkande till regeringen med förslag om en sammanhål-len landsbygdspolitik. Det övergripande målet för utvecklingen i ett trettioårsperspektiv är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. Kommit-tén lyfter fram att kulturen spelar en viktig roll i att skapa attrak-tiva livsmiljöer och att den kan bidra till landsbygdernas livskraft och utveckling. Kommittén föreslår att Kulturrådet och Kultur-analys ska få uppdrag som syftar till att göra kulturen mer

20 Avser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Där bor 5,3 miljoner personer.

21 Långtidsutredningen. Demografins regionala utmaningar (SOU 2015:101), bilaga.

22 Budgetpropositionen 2018 (prop. 2017/18:1, utg.omr. 23), s. 21.

lig i landsbygderna.²³ En proposition om en sammanhållen lands-bygdspolitik lämnades i mars 2018.²⁴ I propositionen gör reger-ingen bedömnreger-ingen att tillgången till kultur bör vara god i hela landet och att skillnader över landet i tillgången till kultur bör minska. För att ytterligare stärka kulturverksamheter i de glesaste landsbygderna avsätter regeringen medel för tidsbegränsade pilot-projekt i dessa områden.²⁵

Konstnärsnämnden framhåller i ett spontant svar på remissen av landsbygdsutredningen att konstnärerna till 70 procent bor i de tre storstadsregionerna och att trenden går mot ökad storstadscentre-ring. Konstnärsnämnden framhåller dock att konstnärerna är en i mycket hög grad mobil yrkesgrupp och att deras bostadsort inte alltid säger var de skapar, visar eller producerar sin konst. Den stora storstadskoncentrationen visar dock vikten av en strategisk kultur-politik för att tillgängliggöra samtida konst i olika former i hela landet. Konstnärsnämnden framhåller civilsamhällets roll samt att fler kulturmyndigheter bör omfattas av uppdrag för att göra kul-turen mer tillgänglig i landsbygderna.²⁶

Kulturrådet har i rapporten Statliga kulturutgifter i ett regionalt perspektiv 2015–2016 sammanställt 28 statliga kulturmyndigheters och andra statliga institutioners regionala utfall under de två åren.²⁷ I figur 5.2 presenteras den regionala fördelningen av de statliga kulturutgifterna 2016.

23 För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1).

24 Prop. 2017/18:179.

25 a.a. s. 73–75.

26 Konstnärsnämnden. Remissvar (Dnr KN 2017/27).

27 Kulturrådet. Statliga kulturutgifter i regionalt perspektiv 2015–2016.

SOU 2018:23 Viktiga samhällsförändringar

Källa: Kulturrådet.

Totalt har drygt 5 miljarder kronor härletts till enskilda regioner 2016, varav 44 procent har härletts till Stockholm. Den primära anledningen till att en så hög andel av de statliga kulturutgifterna är härledda till Stockholm är att många centrala museer samt Operan och Dramaten bedriver sin verksamhet där. Gotlands höga andel beror framför allt på att en stor del av Riksantikvarieämbetets verk-samhetskostnader är härledda till regionen.²⁸