6 Samhällsförändringarna och konstnärerna konstnärerna
6.10 Hat, hot och trakasserier mot konstnärer
6.10.2 Insatser till stöd för utsatta konstnärer
Regeringen beslutade i juli 2017 om en handlingsplan till det fria ordets försvar i syfte att stärka arbetet med att förebygga och han-tera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer. Handlingsplanen innehåller riktade åtgärder för journa-lister, förtroendevalda och konstnärer, men också generella åtgär-der som ska vara ett grundläggande stöd, tillgängligt för alla.117
En del av handlingsplanen är att Konstnärsnämnden fått ett uppdrag att utveckla former för att ge stöd till utsatta konstnärer.
Som en del av uppdraget arbetar myndigheten med att ta fram en webbaserad guide för att ge stöd till konstnärer när det gäller hot, hat, våld, trakasserier och diskriminering. Guiden ska bl.a. samla information om arbetsmiljöfrågor och vad man kan göra som utsatt konstnär. I handlingsplanen redovisar regeringen också hur det straffrättsliga skyddet ska stärkas. I propositionen Ett starkt rättsligt skydd för den personliga integriteten föreslås bl.a. att straff-bestämmelserna om olaga hot, ofredande, grovt förtal och föro-lämpning ska förtydligas och moderniseras. För olaga hot och ofre-dande föreslås även vissa utvidgningar av det straffbara området.
Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag, som därmed trätt i kraft den 1 januari 2018.118
115 Intervju med Anna Carlsson, ordförande för Teaterförbundet för scen och film på webbplatsen för Sveriges Radio, publicerad den 2 november 2017.
116 Konstnärsnämnden (2017). Konstnärers arbetsmiljö.
117 Kulturdepartementet (2017). Till det fria ordets försvar. Åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer.
118 Prop. 2016/17:222, bet. 2017/18:KU13.
SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna
Bland de olika yrkesförbunden på kulturområdet har bl.a. KRO publicerat en lathund som informerar om hot och hat och de åtgärder som går att sätta in. Teaterförbundet för scen och film betonar på sin webbplats att sexuella trakasserier är förbjudet enligt diskrimineringslagen och hänvisar till handboken Bryt tystnaden utgiven av TCO. Där finns berättelser och verktyg för hur sexuella trakasserier kan förebyggas och hanteras. Handboken går också igenom arbetstagarnas rättigheter och arbetsgivarens skyldig-heter.119
Frågan om sexuella trakasserier inom scenkonstområdet lyftes av Svensk Scenkonst och Norsk teater-och orkesterförening (NTO) på PEARLE:s årsmöte i Madrid i slutet av november. En-ligt Svensk Scenkonst är frågan aktuell på högsta politiska nivå i flera andra europeiska länder och kommer följas upp på nästa möte med de europeiska arbetsgivarorganisationerna i Tallinn under våren.120
#metoo-uppropet har resulterat i flera politiska initiativ. Kultur-departementet har genomfört möten med ansvariga institutioner och intresseorganisationer för att understryka behovet av en förändring och peka på arbetsgivarnas ansvar. Även riksdagens kulturutskott har uppmärksammat frågan. När det gäller konkreta åtgärder för att komma till rätta med problemet visar exempel från andra länder att kartläggningar för att klargöra förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatsen är viktiga,
Sexuella trakasserier är en form av diskriminering. Den 1 januari 2017 skärptes diskrimineringslagen. Den skärpta lagen innebär att alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt arbete för att förebygga diskriminering på arbetsplatser. Regeringen menar dock att den senaste tidens uppror inom ramen för #metoo visar att det krävs tydligare riktlinjer till arbetsgivare om vad den skärpta lagen kräver. I december 2017 presenterade därför regeringen de första tio kulturpolitiska stegen som ska stärka arbetet för att före-bygga och hantera sexuella trakasserier och övergrepp inom kultur-sektorn. De tio stegen innehåller bl.a. krav på att Operan, Dramaten och Riksteatern ska rapportera till regeringen om hur de synliggör
119 Resp. organisations webbplats i oktober och november 2017.
120 Uppgifter från Svensk Scenkonst medlemsbrev från den 15 december 2017. PEARLE – Live Performance Europe är en sammanslutning som representerar mer än 7 000 organisa-tioner inom scenkonstområdet i Europa.
sitt arbete mot sexuella trakasserier, att särskilt vikt läggs vid arbete mot sexuella trakasserier i Kulturrådets stöd till regionerna och att säkerställa att utdrag ur belastningsregister begärs av uppdragstagare i anslutning till föreställningar med barn.
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke pekar i en de-battartikel på att arbetsgivare, enligt skärpt lagstiftning, ska arbeta aktivt för att motverka diskriminering på arbetsplatser. Det betyder i praktiken att alla arbetsgivare med fler än 25 anställda inte kan nöja sig med att konstatera att man har en policy om jämställdhet, allas lika värde och trygghet. I stället ska ett aktivt arbete bedrivas och dokumenteras på arbetsplatsen. I det sammanhanget har Diskrimineringsombudsmannen (DO) en särskilt viktig roll.121
6.11 Summering
De kulturella och kreativa näringarna utgör en betydande del i den digitala ekonomin. Försäljningen av konstnärliga verk genom digitala tjänster har ökat väsentligt tack vare nya tekniska lösningar som ger strömmad musik, ljudböcker, filmer och andra konst- och kulturupplevelser.
