Grundläggande konstnärliga färdigheter

Barn och unga kan på ett oförmedlat sätt ge sig i kast med att spela ett instrument, sjunga, måla eller rita, slöjda, skriva en egen historia eller agera i en film de gör själva. Här ser vi amatörkulturens be-gynnelse, av stor betydelse för konsten i samhället, men utan att man behöver belasta dessa verksamheter med frågan om det som sker är konst i en mer specifik mening eller om de utövande ska kallas konstnärer eller kulturskapare. Ändå sker det tidigt under uppväxten en viss sortering i konstområden och av olika färdig-heter förknippade med dessa.

4.3.1 Barnens skapande i förskolan

Redan i läroplanen för förskolan nämns barnens eget kulturska-pande som en viktig uppgift. I förskolans uppdrag ingår bl.a. att utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande.⁷

Den närmare utformningen av barnens konstnärliga upplevelser och egna skapande utformas på olika nivåer i samhället och kan variera en hel del. I grunden ligger dock den självklara rätten för barn att på ett lekfullt och stimulerande sätt komma i kontakt med kultur och konstformer som kanske inte finns på ett självklart sätt i det egna hemmet och som kan väcka nyfikenheten att lära sig mer.

Det handlar inte om prestationer utan om att väcka lusten hos bar-nen att upptäcka nya saker och att själva våga uttrycka sig.

Introduktionen till konsten och skapandet börjar tidigt.

Foto: Helene Larsson/Konstnärspolitiska utredningen.

7 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2016, s. 6.

SOU 2018:23 Konstnärsbegreppet

4.3.2 Olika uttrycksformer i grundskolan

I läroplanen för grundskolan är det ett av flera mål att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.⁸

I den konkreta undervisningen tar sig detta uttryck i att eleverna kan ha lektioner i t.ex. bild med olika tekniker, musik med olika instrument och genrer, trä- och syslöjd med olika material och tek-niker och att undervisningen i svenska bl.a. kan omfatta läsning av skönlitteratur med olika stilar och genrer och uppsatsskrivning.

Eftersom grundskolan är obligatorisk finns det inga trösklar i form av avgifter eller förkunskaper att ta sig över för eleverna när det gäller att ta del av undervisningen. Alla elever ska fullgöra utbild-ningen.

4.3.3 Estetiska ämnen i gymnasieskolan

I gymnasieskolan används begreppet estetiska ämnen som en sam-lingsbeteckning för undervisning om olika konstformer och om mellanmänskliga relationer. I examensmålen för estetiska program sägs följande:

Estetiken kan förstås som specifika konstformer likaväl som en del av kulturen, definierad som formerna för kommunikation, samexistens och gemensam förståelse mellan människor. Utbildningen ska ge ele-verna möjlighet att arbeta skapande. Både individuellt och i samverkan med andra ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att kom-municera tankar och idéer med estetiska uttrycksmedel. Under utbild-ningen ska eleverna därför pröva såväl ett konstnärligt som ett veten-skapligt förhållningssätt.⁹

Det estetiska programmet har fem inriktningar: bild och formgiv-ning, dans, estetik och media, musik samt teater. Inom de olika inriktningarna finns det olika kurser med en mer precis inriktning.

Under senare år har det förts en diskussion om de estetiska ämne-nas plats i gymämne-nasieskolans nationella program. Sedan 2011 är de inte längre obligatoriska, men i regeringsförklaringen i september

8 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, avsnitt 2.2. Kunskaper.

9 Skolverkets webbplats i september 2017.

2017 aviserar regeringen att alla nationella program ska få ett este-tiskt ämne.¹⁰ Regeringen föreslår i en lagrådsremiss den 19 februari 2018 att ett estetiskt ämne ska ingå i de nationella programmen i gymnasieskolan. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2019 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höst-terminen 2019.

Elever som väljer det estetiska programmet behöver i normal-fallet inte passera någon tröskel i form av avgifter eller antagnings-prov. Det finns dock gymnasier med estetisk specialinriktning där antagningen delvis bygger på elevens konstnärliga färdigheter.¹¹

4.3.4 Konstområden i kommunala kulturskolan

Många barn och unga deltar även i undervisning i en kommunal kulturskola, en verksamhet med rötter i den kommunala musiksko-lan som går tillbaka till 1940-talet.¹² Kulturskolan spelar en viktig roll i utbildningsprocessen för att förbereda elever för eftergymna-siala och högskoleutbildningar, inte minst på musikområdet. När verksamheten omvandlades från musik- till kulturskolor på 1970- och 1980-talen var det för att man ville erbjuda fler konstområden än musik.

Det saknas en formell beskrivning av vad det innebär att vara en kulturskola. Den målbild som finns kan beskrivas enligt följande:

Kulturskolan är en organisation där minst tre av ämnena musik, bild-konst, teater, dans och film/video finns som frivillig regelbundet åter-kommande verksamhet för barn och ungdom efter skoldagens slut.

Verksamheten ska ha som mål att en integration av ämnena kommer till stånd.¹³

Det finns inga formella trösklar i form av förkunskaper för den som vill delta i kulturskolan. Däremot tar många kommuner, men

10 Regeringsförklaringen den 12 september 2017, s. 11.

11 Det gäller t.ex. Stockholms musikgymnasium. Den som söker en körsångsutbildning måste göra ett antagningsprov. Provet består av två delar: ett skriftligt musikprov och ett sångprov. Proven poängsätts och läggs samman med elevens meritvärde från grundskolans slutbetyg. Uppgift hämtad från webbplatsen för Stockholms stad.

12 Verksamheterna i landets kulturskolor beskrivs i Kulturskoleutredningens betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). I den ideella, partipolitiskt och fackligt obundna föreningen Kulturskolerådet samverkar kommunerna för en tillgänglig och högkvalitativ kulturskoleverksamhet.

13 SOU 2016:69, s. 59.

SOU 2018:23 Konstnärsbegreppet

inte alla, ut terminsavgifter och instrumenthyror, vilket i sig kan vara ett hinder för deltagande. I dag står intäkter från avgifter och instrumenthyror för elva procent av kulturskolornas intäkter vilket är ungefär samma nivåer som på 1970-talet. Kulturrådet fördelar sedan 2015/2016 cirka 100 miljoner kronor årligen i stöd till kommuner för att minska ojämlikheten i kulturskolan. Fr.o.m. 1 januari 2018 har ett nationellt kulturskolecentrum inrättas vid Kulturrådet.¹⁴ För detta ändamål tillförs myndigheten 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018 (se vidare avsnitt 7.3.1).