Digitaliseringen
Att den digitala ekonomin har en stark utveckling och att om-sättningen i de kulturella och kreativa näringarna är hög innebär inte att konstnärerna alltid gynnas ekonomiskt. I och med digitali-seringen har inkomstskillnaderna ökat, ett fåtal får en allt större del av intäkterna, och det blir allt svårare att värna om smala aktörer, t.ex. inom musikbranschen. Digitaliseringen har också möjliggjort att kopiering och spridning av upphovsrättsligt skyddat innehåll har ökat, vilket riskerar leda till oöverblickbara konsekvenser efter att verket tillgängliggjorts för allmänheten. Ersättningsstrukturerna har inte följt med denna utveckling. Avtalen mellan konstnärer och aktörer inom området har blivit alltmer komplicerade och kräver dessutom kunskaper som många konstnärer saknar i dag.
121 Alice Bah Kuhnke. Så ska vi få stopp på övergreppen på jobbet. Artikel publicerad i Afton-bladet den 22 november 2017.
SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna
När det gäller konsumtionen av böcker, musik, film och bild- och formkonst har digitaliseringen resulterat i förändrade köp-beteenden. Inom vissa områden är dock det fysiska verket fort-farande det viktigaste, t.ex. inom scenområdet och inom bild- och formkonstområdet. Digitala produktioner av scenkonst har dock blivit allt vanligare.
Digitala verktyg har förändrat förutsättningar och möjligheter för många konstnärer och konstbegreppet har i dag vidgats, mycket tack vare digitala tekniker, men också av att redan existerande prak-tiker numera räknas som konstnärliga då de konstnärliga kvalite-terna har fördjupats.
Villkor på arbetsmarknaden
När det gäller konstnärernas arbetsmarknad har de fasta anställ-ningarna blivit allt färre över tid och en stor andel av konstnärerna driver numera företag i form av enskild firma. Drygt 50 procent av alla konstnärer har i dag enskild näringsverksamhet. I hela befolk-ningen är motsvarande siffra 10 procent. Många konstnärer är dessutom i allt större omfattning kombinatörer, dvs. både arbets-tagare, uppdragstagare och egenföretagare. Statistiken visar att det är vanligt bland arbetssökande konstnärer att ha många arbeten under ett år. Korta anställningar och uppdrag blir allt vanligare bland konstnärerna.
Konstnärernas arbetsvillkor har på ett genomgripande sätt förändrats genom digitaliseringen, som innebär ökade möjligheter att nå ut med konstnärliga verk, men som också leder till en ökad inkomstspridning inom gruppen. Upphovsmännens förhandlings-position har försvagats i det nya landskapet och mellanhändernas betydelse har ökat. Samtidigt är de traditionella kanalerna fort-farande de största inkomstkällorna för de flesta av konstnärerna.
Kulturinstitutionernas och andra kulturverksamheters efterfrågan på konstnärliga tjänster utgör fortfarande en betydande del av konstnärernas arbetsmarknad.
Konst i hela landet
Rätten att ta del av kultur i hela landet förverkligas genom kultur-samverkansmodellen, genom regionernas och kommunernas eget arbete och genom de nationella organisationer som har verksamhet över hela landet. De konstnärliga residensen är viktiga satsningar.
Residens i regionerna kan bidra till att konstnärer kan leva och verka över hela landet.
Kultur och konst har kommit att kopplas allt närmare olika typer av samhällsnyttor som t.ex. kultur och hälsa, regional utveck-ling, m.m. men utan att konstens egenvärde därför ifrågasätts.
Tvärtom är respekten för egenvärdet en förutsättning för att kunna leverera den efterfrågade nyttan.
Spridningen av konst genom studieförbunden och andra konstbildande aktörer har förändrats de senaste decennierna. Ett flertal av de konstbildande aktörerna har tvingats minska sin verksamhet, vilket i förlängningen påverkar arbetstillfällen för konstnärer och den allmänna konstbildningen i samhället i stort.
En oro finns att kritiken som publiceras i våra större medier har fått sämre ekonomiska förutsättningar och får mindre utrymme.
Frånvaron av en kvalificerad kritik riskerar att leda till en minskad förståelse för konst och en ökad distans mellan konstnärerna och deras publik.
Internationellt utbyte
Konstnärernas internationella utbyte, t.ex. genom olika slags residensprogram, är väsentligt för konstnärlig utveckling och ger också en större bredd i det kulturutbud som publiken i Sverige kan ta del av. Genom olika biståndspolitiska insatser kan också kultu-rens roll för yttrandefrihet och demokratisering främjas. Denna roll kan dessutom förstärkas genom Sveriges stora antal fristäder för konstnärer. Arbetet med fristäder för konstnärer från andra länder kan också bidra till arbetet mot hot och hat mot konstnärer.
SOU 2018:23 Samhällsförändringarna och konstnärerna
Hot och hat mot konstnärer
Hot och hat mot konstnärer har blivit allt vanligare och digitali-seringen har också gjort att hot och hat är lättare att uttrycka. De informella nätverken, otrygga anställningar och beroendeförhåll-landen har också gett utrymme för förtryck och allvarliga kränk-ningar inom just konstområdet, vilket det har vittnats om i
#metoo-rörelsen.